Smittskydd Östergötland
|
|
- Olof Lundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare
2 Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion Entamoeba histolytica (amöba-infektion) Enterohemorragisk E. Coli-infektion (EHEC) Giardia-infektion Harpest Hepatit A Hepatit E Legionella-infektion Paratyfoidfeber Shigella-infektion Tyfoidfeber Vibrio-infektioner Yersinia-infektion
3 Calicivirus Agens Virus (Norovirus, Norwalkinfektion, vinterkräksjuka, akut smittsam icke bakteriell gastroenterit) Spridning Människa enda kända reservoar. Utsöndras i stora mängder i avföringen. Sprids via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via dricksvatten eller matvaror som förorenats med avloppsvatten samt via livmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk (två dygn, finns långtidsbärare). Aerosol-smittspridning? Orsakar stora utbrott. Inkubationstid timmar. Symtom Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel, feber. Diagnostik och behandling Avföring: PCR-viruspåvisning, elektronmikroskopi. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.
4 Calicivirus Förebyggande åtgärder God vatten- och livsmedelshygien samt handhygien. Åtgärder Utbrott Vid stora utbrott informeras smittskyddsläkaren samt MHK i kommunen. Media har ett stort intresse. Sent 2000-tal, 400 personer sjuka efter att ha ätit hamburgare tal, ca 100 personal sjuka p g a en patient.
5 Campylobakter-infektion Agens Bakterie Spridning Hos både människa och djur, zoonos (tex fåglar, grisar, nötkreatur, hundar och katter). Utsöndras i stora mängder i avföringen. Sprids f fa via förorenade livmedel (mer ovanligt med smitta mellan människor). Bärarskap omkring tre veckor. Orsakar stora utbrott. Inkubationstid 1-3 dygn. Symtom Diarré (ibland blodiga), illamående, kräkningar, buksmärtor, feber. En vanlig komplikation är ledbesvär. Diagnostik och behandling Avföring: Bakteriepåvisning genom odling. Resultat föreligger på ett par dagar. Självläkande oftast.
6 Campylobakter-infektion Förebyggande åtgärder Livsmedel tillagas tills hela köttet uppnår minst 65 C. Undvika att dricka förorenat vatten. Undvika opastöriserad mjölk. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott Fyra stora utbrott med minst 2000 personer sjuka vid varje utbrott. Vanligaste agens till vattenburna utbrott.
7 Cryptosporidium-infektion Agens Protozo (urdjur), parasit Spridning Hos både människa och djur (tex nötkreatur, lamm och andra djur). Utsöndras via avföringen. Sprids f fa via fekalt förorenat vatten eller via födoämnen (mer ovanligt med smitta mellan människor). Få protozoer kan framkalla sjukdom. Bärarskap omkring tre veckor. Inkubationstid, troligen 7 dygn (2-12). Symtom Vattniga diarréer, illamående, buksmärtor, huvudvärk, feber. Vissa personer har inga symtom. Diagnostik och behandling Avföring: Mikroskopi. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.
8 Cryptosporidium-infektion Förebyggande åtgärder God hand-, vatten- och livsmedelshygien. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 150 fall/år i Sverige. Utbrott Östersund 2010, vattenutbrott. Misstänkta födoämnen i Umeå, Stockholm och Örebro, Milwaukee, personer (100 personer avled). Bassäng, 2002, personer sjuka. Färsk persilja, 16/21 personer sjuka. Rucollasallad, 18 personer sjuka.
9 Amöba-infektion Agens Parasit Spridning Förekommer i tarmen som s k trofozoiter (förökning möjlig). Lämnar kroppen som s k cystor (viloform). Få cystor kan ge sjukdom hos människa. Sprids f fa via vatten och/eller födoämnen. Även direkt via händer och avföringsförorenade föremål. Bärarskap och smittsamhet kan vara i månader till år. Inkubationstid 2-4 veckor men kan variera från dagar till månader. Symtom Symtomfrihet lindrig diarrésjukdom svår dysenteri (smärta, frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd). Diagnostik och behandling Mikroskopi, PCR (typning) och antikroppspåvisning (vid dysenteri). Resultat kan föreligga samma dag. Antibiotika-behandlas.
10 Amöba-infektion Förebyggande åtgärder God vatten- och livsmedelshygien samt handhygien. Dricka kokt eller buteljerat vatten, undvika vattensköljda livsmedel. Åtgärder Smittskyddsanmälas (E. histolytica). Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik E. histolytica: Varierande, 416 fall (2003) 134 fall (2012). Provtagningsberoende. Utbrott Sälen 1986 (dricksvatten förorenat med avloppsvatten), sjuka (100 amöba giardia).
11 Enterohemorragisk E. Coli-infektion (EHEC) Agens Bakterie Spridning Hos både människa och djur, zoonos (tex nötkreatur). Utsöndras via avföringen. Sprids f fa via kontakt med infekterade djur eller deras gödsel, förorenade livsmedel eller förorenat vatten. Utbrott från olika typer av livsmedel (opastöriserad mjölk/äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff). Vanligast i Sverige är fall inom familjen; gårdar, egna brunnar, förskolor, restauranger. Inkubationstid 3-4 dagar (1-8). Symtom Hos vissa inga symtom. Magkramper, blodiga/oblodiga diarréer, sönderfall av röda blodkroppar, njursvikt (HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom), koagulations- och blödningsrubbningar, neurologiska symtom. Diagnostik och behandling Avföring: Bakteriepåvisning via odling (resultat på ett par dagar, typning tar längre tid), PCR-bakteriepåvisning (resultat kan föreligga samma dag). Självläkande/IVA-vård.
12 Enterohemorragisk E. Coli-infektion (EHEC) Förebyggande åtgärder God hand-, vatten- och livsmedelshygien. Väl genomstekt kött, pastöriserad mjölk. Sköljda livsmedel. Handtvätt efter kontakt med nötkreatur. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Vid misstanke om djurkontakt kontaktas länsveterinären. Statistik Ca 300 fall/år i Sverige. Utbrott Skåne, 2002, kallrökt påläggskorv 28 fall (8 utvecklade HUS och IVA-vårdades). Förorenat nötkött. 2005, 135 fall (11 HUS), isbergssallad. Bevattnade med infekterat vatten. Gödsel från nötkreatur uppströms Tyskland, fall (800 HUS). 50 personer avled (1 Sverige). Groddar från bockhornsklöverfrön importerade från Egypten. 2011, kamphundstävling. Norrköping. En i matlaget infekterad.
13 Giardia-infektion Agens Protozo (urdjur), parasit Spridning Hos både människa och djur (tex hund, katt, nötboskap, får). Utsöndras via avföringen. Sprids f fa via avförings-förorenat vatten, ibland via livsmedel. Spridning inom familj, förskola. Få cystor ger infektion. Kan utsöndras månader till år, obehandlad. Inkubationstid, 7-10 dygn (3-25). Symtom Många personer har inga symtom. Diarré, magkrampor, trötthet, viktminskning. Diagnostik och behandling Avföring: mikroskopi. Resultat kan föreligga samma dag. Antibiotika-behandlas.
14 Giardia-infektion Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik fall/år (majoriteten smittade utomlands). Utbrott Dricksvattenburna utbrott förekommer då och då. Sälen 1986 (dricksvatten förorenat med avloppsvatten), sjuka (100 amöba giardia). Bergen, 2004, fall, kommunalt dricksvatten. Förskola, 14/52/80 positiva.
15 Harpest (Tularemi) Agens Bakterie Spridning Hos både människa och djur, zoonos (tex gnagare). Utsöndras via avföringen. Sprids ffa via bett av smittad mygga eller annan insekt, direkt beröring med ett smittat djur, inandning av damm (förorenat med sjuka djurs urin/avföring), intag av smittat vatten. Inkubationstid, 2-10 dygn. Symtom Beroende på smittväg: Hög feber, huvudvärk, illamående. Lokalt sår (förstorade lymfkörtlar), lunginflammation, sår i munnen/svalget. Diagnostik och behandling Avföring: Antikroppspåvisning i blodprov (resultat möjligt samma dag), PCRbakteriepåvisning i sårsekret (resultat möjligt samma dag). Odling sker på säkerhetslaboratorium (spridningsrisk)(resultat flera dagar). Antibiotika-behandling.
16 Harpest (Tularemi) Förebyggande åtgärder Skydd mot myggor. Skyddsklädsel och handskar vid omhändertagande av döda gnagare. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Statistik Varierande 700 fall (2003), 174 fall (2007). Utbrott F fa Norrland. Nu även Götaland och Svealand. (Hare i Östergötland senaste veckan).
17 Hepatit A Agens Virus Spridning Sprids f fa via kontaminerat vatten och livsmedel (av människa eller vatten). Överlever länge i vatten och kan anrikas i bl a ostron och musslor. Finns i infekterad människas avföring. Familjesmitta, förskolor. Inkubationstid, 2-6 veckor. Smittsam ca 4 veckor. Symtom Många har inga symtom. Feber, illamående, ev kräkningar, gulhet i huden (inflammation i levern), mörk urin, ljus avföring, trötthet, dålig matlust. Diagnostik och behandling Avföring: Antikroppspåvisning i blodprov. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.
18 Hepatit A Förebyggande åtgärder God dricksvattenhygien (resande). Förebyggande vaccin (gammaglobulin vid smittutsatthet). Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 100 fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott 1955, flera hundra personer. Ostron som sumpats på Västkusten i närheten av en kloakmynning. 1995, drygt 100 iv missbrukare. Malmö Stockholm. Amfetamin? 1998, 24 förskolebarn, doser gammaglobulin. Norrköping.
19 Hepatit E Agens Virus liknar calici Spridning Sprids f fa via kontaminerat vatten och livsmedel (av människa eller vatten). Bl a i gris har virus isolerats ett patientfall i Östergötland Finns i infekterad människas avföring. Inkubationstid, 4-6 veckor. Symtom Många har inga symtom. Feber, illamående, ev kräkningar, gulhet i huden (inflammation i levern), mörk urin, ljus avföring, trötthet, dålig matlust. Diagnostik och behandling Avföring: Antikroppspåvisning/PCR-viruspåvisning i blodprov. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.
20 Hepatit E Förebyggande åtgärder Utlandsresande noggrannhet med mat och dryck. Åtgärder Statistik Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Ca 100 fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott Prevalens av antikroppar finns hos svenskar, 6-9%. Epidemier förekommer i tredje världen.
21 Legionella-infektion Agens Bakterie Spridning Vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar. Tillväxer f fa mellan C. Vattenledningar, klimatanläggningar, duschar, bubbelpooler. Sprids f fa via inandning. Den som blir sjuk är oftast immunologiskt nedsatt. Inkubationstid, 5-6 dygn. Symtom Lunginflammation; hög feber, huvudvärk, muskelvärk, diarré. Ofta allvarligt/iva-vård eftersom patienterna är nedsatta från början. Diagnostik och behandling Bakteriepåvisning i luftvägssekret eller urin. Resultat kan föreligga samma dag eller efter flera dagar. Antibiotika-behandling.
22 Legionella-infektion Förebyggande åtgärder Vattentemperaturer om minst 60 C och vid tappstället 50 C. Undvikande av stillastående vatten i anläggningar. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott 1976, amerikanska krigsveteraner (legionärer), Philadelphia. Klimatanläggning på ett hotell. 1979, 50 personer, Västerås. Kylanläggning i varuhus , 29 personer (tre avled) på ett sjukhus. Varmvattnet 43 C. 2004, 15 personer (två avled), Lidköping. Industriellt kyltorn.
23 Paratyfoidfeber Agens Bakterie Salmonella Paratyphi Spridning Kan föröka sig i livsmedel. Bakterier utsöndras med avföring och i viss mån urin. Spridning sker via förorenat vatten, via förorenade födoämnen, i sällsynta fall mellan människor. Fåtal bakterier ger infektion. Inkubationstid, 2-5 dygn. Symtom Feber, diarré, buksmärtor, allmänpåverkan. Bakterier kan spridas till andra organ med blodet och ge symtom (benvävnad, leder, njurar). Diagnostik och behandling Avföring; Bakteriepåvisning genom odling. Resultatet föreligger efter ett par dagar. Antibiotika-behandling.
24 Paratyfoidfeber Förebyggande åtgärder God hygien, strikta livsmedelshygieniska rutiner. Åtgärder Statistik Utbrott Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Ca 20 fall/år (flertalet utlandssmittade). Turistort i Turkiet, 250 fall. Paratyfoidpatient hjälpte till med smörgåstårta, 9 fall.
25 Shigella-infektion Agens Bakterie Spridning Kan föröka sig i livsmedel. Bakterier utsöndras med avföring och i viss mån urin. Spridning sker via förorenat vatten, via förorenade födoämnen, i sällsynta fall mellan människor. Fåtal bakterier ger infektion. Inkubationstid, 2-5 dygn. Symtom Feber, diarré, buksmärtor, allmänpåverkan. Avföringen ofta blodig/slemmig. Stora vätskeförluster. Ledbesvär. Diagnostik och behandling Avföring; Bakteriepåvisning via odling (lättdödade bakterier i transport, okänslig metod). Antibiotika-behandling.
26 Shigella-infektion Förebyggande åtgärder God hygien, strikta livsmedelshygieniska rutiner f fa bland livsmedelspersonal. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca fall/år (80% utlandssmittade). Utbrott Oftast infekterad person som lagar mat åt andra. 1994, 20 utbrott i Sverige, importerad isbergssallad. 2008, 17 personer knutna till en förskola. 2008, 140 fall Stockholm, lunchrestaurang rårivna morötter? 2009, 50 fall, sockerärtor från Kenya.
27 Tyfoidfeber Agens Bakterie Salmonella Typhi Spridning Kan föröka sig i livsmedel. Bakterier utsöndras med avföring och i viss mån urin. Spridning sker via förorenat vatten, via förorenade födoämnen, även mellan människor. Fåtal bakterier (ca 100 st) ger infektion. Inkubationstid, dygn, ibland upp till fyra veckor eller längre. Symtom Bakterier i blodet (blodförgiftning). Feber, huvudvärk, hosta, muskelvärk, röda utslag på bålen, förstoppning/diarré, buksmärtor, allmänpåverkan. Hög dödlighet utan behandling. Diagnostik och behandling Bakteriepåvisning i blod, sedan i urin/avföring. Antibiotika-behandling.
28 Tyfoidfeber Förebyggande åtgärder God hygien, strikta livsmedelshygieniska rutiner. Vaccin finns (utlandsresenärer). Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 20 fall/år (flertalet utlandssmittade). Utbrott Bärarskap kan kvarstå i 20-tals år. Ung man sjuk, 1980-tal. Visat sig senare att en kvinna som smittats på 1920-talet lagat mat åt honom. Typhoid Mary, kokerska i USA, flera tillfällen spridit till familjer och gäster hon lagat mat till.
29 Vibrioinfektioner Agens Bakterier Vibrio parahemolyticus (Vp), Vibrio vulnificus (Vv), Badsårsfeber (Bf) Spridning Vp: Salta varma vatten. Rå fisk. Diarré. Vu: Tillhör samma släkte som kolerabakterien. Varma kustvatten. Skaldjur och ostron. Infektioner i sår eller föda. Antibiotika-behandling. Bf: Bräckt vatten, varma somrar. Infektion in i kroppen via större sår. Antibiotikabehandling (1 fall, badtunna), 2005 (3 fall), 2006 (8 fall, 3 avlidna). Diagnostik och behandling Vp: Bakteriepåvisning i avföring eller i livsmedlet. Vv: Bakterieodling av blod/sårsekret. Bf: Bakterieodling av sårsekret. Åtgärder Smittskyddsanmälas (Vp, Vv, Bf). Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas (Vp, Vv).
30 Yersinia-infektion Agens Bakterier Spridning Kan överföras mellan människa och djur, zoonos (svin, hundar, fåglar). Svin antas vara en viktig reservoar. Kan föröka sig i livsmedel, även vid låga temperaturer (4 C). Bakterier utsöndras med avföring. Spridning sker troligen via förorenat vatten, via infekterade födoämnen. Inkubationstid, 3-7 dygn. Bärarskap kan förekomma i flera månader. Symtom Diarré, kräkningar, buksmärtor, feber, huvudvärk, hudutslag och ledinflammation. Diagnostik och behandling Avföring: Bakteriepåvisning via odling (resultat några dagar). Blod: Antikroppspåvisning (resultat samma dag). Antibiotika-behandling vid svår sjukdom.
31 Yersinia-infektion Förebyggande åtgärder God livsmedelshygien. Upphettning av livsmedel. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 600 fall/år (flertalet utlandssmittade).
32 Smittskyddsenheten Tack
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merSmittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Läs merSmittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merLegionella - smittspårning
Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller
Läs merNy faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Läs merSmittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
Läs merHygienombudsträff HT- 2012
Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.
Läs merTarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Läs merMona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj
Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)
Läs merSamverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal
Läs merTarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merHygienkonferens hösten 2013
Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli
Läs merSmittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier
Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,
Läs merSmittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merSäkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Läs merGastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merMadeleine Kais Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm
Legionella, Smittskydd Stockholm Legionella pneumophila den som älskar lungor Philadelphia juli 1976 bodde krigsveteraner sk. Legionärer på hotell 221 insjuknade i lunginflammation 34 döda Januari 1977
Läs merGutesmittu nr 2. Region Gotland
2019-05-27 Gutesmittu nr 2 Region Gotland Årgång 13, nummer 2 Influensasäsongen på Gotland 2018 2019 Det första influensafallet anmäldes den 28 november och det sista för säsongen har kanske inte kommit
Läs merEHEC - sjuka människor
EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar
Läs merHÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012
HÄLSOSAMTALET Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 Hepatit B Hepatit C HIV Amöbiasis Giardiasis Gulsot typ B (Hepatit B) Gulsot typ B (Hepatit B) Hepatit; Hepar = levern, -it = inflammation
Läs merHygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!
Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merHepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merEHEC (enterohemorragisk E.coli) Smittskyddsenheten, Region Östergötland , Helena Hedbäck
EHEC (enterohemorragisk E.coli) 2015 Smittskyddsenheten, 2016-01-08, Helena Hedbäck Antal Utfall och trend Under 2015 anmäldes 51 fall av EHEC vilket är en kraftig ökning jämfört med hur det sett ut den
Läs merNorovirus på restaurang 2016
Norovirus på restaurang 2016 Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Norovirus (vinterkräksjuka) Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Kontakt med Smittskydd (onsdag) Samtal från Miljökontoret Restaurangägare
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merEnterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016
Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark 2 Antal fall, trend och smittländer Det totala antalet EHEC-fall i Sverige har ökat under den senaste 10-årsperioden.
Läs merABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Läs merInfluensa i Västernorrlands län säsongen Vecka
Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merHEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd
HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer
Läs merGUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merLivsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,
Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer
Läs merVattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Läs merNaturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Läs mer2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien
2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor
Läs merHepatiter och blodsmitta
Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta
Läs merTarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merSmittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Läs merIntroduktion och Hur smittar det?
Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga
Läs merMun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Läs merLegionella-legionärssjuka
Legionella-legionärssjuka, Smittskydd Stockholm Legionella pneumophila den som älskar lungor Philadelphia juli 1976 bodde krigsveteraner sk. Legionärer på hotell 221 insjuknade i lunginflammation 34 döda
Läs merPM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Läs merSMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal
Läs merHYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era
Läs merEpidemiologisk årsrapport 2015
SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över
Läs merBlodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist
Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Läs merAktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018
Aktuellt om några smittor med koppling till djur Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018 Vad gör länsstyrelsen? Utveckling av länet Samordning och förvaltning Tillsyn, kontroll Salmonella hos
Läs merEbolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer
Läs merVad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merKontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:
Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2016-917 Innehåll 2 Sammanfattning Under de senaste åren har det blivit populärt att
Läs merVeronica Woxén Hepatit A
Hepatit A Vad gör jag med ett positivt provsvar?? När är provsvaret positivt?? Vad gör jag med ett positivt provsvar?? Smittskyddsläkaren 2013-12-13 Hepatit A Allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom.
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merLuftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Läs merwww.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
Läs merTarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs mer2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merPandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se
Pandemi hur kan vi förbereda oss? Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och
Läs merförskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
Läs merSmittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare
Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Läs merSmittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan
Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk
Läs meroperativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Läs merMag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merÅrsstatistik för 2013
Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis
Läs merHiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se
Läs merLivsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,
Livsmedelshygien Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer
Läs merUtbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2016-09-22 1 (5) Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Rapporter om många insjuknade Söndagen
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merTarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Läs mer