Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Transkript

1 Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga sjukdomarna under året Totalt anmäldes fall 2013, vilket är en ökning jämfört med 2012 (ca anmälningar i genomsnitt de senaste 5 åren). Vi har under året särskilt noterat en ökning av MRSA och invasiva pneumokockinfektioner. I skrivande stund kan det konstateras att influensasäsongen hittills har varit betydligt mildare än föregående säsong. Även avseende RS-virus, där vi endast har ett fåtal positiva lab-prov jämfört med föregående säsong, och Calici-virus är säsongen hittills lugnare än föregående år. Dessa infektioner kan variera över åren hur omfattande det blir. Sörmland är det län som har haft högst incidens av TBE men förra året, möjligen beroende på den torra, fina sommaren, så var det betydligt färre fall. Glädjande var det en minskning av gonorréfallen År 2012 hade vi en inhemsk spridning bland unga heterosexuella i vårt län och där bedömer vi att smittspårningen har varit så effektiv att vi är tillbaka på tidigare nivåer. Det anmäldes 14 fall under året Christina Kallings Larsson Smittskyddsläkare/Vårdhygieniker Gruppvis fördelning av det totala antalet anmälningspliktiga sjukdomar i Sörmland

2 FALLANMÄLNINGAR ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN SÖRMLAND 2013 Allmänfarliga sjukdomar Genomsnitt Campylobacter varav inhemsk smitta Difteri EHEC ESBL CARBA * 1* -* -* -* Giardia varav inhemsk smitta Gonorré Hepatit A Hepatit B varav sjukdomsfall Hepatit C Hepatit C PCR-pos 37 Hepatit D <1 Hepatit E <1 HIV HTLV I eller II Klamydia Kolera <1 MRSA Mjältbrand Paratyfoidfeber <1 Pest Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G* Polio Rabies Salmonella varav inhemsk smitta Shigella varav inhemsk smitta SARS Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber <1 Virala hemorragiska febrar Smittspårningspliktiga sjukdomar *=Anmälningspliktig sedan mars 2012 **=2012 MIC >1,0 (från MIC >0,5)

3 Övriga anmälningspliktiga sjukdomar Genomsnitt Atypiska mykobakterier Botulism Brucellos Cryptosporidium <1 Denguefeber Echinokockinfektion <1 Entamöba histolytica <1 Gula febern hemolyserande grupp A-streptokocker, invasiv infektion Haemophilus influenzae invasiv infektion Harpest Kikhosta Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Meningokockinfektion invasiv infektion <1 Mässling <1 Papegojsjuka Pneumokockinfektion invasiv infektion Påssjuka <1 Röda hund Sorkfeber <1 Stelkramp Trikinos Q-feber VRE <1 Vibrioinfektion exkl kolera <1 Viral meningoencefalit (t ex TBE) TBE Yersiniainfektion ESBL lab-anmälningspliktig Den nya inluensan (Infl A H1N1) sjukhusvårdade

4 Kommentarer Tarminfektioner Campylobacter toppar även i år med högst antal fall anmälda tarminfektioner. Totalt anmäldes 295 fall vad gäller tarminfektioner (salmonella, shigella, campylobacter) varav det i 105 av fallen rör sig om inhemsk smitta. Ser man tillbaka fem år kan man se att ca 1/3 av fallen har Sverige som smittland. Campylobacter I 93 fall anges Sverige som smittland. I övrigt toppar Spanien, Thailand och Turkiet. Salmonella I 11 fall inhemsk smitta. I övrigt toppar även här Thailand och Turkiet. Sedan föregående år ser man en markant minskning av antalet salmonellafall och under genomsnittet 5 år tillbaka. Shigella I huvudsak utlandssmitta, Indien, Vietnam och afrikanska länder står som smittland. Giardia I huvudsak utlandssmitta. STI Gonorré/hiv Vad gäller inhemsk/utlandssmitta är förhållandena omvända vad gäller gonorré och hiv, se diagrammen. Viktigt att tänka på provtagning av gonorré vid misstanke om STI-infektion. Klamydia Chlamydia trachomatis fortsätter vara den infektion av STI som orsakar flest fall. Ingen förändring av antalet klamydiafall under Man kan ana i åldersgrupperna en marginell ökning av fall i de äldre åldrarna. Provtagningsnivån ligger även här på samma nivå som året innan ( prov, prov)

5 TBE Fr o m 2009 är 128 fall anmälda som TBE, 13 fall uppger vaccination minskning från föregående år från 37 fall till 20 fall. Främst fall inträffade utmed Östersjökusten och Mälaren men TBE påträffas nu även inåt länet, Eskilstuna, Flen och Vingåker med omnejd. Vaccinationsrekommendationerna är oförändrade, se TBE-/ Fästingsäsongen har startat! Det har aviserats från Läkemedelsföretaget att det kommer att bli brist på fästingvaccin Encepur och Encepur Barn under Lt Sörmland har FSME upphandlat och där har aktuellt läkemedelsföretag meddelat att räknar med att kunna leverera även om det blir ökad efterfrågan pga brist på Encepur. Rekommendation till vaccinatörer är att ge dos 1 och 2 med samma vaccin och i övrigt ta det av de två vaccinerna som finns hemma. MRB Vårdhygien har uppdaterat MRB-dokumentet, ESBL ökar i Sörmland liksom i riket. Ett fall av ESBL CARBA konstaterades där smittspårning inte påvisade något ytterligare fall. Personen hade inte vårdats eller vistats utomlands. Vad gäller MRSA har vi noterat en ökning och 2013 hade vi i vården en spridning av MRSA som föranledde en omfattande smittspårning. Totalt ingick 11 fall i smittspridningen.

6 Rävens dvärgbandmask Parasiten rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, påträffades för första gången hos räv 2011 i Sverige. Det finns inget fall rapporterat där någon person har blivit smittad i Sverige. Man har undersökt rävar i Sverige och det är påvisat enstaka smittade djur i Uddevalla, Katrineholm och Borlänge. Det har nu i dagarna påvisats rävens dvärgbandmask hos en vattensork från vårt område, Östermalma utanför Nyköping, vilket innebär att parasiten nu etablerat sig i Sverige. Rävens dvärgbandmask förekommer i stora delar av världen. I Europa förekommer den främst i Centraleuropa. Räven är det vanligaste huvudvärddjuret, men även andra köttätande djur till exempel hund, katt, lodjur och mårdhund kan bära på parasiten, se bild. Sorkar och smågnagare är oftast mellanvärddjur för rävens dvärgbandmask. Äggen är mycket kyltåliga men överlever inte kokning. Människor kan smittas om de sväljer maskägg. Inkubationstiden är oftast flera år, cirka 5-20 år. Det är mycket ovanligt att människor smittas. Infektion hos människa med rävens dvärgbandmask kan leda till att parasiten bildar cystliknande formationer som växer tumörartat. Sjukdomen kan förekomma i kroppens alla organ och vävnader. Då cystorna utvecklas långsamt kan det dröja många år innan symtom uppträder. Vid misstanke om infektion med rävens dvärgbandmask kan diagnos ställas med hjälp av typiska fynd på ultraljud/röntgen i kombination med att patienten har antikroppar mot parasiten i blodet. Diagnosen kan bekräftas genom mikroskopisk och molekylärdiagnostisk undersökning av cystinnehåll. Mångårig behandling med maskmedel krävs och ibland kirurgisk behandling. Kan jag fortsätta plocka bär i naturen? Trots att dvärgbandmasken nu hittats i Sverige kan man, precis som tidigare fortsätta att äta bär, svamp och grönsaker. Risken att smittas via dessa livsmedel bedöms som ytterst liten av Livsmedelsverket. Samma bedömning gäller också importerade bär och svamp från länder där smittan är känd sedan tidigare. Att tvätta händerna innan man lagar mat och äter minskar risken för många olika slags smittor. Däremot vet vi inte hur stor effekt det har att skölja bär, svamp och grönsaker men det kan ha viss effekt. Kokar man dem dör alla eventuella parasiter. Att tvätta händerna innan man lagar mat och äter minskar risken för många olika smittor.

7 Smittskydd/Vårdhygien Hemsida e-post: Christina Kallings Larsson Smittskyddsläkare/Vårdhygieniker Maria Remén Bitr smittskyddsläkare, ordf STRAMA Marita Graff Smittskyddssjuksköterska Ingela Nilsson Jenny Olofsson Hygiensjuksköterska Mälarsjukhuset Hygiensjuksköterska Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset Anna Lejdegård Hygiensjuksköterska mot kommunerna Karolina Spångberg Hygiensjuksköterska mot kommunerna Börjar den 1 april 2014 Elin Ståhl Johansson STI-samordnare Inger Döckner Smittskyddsassistent STRAMA Sörmland Maria Remén, Maria Lindberg Stina Schell Håkan Lindroth Malin Enarsson Ulla Östergren Faiz Fendukly Gösta Lööf, Christofer Olsson Jens Sörensen Erik Wallberg Bodil Linde-Olsson ordförande STRAMA, bitr smittskyddsläkare, infektionsläkare Medicinklin, NLN VC Bagaregatan, Nyköping Infektionsklin, MSE Infektionsklin, MSE Unilabs Unilabs apotekare Läkemedelskommittén Barn-och ungdomskliniken, MSE Privatläkarföreningen ÖNH-kliniken, MSE adjungerad, Specialisttandvården Åsidan, Nyköping