Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Transkript

1 Smitt Smittskyddsenheten NR 2. MARS 217 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 SMITTSKYDDSLAGENS SJUKDOMAR I UPPSALA LÄN ESBL I FÖRSKOLAN... 7 INFORMATION OM HYGIEN I FÖRSKOLAN... 8 VIKTORIADAGEN HEPATIT B HOS UNGDOMAR... 8 MÄSSLINGSVACCINATION AV VUXNA... 8 DIFTERI/TETANUS VACCIN - HUR VACCINERA VUXNA?... 8 NY ADRESS TILL SMITTSKYDDSENHETEN... 9 HÄR NÅR DU OSS... 9 INFLUENSA Influensasäsongen är på väg att mattas av. Efter en tidig start, som låg närmare sex veckor tidigare än föregående säsong, nådde antalet fall en topp under julveckan. Stora delar av landet har åter haft en ökning med många fall under de senaste veckorna, men i Uppsala län har antalet fall stadigt minskat. Smittskyddsläkaren har därför bedömt att det inte längre är meningsfullt att vaccinera sig och årets influensavaccinationskampanj avslutades 28 februari. Det innebär att vaccinatörerna, om de vaccinerar mot influensa efter detta datum, inte ersätts för vaccin och vaccination från. Mer information om årets säsongsinfluensa kommer när säsongen helt är över Antal fall av influensa i Uppsala län per vecka säsongen jämfört med säsongen SMITTSKYDDSLAGENS SJUKDOMAR I UPPSALA LÄN 216 Statistiken är nu klar för Uppsala län för 216 över de sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. På följande sidor presenteras siffrorna för och kommentarer kring några av diagnoserna.

2 Anmälda fall enligt smittskyddslagen och smittskyddsförordningen Annan sjukdom - ej anmälningspliktig Atypiska mykobakterier (infektion med) β-hemolyserande grupp-a-streptokocker (invasiva) Brucellos Campylobacterinfektion Cryptosporidium (infektion med) Den nya influensan A (H1N1) Denguefeber Echinokockinfektion Entamoeba histolytica (infektion med) Enterohemorragisk E. Coli (EHEC) ESBL-A / ESBL-M ESBL-CARBA producerande Enterobacteriaceae Giardiainfektion Gonorré Haemophilus influenzae (invasiv infektion) Harpest (tularemi) Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D Hepatit E HIV-infektion HTLV I eller II Influensa A 2 31 Influensa B 1 9 Kikhosta Klamydiainfektion Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Meningokockinfektion (invasiv infektion) MRSA Mässling 12 Papegojsjuka 1 Paratyfoidfeber Pneumokocker (resistenta) Pneumokockinfektion (invasiv infektion) Påssjuka Q-feber Salmonellainfektion Shigellainfektion Sorkfeber (Nephropathia epidemica) Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vibrioinfektion exkl. kolera Viral meningoencefalit Varav TBE Yersiniainfektion Totalsumma

3 Kommentarer till årsstatistiken Tuberkulos Under 216 rapporterades 33 fall i Uppsala län, 2 män och 13 kvinnor. Av dessa är 2 fall utlandssmittade, fem fall är troligen smittade i Sverige och för övriga saknas uppgift om smittland. De flesta fall smittades i Asien, 16 personer och nio av dessa i Afghanistan. För övriga rapporterade fall med utlandssmitta angavs olika länder i Afrika och Europa. Av de 33 anmälda fallen hade drygt hälften tuberkulos i lungorna. Övriga hade extrapulmonell infektion, alltså tuberkulos i andra organ än lungorna Antal fall av tuberkulos 216 per smittland och åldersgrupp Sverige Utomlands Okänt smittland Antal fall av tuberkulos per år VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Tretton fall anmäldes under 216. Dessa var i åldern till 89 år. Alla var smittade inom vård/omsorg. Fyra hade vårdats utomlands. Av de inhemskt smittade ingick sex personer i ett mindre utbrott som upptäcktes inom slutenvården i början av året. ESBLA / ESBLM Är endast anmälningspliktiga för det mikrobiologiska laboratoriet. Under 216 anmäldes 348 fall. I 86 % av de anmälda fallen visade odlingarna fynd av E.Coli. Cirka 8 % av alla odlingar var blodisolat Antal fall av ESBL A och ESBL M per åldersgrupp och kön 216 Kvinna Man ESBLCARBA Denna typ av ESBL, som utvecklat resistens mot karbapenemer, är kliniskt anmälnings- och smittspårningspliktiga. Av de åtta fall, sex män och två kvinnor, som anmäldes 216 var sju utlandsvårdade i Asien och Nordafrika. Ett fall har okänt smittland. 3

4 MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) Under året anmäldes 11 fall, 3 kvinnor och 62 män. Detta är den högsta siffran sedan 27. Ungefär hälften av de smittade hade Sverige som sannolikt smittland. Av de smittade i Asien hade majoriteten Irak, Afghanistan och Syrien som smittland. De flesta fallen upptäcktes via smittspårning i familjen eller i samband med utredning av sjukdomssymtom där samhällssmitta angetts som smittväg. Två mindre utbrott, med fem respektive tre fall, inom vård och/eller omsorg utanför sjukhus har också konstaterats under året Antal fall av MRSA 216 per smittland/världsdel Sverige Asien Europa Nordamerika Okänt smittland Sydamerika Afrika Betahemolytiska grupp A-streptokocker, invasiva Under året rapporterades 2 fall, 12 män och 13 kvinnor. En ökning med fyra fall (16 %) jämfört med föregående år. Gonorré Fortsatt ökning av gonorré. 9 fall rapporterades 216 varav mer än hälften (34) i åldersgruppen 2-29 år. Inhemsk smitta angavs av 2/3, och heterosexuell smitta var den vanligaste smittvägen. Flertalet fall var män (4 män/19 kvinnor). Mer än hälften av fallen diagnostiserades hos symtomfri smittbärare (34 symtomfria smittbärare/17 akut sjukdom). Smittspårning/kontaktspårning gav 18 fall, 1 av dessa män. Flest fall bland män hittades genom smittspårning Antal fall av gonorré 216 per åldersgrupp och kön Kvinna Man Hiv År 216 konstaterades 19 hiv fall (1 män/4 kvinnor) vilket är en minskning sedan 21 då migrationen påverkade antalet fall. Två av personerna var smittade i Sverige, övriga 17 hade smittats utomlands. Smittspårning/kontaktspårning gav tre fall. 4

5 Klamydia En viss minskning av klamydiafall skedde under året (144 fall 21, 1342 fall 216). Personer smittade utomlands har dock ökat något. Åldersgruppen 1-29 år står för det största antalet fall. Diagnosen ställs oftare, liksom tidigare, hos kvinnor (8 män/784 kvinnor). Klamydia hos män hittas framförallt genom smittspårning. Via smittspårning/kontaktspårning hittades närmare 47 % av fallen (628 fall, 37 kvinnor och 32 män) Antal fall av klamydia 216 per åldersgrupp och kön Kvinna Man Kikhosta Ovanligt många fall av kikhosta anmäldes under 216, flertalet under andra halvan av året. Senaste femårsperioden anmäldes 2-12 fall/år. Under 216 anmäldes 9 fall. Kikhosta förekom i alla åldersgrupper, de flesta fall i gruppen -19 år och 3-39 år. Av dessa var nio spädbarn under ett år, den åldersgrupp för vilka sjukdomen kan bli mycket allvarlig Antal fall av kikhosta per år Under året har Folkhälsomyndigheten gjort en särskild insats med nya rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn. Denna insats kan ha gjort att provtagningen ökade och att man därmed hittade fler fall. Hepatit B Antalet fall av nyupptäckt hepatit B ligger fortfarande högt (64 fall) men har minskat något jämfört med rekordåret 21. Majoriteten av patienterna har nyupptäckt kronisk hepatit B och är smittade utomlands (7 fall).

6 Hepatit C Antalet fall fortsätter minska 216. Under året anmäldes 39 fall varav 18 var smittade utomlands. Minskningen beror i första hand på senare års framgångsrika antivirala behandling Antal fall av hepatit C 216 per smittväg Blod/blodprodukt Graviditet/förlossning Heterosexuell smitta Intravenöst missbruk Tatuering/piercing Vård/omsorg Okänd smittväg Campylobacter Sedan millennieskiftet har antalet rapporterade fall av infektion orsakad av campylobacter i Region Uppsala legat relativt stabilt på runt 3 fall per år. Av dessa har cirka en tredjedel varit inhemskt smittade. Under 214 började dock andelen inhemskt smittade öka samtidigt som de utlandssmittade minskade och 21 var andelen inhemskt smittade uppe i 47 procent. Antal fall av campylobacter per månad och smittland 216 Sverige Utomlands Okänt smittland År 216 började lugnt och ovanligt få fall av campylobacter rapporterades under årets första 6 4 månader. Med start i juni började dock antalet 3 inhemskt smittade att öka och under resten av 2 året insjuknade ett rekordartat antal personer i 1 inhemsk campylobacterinfektion. Samma mönster har man sett i hela Sverige. Den utredning som gjordes på grund av den kraftiga nationella ökningen visade att smittkällan var svensk färsk kyckling. Totalt 384 fall av campylobacter anmäldes i 216 jämfört med 29 året innan, en 3 procentig ökning jämfört med 21. Antalet inhemskt smittade ökade med 7 % och utgjorde 63 % av totala antalet fall. Totalt i Sverige har det anmälts drygt 2 fler inhemska fall av campylobacterinfektion under 216 jämfört med 21 vilket är en ökning med nästan 7 %. 6

7 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Antal fall per 1 innevånare TBE Under 216 anmäldes 43 fall av TBE i Region Uppsala jämfört med 3 året innan. Detta placerar Uppsala på andra plats i antalet TBE-smittade i Sverige där Stockholms län har flest fall med 89 stycken. Tittar man däremot på incidensen (antalet fall per 1 invånare) av TBE fall i landets län (se diagram) placerar sig Uppsala först. Det är mer än dubbelt så stor risk att bli smittad av TBE i som i där efter närmast följande län. TBE drabbar alla åldersgrupper men är vanligast bland medelålders och äldre män. För många är TBE en lindrig sjukdom och många fall blir troligen aldrig diagnostiserade. Sjukdomen kan dock bli mycket svår och orsaka långvariga, ibland livslånga restsymtom. Bland årets fall fanns flera med månadslånga sjukhusvistelser och intensivvård, bland annat en 11-åring som låg nästan tre veckor i respirator. En person med TBE-encefalit avled, men hade även andra svåra sjukdomstillstånd Incidensen av TBE per län 216 Antal fall av TBE per åldersgrupp och kön 216 Kvinna Man ESBL I FÖRSKOLAN I en nyligen presenterad avhandling visar barnläkare Johan Kaarme, Akademiska sjukhuset, på en kraftig ökning av ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn mellan åren I studien från 21 framkom att knappt 3 procent av barnen bar på ESBL-producerande tarmbakterier. När studien upprepades 216 visade den en sexfaldig ökning. Omkring 2 procent av de drygt 3 undersökta avföringsproverna innehöll ESBL. Vad ökningen beror på går inte att säga då studien är gjord med avidentifierade prover och därmed är eventuella riskfaktorer okända. Förekomsten av resistensen var inte kopplad till några speciella delar av Uppsala, utan finns spridda över staden. ESBL är den vanligaste anmälningspliktiga resistensen i landet, betydligt vanligare än till exempel MRSA. Bärarskap i sig är oftast inte farligt. Men problem kan uppstå när de resistenta stammarna eventuellt ger upphov till infektioner. Kunskapen är av stor betydelse för vården eftersom Sverige alltid haft en låg förekomst av antibiotikaresistens. Om ESBL är generellt förekommande i befolkningen kan vården behöva bli mer vaksam för infektioner med resistenta bakterier och odla tidigare och mer frekvent än i dag. Vill du läsa avhandlingen hittar du den här; 7

8 INFORMATION OM HYGIEN I FÖRSKOLAN Vi har påbörjat arbete med att uppdatera gamla och lägga till nya dokument som berör hygien i förskolan. Under rubriken Förskola på vår hemsida hittar ni dokument om handhygien, skärpta hygienråd vid utbrott och andra dokument. Ni kan också hitta affischer för egen utskrift, handtvättsånger att lära barnen, en film om handtvätt och vår broschyr När barnet är sjukt. Och det kommer mer! VIKTORIADAGEN 217 Årets Viktoriadag med föreläsningar som riktar sig till framför allt lokalt smittskyddsansvariga inom primärvård och delar av sjukhusvården kommer i år att äga rum torsdagen den 11 maj. Boka datumet i era kalendrar så återkommer vi med mer information om plats, programmet och möjlighet att anmäla sig. Temat för årets Viktoriadag är hygien i förskola. HEPATIT B HOS UNGDOMAR Det finns nu ett nytt smittskyddsblad för hepatit B som riktar sig specifikt till ungdomar. Du hittar alla smittskyddsblad under fliken Smittskyddsblad på vår hemsida MÄSSLINGSVACCINATION AV VUXNA Smittskyddsenheten vill uppmärksamma alla som ska göra resor utanför Norden på att det är viktigt att se över sitt vaccinationsskydd mot mässling. Flera fall av mässling har inträffat i Sverige senaste månaderna hos personer som varit utomlands och inte haft immunitet mot mässling. De flesta som är födda i Sverige har ett gott skydd mot mässling, men det finns personer som saknar detta skydd. De grupper som kan sakna eller ha låg immunitet mot mässling är: Barn under 18 månader som ännu inte fått sin första dos vaccin mot mässling. Personer födda från slutet av 196-talet fram till 198 som inte fått två doser mässlingsvaccin och inte haft mässling. Personer födda efter 197 vars föräldrar aktivt avstått från mässlingvaccination. Personer födda före 196 är med största sannolikhet immuna på grund av genomgången mässling och personer födda efter 198, som inte aktivt tackat nej till vaccination, är immuna på grund av vaccination. För mer information läs: skyddet_mot_massling_vid_utlandsresa.pdf DIFTERI/TETANUS VACCIN - HUR VACCINERA VUXNA? Vid grundvaccination mot difteri och tetanus finns rekommendation att man ska använda fulldosvaccin mot båda sjukdomarna och vaccinera med tre doser. Det finns vuxna i Sverige som inte har fått grundskydd mot tetanus och difteri, framför allt äldre generationers infödda svenskar och personer som vuxit upp i länder där man haft sämre tillgång till barnvaccinationer. Fulldos vaccin mot difteri finns i dagsläget inte att beställa och det råder stor brist på fulldosvaccin mot stelkramp. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att man använder vaccin med reducerad halt difteriantigen, så kallat dt-vaccin, även vid vaccination 8

9 av tidigare ovaccinerade vuxna. Man kan även använda vaccin som också innehåller reducerad antigenhalt mot kikhosta, så kallat dtp-vaccin. Tre doser ska ges som tidigare. Läs mer: om_vaccination_mot_difteri_och_stelkramp_till_vuxna_fohm_17216.pdf NY ADRESS TILL SMITTSKYDDSENHETEN Från 1 januari 217 blev Landstinget i Uppsala län del av. Det innebär byte av namn på våra logotyper och mailadresser. Smittskyddsenhetens myndighetsbrevlåda nås på: smittskydd@regionuppsala.se HÄR NÅR DU OSS Postadress: Smittskyddsenheten,, 71 8 Uppsala Besöksadress: Gränby Bilgata 2 (Liljeforstorg) Faxnummer: E-post till myndighetsbrevlådan: smittskydd@regionuppsala.se Vid akuta ärenden dagtid på vardagar, då enheten är obemannad ring Mats Ericsson Smittskyddsläkare mats.ericsson@regionuppsala.se Telefon: Helena Palmgren Bitr.smittskyddsläkare helena.palmgren@regionuppsala.se Telefon: Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska bodil.ardung@regionuppsala.se Telefon: Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska johan.hedlund@regionuppsala.se Telefon: Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska eva.furuland@regionuppsala.se Telefon: Johan Landström Smittskyddsassistent johan.landstrom@regionuppsala.se Telefon: Annie A. Sattari Smittskyddsassistent annie.ardung.sattari@regionuppsala.se Telefon: Marie Björlin STI-samordnare marie.bjorlin@regionuppsala.se Telefon: Mer information från Smittskyddsenheten hittar du på: Ansvarig utgivare: Mats Ericsson Redaktörer: Helena Palmgren, Bodil Ardung, Johan Hedlund, Eva Furuland, Marie Björlin Smittskyddsenheten, 71 8 Uppsala Telefon: (vxl) E-post: smittskydd@regionuppsala.se 9