Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Transkript

1 Smittspårning STI Ramar och regelverk 6 december 2017 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

2 Terminologi Behandlande läkare Förhållningsregler Index Kontakt/partner Partnerbrev Patient Patientjournal Sexuell kontakt Smittspårning den läkare som provtar en person som kan vara smittad med en smittsam sjukdom om en patient diagnostiserats med en allmänfarlig sjukdom ska behandlande läkare besluta om individuellt utformade regler i syfte att hindra smittspridning varje ny person med positivt testresultat eller misstänkt sjukdomsfall som påträffas och som följaktligen kan ha smittat andra eller kan komma att sprida smittan vidare person som riskerar att vara smittad p.g.a. sexuell kontakt brev (med uppmaning att provta sig för viss sjukdom) att skickas med indexpatienten eller att skickas till partner enligt överenskommelse med patienten person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård en eller flera journalhandlingar som rör samma patient samlag (vaginalt, analt eller oralt) eller annan intim kontakt, t. ex. petting åtgärd för att ta reda på av vem patient/index blivit smittad av och vilka andra som kan ha blivit smittade Smittspårningshandling anteckningar som görs och handlingar som upprättas eller kommer in i samband med smittspårning. Samtliga kontakter registreras i smittspårningshandlingen Smittspårningsärende - utredning om vem som kan ha överfört smittan till en person och vilka andra personer som kan ha smittats

3 Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning HSLF-FS2015:4 Smittspårningsföreskrift

4 Smittskyddslagen (2004:168) Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället och individen ska bete sig för att minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar 1 SmL Samhällets smittskydd skall med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar

5 SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt ansvariga sjuksköterskor FoHM Länsveterinären Jordbruksverket Privata vårdgivare Företagshälsovården Slutenvården Miljökontoren Kommunerna Infektionsklin. Polisen Livsmedelsverket Arbetsmiljöverket Smittskyddsenheten Behandlande läkare Försvarsmakten Vårdhygien Barnhälsovården Primärvården Fältepidemiologiska gruppen Mikrobiologiska laboratoriet Övriga Smittskydd Lokalt smittskyddsansvariga

6 Sjukdomar enligt Smittskyddslagen (2004:168) samhällsfarliga allmänfarliga smittspårningspliktiga anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar

7 Anmälningspliktiga sjukdomar Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) - invasiv infektion Botulism Brucellos Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, variant ^ Cryptosporidium Denguefeber Echinokocker Entamoeba histolytica Enterobacteriaceae som producerar ESBL Enterobacteriaceae som producerar ESBL av karbapenemastyp ( ESBL CARBA ) Gula febern Haemophilus influenzae - invasiv infektion Harpest ( tularemi ) Influensa Kikhosta Legionella Leptospira Listeria Malaria Meningokockinfektion invasiv Mers-virusinfektion Mässling Papegojsjuka Pneumokockinfektion - invasiv Påssjuka Q-feber Röda hund Sorkfeber ( nephropathia epidemica ) Stelkramp Trikinos VRE - Vancomycinresistenta enterokocker Vibrioinfektion ( exklusive kolera ) Viral meningoencefalit Yersiniainfektion

8 Anmälningspliktiga sjukdomar Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) - invasiv infektion Botulism Brucellos Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, variant ^ Cryptosporidium Denguefeber Echinokocker Entamoeba histolytica Enterobacteriaceae som producerar ESBL Enterobacteriaceae som producerar ESBL av karbapenemastyp ( ESBL CARBA ) Gula febern Haemophilus influenzae - invasiv infektion Harpest ( tularemi ) Influensa Kikhosta Legionella Leptospira Listeria Malaria Meningokockinfektion invasiv Mers-virusinfektion Mässling Papegojsjuka Pneumokockinfektion - invasiv Påssjuka Q-feber Röda hund Sorkfeber ( nephropathia epidemica ) Stelkramp Trikinos VRE - Vancomycinresistenta enterokocker Vibrioinfektion ( exklusive kolera ) Viral meningoencefalit Yersiniainfektion

9 Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter Difteri Ebola * EHEC Fågelinfluensa ( H5N1 ) Giardia Gonorré Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hiv HTLV I eller II Klamydia Kolera MRSA Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Resistenta pneumokocker Polio Rabies Salmonella Shigella Smittkoppor * Svår akut respiratorisk sjukdom ( sars ) * Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Virala hemorragiska febrar, exklusive denguefeber och sorkfeber

10 Skyldigheter enligt SmL Patienten Söka läkare Låta sig provtas Följa förhållningsregler Medverka i smittspårning Behandlande läkare ta prov för att fastställa allmänfarlig sjukdom informera om sjukdomens art och smittsamhet ge förhållningsregler för att förhindra smittspridning smittskyddsanmäla smittspåra

11 Provtagning enligt 3 kap 1 SmL Den som vet eller har anledning att misstänka att hon eller han bär på en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom är skyldig att omedelbart gå och provta sig. Skäl att anta eller misstänka att man är smittad kan vara t.ex. då man har symtom som är typiska för sjukdomen då man utsatts för risk att smittas av någon som man vet eller får reda på är smittad om man underrättas om att smitta kan ha överförts i ett smittspårningsärende

12 Provtagning för allmänfarliga sjukdomar (Socialstyrelsens meddelandeblad) Alltid kostnadsfria för patienten Skall erbjudas på alla vårdenheter som har tekniska möjligheter Generös inställning men behandlande läkare avgör Patenten får inte hänvisas av kostnadsskäl Vid hiv rättighet till anonym provtagning Hälso- och sjukvården ska ha rutiner för att kunna hantera anonymt testning, t.ex. reservnummer i journalen och på proverna

13 Smittspårning (3 kap. 4 SmL) Om en behandlande läkare konstaterar eller misstänker att en undersökt patient har smittats av en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom, skall läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för uppgiften försöka få upplysningar från patienten om vem eller vad som kan ha överfört smittan och om andra personer som kan ha smittats. Den enskilde patienten är skyldig att lämna de upplysningar som han eller hon förmår lämna. Om den som enligt första stycket ansvarar för smittspårning på grund av uppgifter från patienten misstänker att andra personer kan ha smittats skall han eller hon se till att dessa underrättas om att de kan ha smittats av sjukdomen och uppmanas att uppsöka läkare.

14 Smittspårning som utförs av annan än den behandlande läkaren HSLF-FS 2015:4 2 kap. 1 Om den behandlande läkaren överlämnar uppgiften att bedriva smittspårning till annan hälso- och sjukvårdspersonal, ska läkaren vara förvissad om att den som får överta ansvaret har den särskilda kompetens som krävs enligt 3 kap. 4 smittskyddslagen (2004:168). Den behandlande läkaren får inte överlämna smittspårningen till någon som själv inte anser sig tillräckligt kompetent för uppgiften.

15 Särskild kompetens Vad innebär särskild kompetens när det gäller smittspårning? Krävs vissa medicinska kunskaper Smittsamhet smittvägar inkubationstider Kunskaper i samtalsmetodik och om gällande regelverk Dessutom lämpliga personliga egenskaper Speciellt när det gäller sjukdomar som överförs sexuellt där det finns behov av förhållningssätt som inger förtroende och motiverar delaktighet i utredningen.

16 Smittspårning som utförs av annan än den behandlande läkaren HSLF-FS 2015:4 2 kap. Smittspåraren skall underrätta den behandlande läkaren när smittspårningsärendet har avslutats om hon/han misstänker eller får veta att patienten bryter mot förhållningsregler vid allmänfarlig sjukdom Behandlande läkaren ska ge smittspåraren tillgång till uppgifter av betydelse för smittspårningen t.ex. undersökningsresultat att fler personer skall ingå i utredningen

17 Kontakt med smittskyddsläkaren HSLF-FS 2015:4 3 kap. Vid större utbrott eller vid födoämnesburen smitta Då patient misstänks ha blivit smittad eller i sin tur smittat någon på en vårdenhet, institution eller skola Vid blodsmitta om patienten är blodgivare eller om smitta kan ha överförts genom blodtransfusion eller organtransplantation I vissa situationer kan smittskyddsläkaren åta sig en övergripande eller samordnande roll eller, om det är lämpligt, helt ta över smittspårningsärendet i enlighet med 3 kap. 6 SmL.

18 HSLF-FS 2015:4 4 kap. Utredningen Den som ansvarar för smittspårningen kan bl.a., beroende på vilken sjukdom det gäller, använda olika metoder för att enligt 3 kap. 4 smittskyddslagen se till att personer som kan ha smittats underrättas och uppmanas att uppsöka läkare. I många fall kan det vara lämpligt att den som ansvarar för smittspårningen själv tar kontakt.

19 Utredningen HSLF-FS 2015:4 4 kap. Den smittspårningsansvarige kan också överlåta på patienten att själv kontakta en person som kan vara smittad, om det är lämpligt och patienten inte motsätter sig det. Detta förfarande kan framför allt vara lämpligt vid sjukdomar som överförs sexuellt, men det kan ibland också vara en fördel att använda vid andra smittspårningspliktiga sjukdomar.

20 HSLF-FS 2015:4 4 kap. Partnerspårningsbrev Utredningen Vilken information som lämnas i brevet beror på vilken sjukdom det gäller och vilka åtgärder som planeras. Brevet bör dock bl.a. innehålla en underrättelse om att personen kan ha smittats en underrättelse om skyldigheten att söka läkare för undersökning information om den aktuella sjukdomen information om hur man undviker att smittan sprids.

21 HSLF-FS 2015:4 4 kap. Utredningen Om det gäller en allmänfarlig sjukdom, ska brevet enligt 1 detta kapitel även innehålla information om personens skyldigheter enligt 8 smittskyddsförordningen. Gäller det en smittspårningspliktig sjukdom som inte är allmänfarlig, bör brevet i stället innehålla information om vikten av att den smittspårningsansvarige dels får information om att undersökningen genomförts, dels vid behov får tillgång till resultatet.

22 HSLF-FS 2015:4 4 kap. Utredningen Den som ansvarar för smittspårningen är, om han eller hon överlåter på patienten att själv kontakta en person som kan vara smittad, skyldig att kontrollera att den som kan ha smittats 1. har underrättats om misstanken, och 2. har undersökts av läkare.

23 Utredningen HSLF-FS 2015:4 4 kap. Om personen låter sig undersökas på en annan vårdinrättning, bör den provtagande läkaren begära hans eller hennes samtycke till att visa den smittspårningsansvarige att undersökningen genomförts och till att på förfrågan från denne meddela resultatet.

24 Smittspårning (3 kap. 5 SmL) Om en behandlande läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal som har ansvar för smittspårningen i ett enskilt fall finner att han eller hon saknar möjlighet att fullgöra smittspårningen, skall han eller hon underrätta smittskyddsläkaren om detta. Smittskyddsläkaren får överta smittspårningsärendet eller överlämna det till en annan person med särskild kompetens och erfarenhet för uppgiften. Sådant övertagande eller överlämnande får också ske om smittskyddsläkaren finner att smittspårningen i ett enskilt fall inte utförs på ett tillfredsställande sätt. Har smittspårningsärendet tagits över av smittskyddsläkaren skall den enskilde patienten lämna sådana upplysningar som avses i 4 första stycket till honom eller henne.

25 Smittspårning (3 kap. 6 SmL) Om en person som har underrättats enligt 4 andra stycket om misstanke om att han eller hon kan ha smittats av en allmänfarlig sjukdom inte utan dröjsmål låter sig undersökas av läkare, skall den som enligt 4 första stycket ansvarar för smittspårningen utan dröjsmål anmäla detta till smittskyddsläkaren.

26

27 Dokumentation HSLF-FS 2015:4 5 kap. 1 I varje smittspårningsärende ska, med patienten som utgångspunkt, alla uppgifter som behövs för smittspårningen antecknas. Det ska utifrån varje inkommen och upprättad handling med uppgifter om personer som är eller kan vara smittade vara möjligt att återfinna övriga handlingar i smittspårningsärendet.

28 HSLF-FS 2015:4 5 kap. Dokumentation 2 Samtliga patientuppgifter av värde Uppgifter ska också så långt möjligt antecknas för varje person (kontakt) enligt första stycket om 1. när och hur denne underrättats enligt 3 kap. 4 smittskyddslagen(2004:168), och 2. sannolik smittväg. Om det har betydelse i smittspårningsärendet, ska uppgifter antecknas om tidpunkt och plats för överföring av smittan samt om undersökningsresultat för personer som kan vara smittade.

29 HSLF-FS 2015:4 5 kap. Dokumentation 3 I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om bevarande och gallring av allmänna handlingar i landstingens arkiv. 4 Koppling ska kunna göras mellan smittspårningshandlingarna och patientens patientjournal.

30 HSLF-FS 2015:4 5 kap. Dokumentation 5 I patientens patientjournal ska det antecknas när smittspårningen påbörjats och avslutats. Om smittspårningsärendet överlämnats till annan hälso- och sjukvårdspersonal, ska namnet på denne antecknas i patientjournalen. Det ska också antecknas, om ärendet övertagits av smittskyddsläkaren.

31 HSLF-FS 2015:4 4 kap. Avsluta ärendet 3 Ett smittspårningsärende ska avslutas när det konstaterats eller så långt det är rimligt utretts av vem eller vad patienten smittats och vilka andra personer som har smittats. Om det konstaterats att den misstänkt smittade patienten inte är smittad, ska smittspårningsärendet också avslutas. 4 Om det, sedan smittspårningsärendet avslutats, framkommer uppgifter om att patienten kan ha smittat ytterligare personer, ska en ny utredning påbörjas.

32 Bevarande och gallring Arkivlagen (1990:782) Patientjournallagen Landstingets bevarande- och gallringsplan för vårdrelaterade handlingar Anmälan av infektioner till smittskyddsläkare bevaras i patientjournalen