Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
|
|
- Martin Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1
2 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner Epidemiologi Klinisk bild Smittskyddsapekter (behandling) Sidan 2
3 Huvudbudskap Inhemska diarréer bör utredas. Riskgrupper för smittspridning är förskolebarn och personer som arbetar med oförpackade livsmedel och omvårdnad av immunsupprimerade. Riskgrupper ska hanteras särskilt avseende sjukskrivning och kontrollodling. Se respektive diagnos/smittskyddsblad. Sidan 3
4 Fall 53-årig man inkommer med tre dagars anamnes på feber och frekventa diarréer, intermittent buksmärta och illamående. Sidan 4
5 Vad vill du veta för att bedöma hur du ska gå vidare? 1. Har du varit utomlands? 2. Har du ätit kyckling? 3. När kissade du senast? 4. Är diarréerna blodiga? Sidan 5
6 Vilket statusfynd tycker du är viktigast? 1. Allmäntillståndet 2. Blodtrycket 3. Pulsen 4. Kroppstemperaturen Sidan 6
7 Svensk epidemiologi Virus; noro-, rotavirus Campylobacter 8000 fall/år (50% utland) Salmonella 4000 fall/år (85% utland) Sidan 7
8 Global epidemiologi Diarréer dödar fr a barn < 5 år 2,5 miljoner dödsfall/år ETEC Rotavirus Sidan 8
9 Vårt försvar Mun o svalg -enzymer Magsäck -saltsyra Tarm -gallsalter och pankreasenzymer -mucuslager -IgA -cellmedierat immunförsvar -normalflora -peristaltik Sidan 9
10 Sjukdomsbild schematisk uppdelning Sekretorisk (tunntarm) vattentunna diarréer utan blod/slem ev. illamående + kräkning Inflammatorisk (tjocktarm) diarréer, ofta slem och blod ofta feber och buksmärtor (tenesmer) dysenteri Systemisk infektion feber och allmänpåverkan ev. diarré och buksmärtor Sidan 10
11 några Virus (ej anmälningspliktiga) Rota Fr.a barn under 2 år. Nosokomialt problem. Lindrig sjukdom hos vuxna. Inkubationstid 1-3dgr. Kräkningar 1-2 dgr sedan diarréer + feber. Mkt smittsamt. Noro (Calici, Sapo) Mkt smittsamt och kortvarig immunitet. Nosokomialt problem. Inkubationstid 1-2 d. Frekventa kräkningar +/- diarrée, ev muskelvärk el feber. Adeno Inkubationstid 8-10 d. Förlopp 7-14 d. Subakuta diarréer +/- kräkningar och feber. Sidan 11
12 Dör bakterier i frysen? 1. Ja 2. Nej 3. Kanske Sidan 12
13 Salmonella Salmonella spp Anmälnings- smittspårningspliktig och allmänfarlig Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; fåglar, nöt, reptiler Fekal-oral smitta Hög smittdos -> stor mängd bakterier krävs för sjukdom Inkubationstid timmar (upp till 3 dagar) Oftast sekretorisk diarrée med/utan feber. Diagnostik; f-odling SLL: ca 600 fall/år knappt 1/3 inhemska Sidan 13
14 Tyfoid/paratyfoidfeber Salmonella typhi och Salmonella paratyphi Anmälnings- smittspårningspliktig och allmänfarlig Humanpatogen Fekal-oral smitta Låg smittdos Inkubationstid1-2 veckor Systemisk sjukdom; mag-tarmsymptom kan saknas helt Feber, frossa, huvudvärk, ibland utslag. Lågt CRP och lpk. Diagnostik; f-odling (obs ej alltid fynd). Blododling! Mortalitet i fattiga miljöer; tarmblödningar Antibiotikabehandlas Sidan 14
15 Campylobacter Campylobacter jejuni och campylobacter coli Anmälnings- smittspårningspliktig och allmänfarlig Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; fåglar, nöt, får, hund, katt, gris Inkubationstid oftast 2-5 (1-10) dagar Oftast inflammatorisk diarrée, ibland blodig, med feber. Komplikation; Guillan-Barré, reaktiv artrit Diagnostik; f-odling SLL ca 2000 fall/år varav ca hälften inhemska Sidan 15
16 Shigella Anmälnings- smittspårningspliktig och allmänfarlig Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Human reservoar enbart. Fekal-oral smitta Låg smittdos. Inkubationstid 2-3 dagar. Oftast inflammatorisk, ibland blodig, diarrée Diagnostik; f-odling Antibiotikabehandling SLL: drygt 100 fall/år, fr.a utlandssmitta. Sidan 16
17 Yersinia Yersinia enteritidis Anmälnings- smittspårningspliktig. Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; gris, annat? Inkubationstid 2-7 dagar. Barn: feber och diarrée. Pseudoappendicit. Vuxna: postinfektiös reaktiv artrit i 10-30%. Erythema nodosum. Diagnostik; f-odling SLL; 80 fall/år fr.a inhemsk smitta. Sidan 17
18 EHEC Enterohemoraggisk E.ColiEHEC ( även STEC, VTEC) Anmälnings- smittspårningspliktig och allmänfarlig Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; nötkreatur Fekal-oral smitta Låg smittdos. Inkubationstid 2-4 (1-8) dagar. Oftast inflammatorisk, ibland blodig, diarrée Hemolytiskt Uremiskt Syndrom HUS i 5-10% av fallen. Allvarligare hos barn. Diagnostik: Odling (fråga specifikt för att analysen ska utföras!) PCR påvisande av virulensfaktorer; verotoxingenerna stx1 och stx 2 samt eae-genen. SLL: drygt 40 fall/år, 1/3 inhemska fall Sidan 18
19 Kolera Vibrio cholerae Anmälnings- smittspårningspliktig och allmänfarlig Klasssisk kolera endast 5 % av fallen. Enorma vätske- och saltförluster. Diagnositik f-odling Obs! särskild odlingssubstrat; fråga specifikt. Antibiotikabehandlas. Sidan 19
20 några andra Bakterier (ej anmälningspliktiga) Clostridium difficile Toxin och sporbildande, anerob gram+stav. Diarrée-> kolitbild med blodiga diarréer-> pseudomembranös colit->tarmperf. All antibiotikabehandling = riskfaktor men särskilt cephalosporiner och klindamycin. Stort och ökande nosokomialt problem. Beh: 1. utsättning av ab. 2. Flagyl p.o. 3. Vancomycin p.o. 4. Feaceslavemang. ETEC = turistdiarrée EIEC, EPEC Sidan 20
21 Toxin (-bildande bakterier) S.Aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Matförgiftning. Plötsligt insjuknande med häftiga kräkningar och diarréer. Mycket kort inkubationstid 1-12 timmar. Svårt att påvisa toxin. Prov på misstänkt mat. Sidan 21
22 Giardia Giardia lamblia (G.intestinalis, G.duodenalis) Anmälnings- smittspårningspliktig. Parasit med smittsam cystform. Dör vid upphettning. Låg smittdos. Fekal-oral smitta men kan även smitta sexuellt. Globalt förekommande, vanligare i tropiska områden. Inkubationstid 1-2 veckor Subakut sekretorisk diarrée, mycket gaser, dålig lukt. Ibland lång anamnes med viktnedgång och ringa symtom Diagnostik: mikroskopi ( cystor och maskägg ).Upprepade prover kan behövas för att påvisa cystor. Antibiotikabehandling SLL; ca 300 fall/år varav ¼ inhemska Sidan 22
23 Amöba Entamöba histolytica Anmälnings- och smittspårningspliktig. Parasit med cystform. Asymptomatiska infektioner 90%. Fekal-oral smitta men även sexuell. Inkubationstid 2-4 veckor( ibland längre, månader). Klassisk bild: kolit med blodiga diarréer. Diagnostik: mikroskopi ( cystor och maskägg ). Kan ej skiljas i mikroskop från E.Dispar, som är apatogen, för detta krävs PCR (görs på SMI). Extraintestinal infektion, fr.a leverabscess, kan debutera lång tid efter resa. Serologisk diagnostik. Sidan 23
24 Cryptosporidios Cryptosporidios Anmälnings- och smittspårningspliktig. Zoonos; nöt, får, katt Parasit; oocystor mycket resistenta tål klorering Dör vid kokning Låg smittdos Fekal-oral smitta. Inkubationstid 2-7(-14) dagar Sekretorisk diarrée. Svåra/långvariga besvär vid immunsuppression. Utsöndras i avföringen flera veckor efter; bassängbad ska undvikas en vecka efter. Sidan 24
25 Sjukdomsbild schematisk uppdelning Sekretorisk (tunntarm) kolera rotavirus salmonella giardia ETEC yersinia Inflammatorisk (tjocktarm) campylobacter (salmonella) E.histolytica shigella EHEC C.difficile Systemisk infektion S.typhi, paratyphi Sidan 25
26 Diagnostik Faecesodling -salmonella, shigella, yersinia, campylobacter Specfik fråga: EHEC och kolera Cystor & maskägg -Giardia, E.histolytica, cryptosporidium m.fl - ( färskprov ) Virusdiagnostik rota, noro, adeno, astro Serologi (utredning/ej akutfall) salmonella, campylobacter, E. histolytica, yersinia Toxinpåvisning C.difficile Sidan 26
27 Behandling A och O = VÄTSKEBEHANDLING Lindriga fall: Te, saft, fil/yoghurt, mjölk, vatten Ej läskedrycker eller sportdrycker; för söta, för lite salt Salt via buljong, salta kex Sidan 27
28 Behandling A och O = VÄTSKEBEHANDLING Vid intorkning: Oral Rehydration Solution (ORS) Diarréen påverkar ej upptaget av natrium tillsammans med socker Rismjölsbaserad vätskeersättning Hemlagad: ½ tsk salt + 2 msk druvsocker (el 3 msk socker) / l vätska Sidan 28
29 Behandling Bakteriella diarrésjukdomar läker vanligen inom en vecka och behöver sällan antibiotikabehandlas Hög resistens mot äldre antibiotika hos tarmpatogener globalt Ökande resistens mot kinoloner, fr a hos Campylobacter Sidan 29
30 Behandling Empirisk antibiotikabehandling: Endast vid svår akut enterokolit (dysenteri), tecken på systemisk infektion eller underliggande sjukdom (se medicinska riskgrupper) Sidan 30
31 Medicinska riskgrupper för svår tarmsjukdom Inflammatorisk tarmsjukdom Insulinbehandlad (svårinställd) diabetes Symptomgivande hjärt/kärlsjukdom Symptomgivande HIV-infektion Hypogammaglobulinemi Övrig immunosuppression, t ex TNF-blockad och cytostatika Tidigare reaktiv artrit Sidan 31
32 Riskgrupper för smittspridning Förskolebarn Arbete med oförpackade livsmedel Omvårdnad/matning av immunsupprimerade patienter Sidan 32
33 Antibiotikabehandling alltid Salmonella para/typhi Shigella spp. Giardia lamblia Vibrio cholerae Entamöba histolytica Sidan 33
34 Kock som har haft campylobacterinfektion och nu symptomfri 1. får gå tillbaka till jobbet 2. måste kontrollodlas 3. ska antibiotikabehandlas Sidan 34
35 Sjukskrivning/restriktioner Alla som har diarré och kräkningar ska stanna hemma från arbete/skola och helst ett dygn efter symptom. Riskgrupper (förskolebarn och arbete med livsmedel/immunsupprimerade) ska provtas liberalt och invänta/stanna hemma minst 2 dygn efter symptomfrihet. För riskgrupper krävs negativt kontrollprov/er innan återgång efter infektion med EHEC, tyfoid/paratyfoidfeber, shigella och salmonella (för salmonella ej förskolebarn!). Smittbärarpenning kan begäras om personen annars skulle ha kunnat arbeta/inte kan omplaceras. Bassängbad ska undvikas helt under sjukdomen, hos barn gärna några dagar efter och vid cryptosporidium en vecka efter symptomfrihet. Sidan 35
36 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom Patientinformation Läkarinformation - > sjukdomar Sidan 36
37 Huvudbudskap Inhemska diarréer bör utredas. Riskgrupper för smittspridning är förskolebarn och personer som arbetar med oförpackade livsmedel och omvårdnad av immunsupprimerade. Riskgrupper ska hanteras särskilt avseende sjukskrivning och kontrollodling. Se respektive diagnos/smittskyddsblad. Sidan 37
38 Tack! Sidan 38
Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Läs merTarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merPM Medicinskt. Gastroenterit
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:
Läs merTarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merGastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Läs merNy faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Läs merSmittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merSmittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier
Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merRATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merSmittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
Läs mer2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merTarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Läs merSmittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Läs merFecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merSmittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
Läs merTarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Läs merSmittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Läs mer2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Läs merMultiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merHygienombudsträff HT- 2012
Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.
Läs merBeredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland
Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 12 Gäller fr.o.m Gäller t.o.m Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning
Läs merMagsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Magsjuka Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smittsam magsjuka Bakom symtom kan finnas mycket Kräver snabba reflexer Kräver läkarbedömning Ring vårdhygien + MAS tel:0498-268047 Smittväg från tarm till
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merMCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Läs merVinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merMona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj
Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merUrinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga
Läs merDiagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merKortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)
Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad
Läs merSmittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
Läs merRutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merTuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se
Tuberkulos Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se 9 miljoner människor/år insjuknar 1,5 miljoner människor/år dör 1/3 av jordens befolkning är bärare Smittämnet Mycobacterium tuberculosiskomplexet
Läs merSmittspårning klamydia
Smittspårning klamydia Smittskyddsbarnmorska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Klamydia Chlamydia Trachomatis intracellulär bakterie. Vanligaste bakteriella sexuellt överförda infektionen (STI). Slemhinna en
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011
Nr 1/212 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 211 Antalet anmälningar av anmälningspliktiga sjukdomar ligger kvar på ungefär samma nivå som 21. Klamydia är den sjukdom vi får in mest
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merGUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Läs merImporterade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro
Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.
Läs merDel 6_9 sidor_13 poäng
En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en
Läs merLivsmedelsutbrott. Utbrott maj 2015 mars 2016. 42 stycken. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm
16 Livsmedelsutbrott Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Utbrott maj 1 mars 16 stycken Anmälan kommer från Företag /Lokal Antal sjuka Smittkälla Provsvar Enkät gjord Maj MoH Södertörn China
Läs merSmittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska
Smittsam magsjuka Hindra spridning i vård och omsorg Malin Järv Hygiensjuksköterska Definitioner Smittsam magsjuka innebär: - akut - infektiös magtarmsjukdom - en vårdtagare och/eller personal - inkubations-
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merMässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merHund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.
DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,
Läs merKryptosporidier hos människor och djur. Charlotte Silverlås Leg vet, DVM Biträdande statsveterinär Statens Veterinärmedicinska Anstalt, UPPSALA
Kryptosporidier hos människor och djur Charlotte Silverlås Leg vet, DVM Biträdande statsveterinär Statens Veterinärmedicinska Anstalt, UPPSALA Innehåll Historia Biologi Infektion och symptom Kryptosporidier
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merBorrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling
Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling Anna J Henningsson Överläkare klinisk mikrobiologi Specialistläkare infektionsmedicin Humanpatogener i fästingar: Borrelia spp Lyme borrelios
Läs merHygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merKan man få klamydia av att spela golf?
Kan man få klamydia av att spela golf? Klamydia/smittspårning i öppenvård (snabbkurs) Smittskyddsbarnmorska Smittskydd Stockholm Sidan 1 STI - Sexually Transmitted Infections virus, bakterier, protozoer
Läs merRapporterade misstänkta matförgiftningar 2007
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007 Sammanställda av Mats Lindblad, Anna Westöö, Roland Lindqvist (Livsmedelsverket) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (Smittskyddsinstitutet) 15 december
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007
Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merClostridium difficile i sjukvården
Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer
Läs merRest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR
Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.
Läs merEHEC - sjuka människor
EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar
Läs merInnehållsförteckning, Gastroenterit
Innehållsförteckning, Gastroenterit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Berör 2 Ansvar 2 Definition 2 Symptom 2 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 3 Handläggning 4 Flödesschema 4 Differentialdiagnos
Läs merKlinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merKortsvarsfrågor (5)
Kortsvarsfrågor 16-11-25 1 (5) 1. 45 årig kvinna söker infektionsakuten efter att ha blivit biten av sin katt i höger hand. I status ses lätt rodnad och svullnad i anslutning till betten över handryggen.
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs merTuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15
Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 1 Hälsoundersökningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning
Läs merMag Mag--tarmkanalen tarmkanalen
Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar
Läs mer