Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Transkript

1 Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och andra mikroorganismer) som kan orsaka sjukdomens symptom och förlopp Valet av diagnostiska metoder för att säkerställa sjukdomsorsaken bygger på vilka bakterier (och andra mikroorganismer) som man tror orsakar sjukdomen

2 Diagnostik Allmänt Odling -allmänna odlingsmedium -selektiva medium -Ger möjlighet att resistens bestämma Direktpåvisning -färgning -mikroskopi Serologi -påvisa antigen (proteiner-socker-fett från bakterien) -påvisa antikroppar mot bakteriens antigen hos patienten Påvisa arvsmassa -PCR; Ger även möjlighet att resistens bestämma

3 Diagnostik Kap16: Mikroskopiska principer och applikationer Ljusmikroskop, elektronmikroskop, fluorescensmikroskop Kap 17: Molekylär diagnostik RFLP, PCR, Genetiska prober Kap 18: Serologisk diagnostik Serologi, Antikroppar, Antigen

4 Diagnostik allmänt Vilka provtyper kommer man i kontakt med vid provtagning/diagnostik av bakterier? Sterila punktat Vävnadsbitar Sekret Luftvägsprover Sårsekret Faeces Urin Genitalia Vilka olika typer av prover finns från luftvägarna? Svalg Nasopharynx Sputum Mm Vilka olika typer av sterila punktat finns? Blod Likvor ledpunktat

5 Diagnostik allmänt Hur ser provets väg från provtagning till slutsvar ut? Vad är viktigt att tänka på tex. vid transport? Val av prov provtagning Transport tid - temperatur - transportmedium Laboratoriet provsättning - sortering - avläsning - efterarbete - typning - resistens bestämning - slutsvar Tolkning av svar Behandling

6 Vad baserar sig indelning/klassificering av bakterier på? Indelning/klassificering av bakterier görs efter; -Cellvägg (Gram negativ (G-), Gram positiv (G+) etc) -Morfologi (kock, stav etc) -Växtsätt (kedjor, klasar, par etc) -Växtkrav (aerob, anaerob etc) -Arvsmassa

7 Ett bra sätt att lära sig den speciella bakteriologin Är att läsa delar av varje enskilt kapitel som tar upp De olika bakterie släktena som vi gjort ovan kap Ni kan också läsa kapitel 48 Som listar ett antal -Patogena bakterier -Kliniskbild -Epidemiologiska kännetecken -Virulensfaktoer -Behandling Ni kan också läsa kapitel 21 som kopplar den speciella bakteriologin till Diagnostiken

8 Nedanför här kommer jag att ta upp några vanliga tänkbara bakterier som kan förekomma i prov från; Prov: Blod Likvor Ben/Led eller ben/led yta Luftvägarna Sår Urin Mag-tarmkanalen Uretra, cervix, rektum Organsystem: hjärtkärl-lymfsystemet nervsystemet skelett systemet respirationssystemet hudsystemet urinvägssystemet digestiva systemet reproduktionssystemet

9 Tänkbara patogener i prov från: Blod: Sepsis Stafylokock species Streptokock species Salmonella species Övriga Enterobacteriaceae Pseudomonas Och många fler!!! Ökad risk; Hög ålder Immunsupprimerande läkemedel Leukemi

10 Tänkbara patogener i prov från: Likvor: Meningit (hjärnhinneinflammation) Neisseria meningitidis Pneumokock Haemophilus influenzae Grupp B streptocker E.Coli Listeria monocytogenes Borrelia Infektioner i nervsystemet även: Clostridium tetani Clostridium botulinium

11 Tänkbara patogener i prov från: Ben/Led eller benyta/ledyta Oraskat av trauma eller en postoperativ komplikation till ortopediska ingrepp Osteomyelit (infektion i ben) Streptokocker Stafylokocker E.Coli Anaerober Artrit (infektion i led) även protes Stafylokocker

12 Tänkbara patogener i prov från luftvägar: Sputum prov (upphostning): Lunginflammation (pneumoni) Pneumokock (vanligast) Stafylokock aureus Enterobacter pneumonie Mycobacterium tuberculosis Legionella pneumophilia Mycoplasma pneumoniae Clamydophila pneumonie Haemophilus influensae Och Flera opportunister!!! Ex Klebsiella pneumonie

13 Tänkbara patogener i prov från luftvägar: Svalg: Beta-hemolytiska streptokocker dvs Grupp A (Grupp C och G) Corynebacterium diphteriae

14 Tänkbara patogener i prov från luftvägar: Nasopharynx: (man räknar ofta med att de patogener som finns i bihåla respektive mellanöra även finns i nasopahrynx, de återfinns också med stor sannolikhet i svalg eller näsprov) Mediaotit-sinuit (öroninflammation-bihåleinflammation) Oftast är det barn som har öroninflammation Och vuxna har bihåleinflammation Pneumokock Haemophilus influenzae (ger även upphov till bronkit och epiglottit) Moraxella catharralis Grupp A streptokock Grupp C och G streptokock Dessa patogener är ofta en komplikation till en tidigare virus infektion Bordetella pertussis (parapertussis) Ger ofta följd komplikationer

15 Tänkbara patogener i prov från: Sårodling: Beta-hemolytiska streptokocker Grupp A Stafylokock aureus Enterobacteriaceae (framför allt sår under midjan) Pseudomonas aeruginosa Clostridium perfringens

16 Tänkbara patogener i prov från: Urin: Urinvägsinfektion E.Coli (vanligast) Klebsiella Enterobacter Stafylokock saprofyticus Enterokocker Proteus Pseudomonas Chlamydia trachomatis

17 Tänkbara patogener i prov från: Faeces Mag-tamkanalen Salmonella species Campylobacter jejuni Shigella species Yersinia enterocolitica Vibrio kolera Helicobacter pylori Clostridium difficile ( opportunist - antibiotika orsakad) Patogena E.coli (svåra att skilja från apatogena i prov) Toxin från stafylokocker,clostridium botulinium, Clostridium perfringens och bacillus cereus i mat

18 Tänkbara patogener i prov från: Uretra, cervix, rectum: Sexuellt överförda sjukdomar Neisseria gonorrhoeae Clamydia trachomatis Treponema palladium