Klinisk mikrobiologi 1

Transkript

1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin, informationen är gemensam för dessa men uppdelad i olika avsnitt som kan läsas vid valfria tillfällen. Syftet är att provtagning och provhantering ska ske på samma sätt, noggrant och med rätt teknik, vid alla vårdinrättningar i Landstinget Dalarna så att vi uppnår högre patientsäkerhet, bättre vårdkvalitet och lägre kostnader. Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Besvara gärna formuläret med frågor på innehållet i detta material för att kontrollera Dina kunskaper! Frågorna finns som en länk i slutet av självstudiematerialet. Klinisk mikrobiologi 1

2 Remiss Bakteriologi till mikrobiologen. Exempel på remiss som är ifylld i datorn. Streckkodsetiketter påklistrade. Förutom grundläggande uppgifter som patient-id och avsändare är det viktigt att ange provmaterial, t ex sårsekret samt lokalisation på kroppen och önskad analys. Antibiotikabehandling och kliniska upplysningar är också viktigt. Det underlättar och förbättrar bedömningen av provet. Klinisk mikrobiologi 2

3 Exempel på serologiremiss med kodad patient. Enligt smittskyddslagen har patienter rätt att vara anonyma (kodas) endast vid provtagning av HIV. Om analysen utfaller positivt upphör rätten att vara anonym. Generellt krävs ett rör per analys. Om hepatit A, B och C önskas så räcker endast ett rör. Klinisk mikrobiologi 3

4 Blodsmitta Blodprover från n patienter med känd k eller misstänkt blodsmitta ska märkas m enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter, f AFS 1986:23. AFS 1986:23 9 Behållare som innehåller blod som är eller med stor sannolikhet kan antas vara smittförande skall märkas med texten "BLODSMITTA" i svart på gul botten. Transport av sådant blod skall ske i dubbla, vätsketäta behållare. Den yttre behållaren bör vara genomsynlig. Om den yttre behållaren inte är genomsynlig skall även den märkas med texten "BLODSMITTA". (Dubbla vätsketäta behållare provröret är en behållare, transporthylsan är behållare nr 2). I princip skall kontakt med blod alltid undvikas, oavsett om provröret är märkt med BLODSMITTA eller ej. Det finns nämligen personer som bär på blodsmitta utan att själva veta om det och andra som kanske inte alltid uppger att de är bärare av blodsmitta. Vid känd eller misstänkt blodsmitta vidtas ytterligare åtgärder för transport av prov, rengöring och desinfektion av analysutrustning, samt avfallshantering enligt SOSFS 2005:26. Vid blodsmitta begränsas provtagning så mycket som möjligt. Kapillär provtagning utförs inte. Kom ihåg etikett med BLODSMITTA på rör och pappersremisser för blodgrupperingar och BAS-tester till transfusionsmedicin samt HIV- och hepatitserologi, mm, till mikrobiologen, förutom blodproverna till klinisk kemi! För klinisk patologi gäller att särskild försiktighet måste iakttas vid provtagning från patienter med diagnostiserad eller misstänkt smittfarlig sjukdom. Det gäller förutom Hepatit och HIV även Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, Lues och Klinisk mikrobiologi Tuberkulos.. 4

5 Blododlingar Torka av Provtagningstid Klistra ej över streckkod Snarast till lab Klinisk mikrobiologi 5

6 Nasofarynxprov Allmän n odling Influensa Exempel på mikrobiologiska undersökningar från Nasofarynx, NPH. Klinisk mikrobiologi 6

7 Provtagningspinnen förs in i näsan horisontellt till den når bakre svalgväggen. Rotera pinnen långsamt. För sedan ned den i provtagningsmediet. Provtagningsteknik för NPH-prov Klinisk mikrobiologi 7

8 Influensa Provtagningspinne med flockad topp 1 ml fysiologisk koksaltlösning sning Prov tas med provtagningspinne med flockad topp, sätts i rör med fysiologisk koksaltlösning (ca 1 ml). Klinisk mikrobiologi 8

9 Mycoplasma pneumoniae Bakre svalgvägg gg Provtagningspinne med flockad topp Transportmedium Prov tas med provtagningspinne med flockad topp, sätts i transportrör för klamydia eller ett tomt urinodlingsrör. Provet tas från bakre svalgväggen via munnen. Om det inte går kan provet tas som ett nasofarynxprov. Klinisk mikrobiologi 9

10 Sputumodling Sputumburk med skruvlock och ytterburk Upphostning från n de djupare luftvägarna spottas direkt i den inre burken Skölj munnen med vatten före provtagningen Sjukgymnast kan anlitas för att hjälpa patienten att få till ett representativt prov. Klinisk mikrobiologi 10

11 Sårodling Provtagningsset för r bakteriologi används nds Remiss bakteriologi, begär r allmän n odling Såret rengörs rs före f provtagning Ange sårets s art, lokalisation,, bakomliggande sjukdomar, t ex diabetes, och eventuell antibiotikabehandling Förvaras kylt i väntan v påp transport Klinisk mikrobiologi 11

12 Urinodling Patientinstruktion Mittstråleurin Kylförvaring Patientinformation som finns under Vårdverktyg, under Information för sjukvården och i landstingets Blankettdatabas. Till urinodling ska mittstråleurin användas. Viktigt med kylförvaring. Klinisk mikrobiologi 12

13 Chlamydia trachomatis Första portion urin Urin / urin + cervix Observera att urinprov för Klamydia tas som förstaportion till skillnad mot övriga urinprover som tas som mittportion. För män rekommenderas urinprov För kvinnor rekommenderas cervix- eller vaginalprov plus urin. Enbart cervixprov eller urinprov är inte optimalt för kvinnor. Klinisk mikrobiologi 13

14 Faecesprover Allmän n odling Clostridium difficile Helicobacter pylori Calprotectin Exempel på mikrobiologiska undersökningar av faeces. Klinisk mikrobiologi 14

15 Patientinformation som finns under Vårdverktyg, under Information för sjukvården och i landstingets Blankettdatabas. Vid hemprovtagning är det viktigt att informera patienten om att märka provet med personnummer och namn. Remissen märks med provtagningsdatum. Klinisk mikrobiologi 15

16 Clostridium difficile Antibiotikautlöst diarré Burk med sked Till skillnad mot allmän faecesodling ska prov för Clostridium difficile tas i en burk med sked. Ett par skedar faeces räcker. Provtagning för Clostridium difficile är sällan indicerat om patienten har fast avföring. Klinisk mikrobiologi 16

17 Multiresistenta bakterier MRSA = Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus VRE = Vancomycin Resistenta Enterokocker ESBL = Extended Spectrum Beta Lactamase MRSA: Stafylococcus aureus som har utvecklat resistens mot alla betalaktamantibiotika, t ex penicillin. VRE: Enterokocker som har utvecklat resistens mot antibiotikan Vancomycin. ESBL: ESBL-producerande bakterier är E.Coli, Klebsiella och andra gramnegativa bakterier som har utvecklat resistens mot betalaktam-antibiotika. Screening för multiresistenta bakterier ska utföras enligt riktlinjer från smittskyddsenheten för: Patient som inom senaste halvåret varit inlagd på sjukhus eller fått sjukvårdande behandling (t ex såromläggning) utanför Sverige. Patient som tidigare har varit bärare av eller infekterad med multiresistenta bakterier Patient som vårdats på sjukhus med pågående utbrott av infektioner med multiresistenta bakterier T ex MRSA-screening tas från svalg, näsa (främre delen av näsan, ej NPH) och perineum (området mellan anus och vagina eller pung). Det är områden där det normalt finns stafylokocker. Använd provtagningspinne för bakteriologi. Klinisk mikrobiologi 17

18 HYGIEN Patienten ska vara i rena händer! h Kortärmade arbetskläder Klockrent och ringfritt Långt hår ska vara uppsatt Korta, omålade naglar Handsprit före och efter patientkontakt Handskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor Patientsäkerhet handlar också om god hygien vid patientkontakt, även vid all provtagning Tankeställare är utbrotten av Vinterkräksjuka men även allvarligare saker som multiresistenta bakterier, MRSA och VRE Basala hygienrutiner ska alltid följas oavsett om patienten bär på någon känd smitta eller ej! Stänkskydd (engångs plastförkläde) används vid risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor. Klinisk mikrobiologi 18

19 Exempel på vad vi kan bära med oss. Bilden visar bakteriekolonier som odlats ut från ringar och armbandsklocka. Det är svårt att få bort bakterier som sitter under ringar och klockor när man sprittvättar händerna. Det ökar risken för att bakterier sprids mellan patienter. Klinisk mikrobiologi 19

20 Du bidrar från och med nu till ökad patiensäkerhet, bättre vårdkvalitet och kostnadseffektivare provtagning i Landstinget Dalarna. Tack för din medverkan! Klinisk mikrobiologi 20

21 Klinisk kemi Kontaktpersoner för mer information: Barbro Eriksson Tel: Eva Olofsson Tel: Klinisk mikrobiologi Jenny Rutkvist Tel: Klinisk patologi och cytologi Britta Ellborg Tel: Transfusionsmedicin Mai Olofsson Tel: Om du önskar mer information till dig eller din arbetsplats, kontakta någon av dessa personer. Klinisk mikrobiologi 21