Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

Transkript

1 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 2 Proteinfraktionering, analys i serum istället för plasma... 2 Mätning av enstaka proteiner... 3 IgA, ändrat mätintervall, fr o m Pt(U)-Kortiokoider, ny analys vid Akademiska laboratoriet från 31 oktober AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI... 5 Dygnet runt Influensa A, B och RSV och Norovirus (Calici)... 5 Viktigt med relevant information på odlingsremisserna tre exempel... 6 Bensår allmän odling bakterier... 6 KAD- urin odling... 6 Munhåla allmän odling bakterier och svamp... 6 Har ni åsikter om våra tjänster kan ni kontakta redaktören via e-post, carina.wallner@ltdalarna.se. Det går också bra att registrera förbättringsförslag i Synergi. LABORATORIEMEDICIN DALARNA KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI TRANSFUSIONSMEDICIN Avesta lasarett, Falu lasarett, Avesta lasarett, Borlänge sjukhus Borlänge sjukhus Falu lasarett, Falu lasarett, Ludvika lasarett, Ludvika lasarett, Mora lasarett, Mora lasarett, PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA KLINISK PATOLOGI OCH CYTOLOGI Falu lasarett,

2 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 2(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Proteinfraktionering, analys i serum istället för plasma Med start börjar vi att analysera Proteinfraktionering på serum istället för plasma, rörtypen blir således SST-rör med gel (guldgul propp) istället för EDTA (lila propp). Proteinfraktionering innefattar elektrofores och kvantifiering av Albumin, Alfa-1-antitrypsin, Orosomukoid, Haptoglobin, IgA, IgG samt IgM. Den största vinsten med denna förändring är en förbättring av M-komponentdiagnostiken, vilket är den enskilt viktigaste frågeställningen för denna undersökning. I ett plasmaprov syns fibrinogenbandet på proteinelektrofores vilket kan dölja M-komponenter. I ett serumprov finns inte fibrinogen och risken att missa en M-komponent blir därför mindre. Vi vill också passa på att påminna om att för att M-komponent ska kunna uteslutas, bör man skicka både serum- och urinprov. SERUMPROV PLASMAPROV Fibrinogenband Frågeställningen PMR (polymyalgia reumatika) kommer att försvinna då detta inte kan besvaras utan fibrinogenbandet. Vi kommer under en övergångstid att fortsätta analysera beställningar gjorda som P-Proteinfraktionering. Vid frågor kontakta Klinisk kemi, Torbjörn Olsson, Sektionsledare Allergi/Protein. Anna Sivander, Specialistläkare Klinisk kemi

3 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 3(6) Mätning av enstaka proteiner I samband med att proteinfraktioneringen övergår till serum kommer även analys av följande proteiner analyseras i serum då de beställs separat: Alfa-1-antitrypsin Orosomukoid Haptoglobin IgA IgG IgM Mätning i plasma och serum är väl överensstämmande och innebär ingen ändring av referensintervall. Observera att ett enskilt beställt Albumin fortsätter att analyseras i plasma och endast i samband med Proteinfraktionering analyseras i serum. Anna Sivander, Specialistläkare, Klinisk kemi IgA, ändrat mätintervall, fr o m En justering av metoden för IgA gör att vi kan mäta ner till 0,05 g/l istället för som idag till 0,15 g/l. Detta är en förbättring som underlättar diagnostik av IgA-brist där gränsen är 0,07 g/l (referens: Riktlinjer för utredning, diagnostik och behandling av immunbrister, version 2017, s 13, framtaget av SLIPI, Införandet av det förändrade mätintervallet sker i samband med att IgA blir ett serumprov Anna Sivander, Specialistläkare, Klinisk kemi

4 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 4(6) Pt(U)-Kortiokoider, ny analys vid Akademiska laboratoriet från 31 oktober 2017

5 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 5(6) AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI Dygnet runt Influensa A, B och RSV och Norovirus (Calici) Indikation Snabbdiagnostik med tillgänglighet dygnet runt är viktig för att hantera patienter t ex vid inläggning på sjukhus, inför planering av operation, behandling och att minska spridning av smitta i vården. För att ge ett snabbt provsvar och utöka service och tillgänglighet har Laboratoriemedicin Dalarna infört snabb PCR Influensa A, B och RSV och Norovirus (Calicivirus) analyser med en svarstid på ca. 2-3 timmar. Servicen är tillgänglig alla dagar dygnet runt vid Falu lasarett fr. o. m. måndag 11 december Analysmetod Analyserna utförs med snabb-pcr på GeneXpert Analysfrekvens: dygnet runt Remiss Beställning av analysen görs i TakeCare. Provtagning Influensa A, B och RSV: - nasofarynxsekret taget med flockad pinne som stoppas i 1 ml fysiologisk koksaltlösning (eswab skall inte användas). - nasofarynxaspirat taget med sugset. Norovirus typ GI och typ GII (Calicivirus): Faeces stoppas i rör med tillhörande sked. (Sapovirus ingår inte i diagnostiken). Förvaring/transport Prov förvars kylt i väntan på transport. OBS! Vid fel provtagningsmaterial eller fel remiss kan analysen inte utföras. Svarsrutiner Provet besvaras elektroniskt. Ej telefonsvar. Tolkning av svar För influensa A, B och RSV: Positiv eller negativ för respektive agens. För Calicivirus (Norovirus) PCR genogrupp I och II: Positiv eller Negativ. Karin Elfving Hong Yin Molekylärbiolog Överläkare

6 Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 6(6) Viktigt med relevant information på odlingsremisserna tre exempel Bensår allmän odling bakterier Det är viktigt att ange relevant information bl.a. om såret är djupt eller ytligt. Ange även vad som bedöms vara bakomliggande orsak. En vanlig orsak till sår på benen är venösa bensår. Venösa bensår bör betecknas som ytliga (djupt sår betyder för oss på lab en djup sårhåla). I venösa bensår finns det nästan alltid en blandning av olika bakterier. Odling är endast indicerad om patienten har feber eller andra tydliga tecken till infektion. Relevanta bakteriefynd som kan kräva antibiotikabehandling är β-hemolyserande streptokocker (alltid antibiotika), Staphylococcus aureus (ibland antibiotika) och Pseudomonas aeruginosa (sällan antibiotika). Om odling tas ska såret alltid rengöras före odling. Ytliga bensår behöver relativt sällan behandlas med antibiotika trots att det alltid finns andra typer av bakterier i såret (så kallad aerob blandflora). KAD- urin odling Ta inte odling KAD-urin i onödan. Om odling tas skriv på remissen att patienten har feber eller att det är en preoperativ odling. Urinkateterbehandling leder med tiden alltid till växt av bakterier i urinen. Indikation för urinodling är endast om patienten har feber >38 C som bedöms bero på urinvägsinfektion, alternativt att odling tas preoperativt före ett planerat kirurgiskt ingrepp i urinvägarna. Det är fel att ta urinodling bara för att t ex urinen luktar illa eller ser grumlig ut. Onödig urinodling kan leda till onödig antibiotikabehandling som i sin tur leder till risk att patienten i stället senare får en mer resistent bakterie i urinen, en bakterie som då verkligen orsakar en urinvägsinfektion med feber. Munhåla allmän odling bakterier och svamp I munhålans normalflora finns ofta upp till ett tjugotal olika bakteriearter. De brukar i odlingssvaret anges som ordinär munhåleflora. Även jästsvamp finns normalt i munhålan hos många individer utan att ge några besvär. Ange på remissen varför odling tas: o Syns rodnad eller beläggning som misstänks vara jästsvamp och som man vill konfirmera med en odling o Finns det sår i munnen, då kan t ex Staphylococcus aures vara relevant att rapportera o Parodontit o Är det en infektion i en spottkörtel o Annan orsak till odling Göran Hedin, Överläkare, klinisk mikrobiologi