Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 AUGUSTI 2010

Transkript

1 Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI HbA1c ny enhet och nya referensintervall Sid 2 Nytt rör för P-Glukos ger stabilare glukosvärde Sid 3 APT-tid och Waranbehandling Sid 3 Risk att missa patologiska analysresultat Sid 4 U-Proteinfraktioner Sid 4 Nyheter från Akademiska Laboratoriet Uppsala S-Ca 72-4 Sid 5 AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI Självprovtagning vid klamydiatest av symptomfria kvinnor Sid 6 Provrör för urinodling Sid 6 Felaktig användning av blododlingsflaskor Sid 7 Nyheter från Akademiska Laboratoriet Uppsala HIV, Hepatit B, CMV, EBV Sid 8 Fecesprovtagning vid virusorsakad meningo-encefalit Sid 9 AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN Återrapportering av transfunderade blodenheter Sid 10

2 Landstinget Dalarna 2(10) AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI HbA1c: ny enhet och nya referensintervall Från och med onsdagen den 1 september kommer HbA1c få en ny enhet. För att vårdpersonal och patienter skall hinna vänja sig vid den nya enheten, kommer HbA1cresultaten svaras ut med både gammal och ny enhet till och med 31 december Den nya enheten, mmol/mol, står för mmol glykerat hemoglobin per mol hemoglobin och innebär således också en övergång till SI-enhet. Anledningen till enhetsbytet är att man har gjort en internationell kalibrering (IFCC) med målet att erhålla jämförbara HbA1c-resultat i hela världen. I samband med bytet av enhet görs också en justering av referensintervallet, som skall vara samma för hela landet: Det nuvarande behandlingsmålet < 6 % motsvaras av < 52 mmol/mol. Patientbroschyr och omvandlingstabeller finns lättillgängliga på Bakgrund: Historiskt har det funnits flera olika kalibreringar och metoder i världen och HbA1c-resultat från studier har varit problematiska att översätta till lokala förhållanden. Sedan 2002 finns en internationellt accepterad referensmetod som är framtagen av internationella sällskapet för klinisk kemi (IFCC). Denna referensmetod har visat sig ha minst lika bra prestanda som Sveriges nuvarande referensmetod. Ett flertal länder har bestämt sig för att gå över till IFCC-kalibrering, däribland Sverige. I Sverige har styrgruppen för detta arbete haft representanter från Svensk Förening för Diabetologi och Endokrinologi, Svensk förening för klinisk kemi, EQUALIS, Sjuksköterskor i Diabetesvård och Svenska Diabetesförbundet. Diagnostikaindustrin har också haft insyn i processen och har förberett övergången på sina analysinstrument. Mattias Aldrimer Överläkare klinisk kemi

3 Landstinget Dalarna 3(10) Nytt rör för P-Glukos ger stabilare glukosvärde Från 1 september 2010 införs rör Venosafe glycaemia med rosa propp, från Terumo för analys av P-Glukos inom klinisk kemi i Dalarna. Röret finns att beställa från KD, artikelnummer Fördelar: Ingen sänkning av glukosvärdet sker i röret glykolysen hämmas effektivt och omedelbart. Det blir praktiskt möjligt att göra glukosbelastningar på venösa prover och analysera dem på ett laboratorium för att få mer exakta mätningar. Det blir ingen sänkning av glukosvärdet i det nya röret eftersom glykolysen hämmas omedelbart genom tillsats av Citrat Citronsyra-buffert som sänker ph-värdet till ca 5,5. Röret innehåller dessutom ETDA som antikoagulant och Natrium-Fluorid som långsiktig glykolyshämmare. P-Glukos i de tidigare använda rören med grå propp har kunnat ge upp mot 10 % för låga mätvärden pga den initiala glykolysen. Man har använt dessa provrör i Finland i 15 år, men inte förrän nu har fördelarna uppmärksammats i Sverige. Viktigt: Tillsatserna i röret är i pulverform och därför måste röret blandas mycket noga direkt efter provtagning genom att vändas 10 gånger så att pulvret löses upp. Otillräcklig blandning kan orsaka en mindre sänkning av glukosvärdet och ger dessutom kraftig hemolys av provet. Ocentrifugerat prov är hållbart upp till 48 tim i rumstemperatur. Användning: Analys av fp- och P-Glukos, Ledv- och Pl-Glukos samt P-Glukos i samband med Csv-Glukos, vid laboratorium för klinisk kemi. Det rosa röret ska inte användas för mätning av prov på HemoCue glukosmätare. För dessa gäller samma rutiner som tidigare. Provtagningsrör med grå propp, artikelnummer kommer att användas till provtagning för P-Laktat och P-Homocystein. Mattias Aldrimer, Överläkare klinisk kemi APT-tid och Waran-behandling Behandling med Waran ger förlängda APT-tider. Den nya APTT-metoden som är känsligare för heparin, antikroppar och faktor VIII-brist är också känsligare för Waranbehandling. Även vid PK inom terapeutiskt intervall kan APTT bli något förlängd med den nya APTT-metoden. Mattias Aldrimer, Överläkare klinisk kemi

4 Landstinget Dalarna 4(10) Risk att missa patologiska analysresultat Patienter med tillfälligt personnummer (Elvis) istället för fullständigt personnummer får inte alltid en markering (stjärna alt. röd text) på analysresultat som är utanför referensintervallet. De laboratorieresultat som inte får någon markering är de analyter som har referensintervall med köns- och/eller åldersuppdelning. Anledningen till att markeringen inte uppkommer är att vårt laboratoriedatasystem inte automatiskt vid elektronisk remiss, kan läsa ut ålder och kön från ett tillfälligt personnummer. Detta har uppmärksammats som en risk. Tills vi löst detta problem ber vi alla beställare av prover att uppmärksamma att patienter med tillfälligt personnummer kan ha patologiska analysresultat utan att det blir någon markering (stjärna alt. röd text). Laboratoriepersonal kan manuellt skriva in födelsedata och kön i systemet i efterhand om vårdenheten / beställaren meddelar vilken patient det gäller. Framtida provtagningars analysresultat kan då relateras till referensintervall. Ett arbete har påbörjats för att skapa en datateknisk möjlighet att identifiera dessa patientprover/remisser vid ankomstregistrering så att det blir en automatisk registrering av födelsedata och kön. Mattias Aldrimer Överläkare klinisk kemi Lars Bergvin Enhetschef Dataenheten U-Proteinfraktioner Vid beställning av U-Proteiner behöver vi 2 x 10 ml urin i Polypropylenrör. P-Proteinfraktioner måste tas samtidigt och levereras samtidigt till lab. Plasma och urin skall märkas med etikett från samma remiss/beställning. Susanna Appelqvist BMA Sektionsledare

5 Landstinget Dalarna 5(10) S-CA 72-4

6 Landstinget Dalarna 6(10) AKTUELLT FRÅN KLINISK MIKROBIOLOGI Självprovtagning vid klamydiatest av symptomfria kvinnor Internationella studier visar att vaginalprov har minst lika hög känslighet som cervix-prov i urin vid klamydiadiagnostik. Vaginalprov tas med fördel av kvinnan själv, cervixprov kräver vaginal undersökning. Provtagningspinne är densamma som vid cervixprov. Vaginalprovet kompletteras med första portionen urin som då fungerar som transportmedium. Se analysförteckning! Patientinstruktion för provtagning se Vårdverktyg/, Instruktionsblad till patienter eller sök i Blankettdatabasen inom Landstinget Dalarna. Externa kunder kan söka på Information för sjukvården, Patientinstruktioner. Hör gärna av Er med åsikter om instruktionen. Klamydianivån i Dalarna är fortfarande en av de högsta i Sverige och minskningen vi sett de senaste åren verkar ha bromsat upp. En ökad provtagning är nödvändig för att vända trenden. Antal positiva klamydiaprov i Dalarna halvårsvis :1 2003:1 2004:1 2005:1 2006:1 2007:1 2008:1 2009:1 2010:1 Carin Anagrius Överläkare STD-mottagningen Britta Loré Mikrobiolog Klinisk mikrobiologi

7 Landstinget Dalarna 7(10) Provrör för urinodling. En del avdelningar har börjat skicka urinodlingar till oss i vacutainerrör. Vi vill därför påminna om att vi rekommenderar plaströr med skruvlock. (Se analysförteckningen). Vid utodling av urinproverna är vacutainerrören sämre för vår personal som får ont i tummarna av att öppna så många rör. Det rinner dessutom lättare urin efter rörkanten när man öppnar rören. Vacutainerrören är visserligen lättare att hantera vid provtagningen, eftersom man slipper hälla över urin till ett rör, men de är dyrare än de rekommenderade rören med skruvlock. Britta Loré Avd chef Klinisk mikrobiologi Felaktig användning av blododlingsflaskor Vid odling av vätskor från normalt sterila lokaler (punktat), och från abscesser, vill vi ha provet i tomma sterila rör. (Se analysförteckningen). Provet skall sprutas i blododlingsflaskor endast om det är lång transporttid (> 1 dag) till mikrobiologen, vilket sällan är fallet om provet tas på Falu lasarett. När vi får provet i ett rör kan vi odla på odlingsplattor direkt, och då går typning och resistensbestämning snabbare. Om provet kommer till lab endast i blododlingsflaskor kan vi inte bedöma hur mycket bakterier som växer, och eftersom minsta förorening i samband med provtagningen kan leda till växt, blir den kliniska värderingen av en positiv odling svårare. Göran Hedin Överläkare Klinisk mikrobiologi

8 Landstinget Dalarna 8(10) Nyheter om HIV, Hepatit B, CMV och EBV

9 Landstinget Dalarna 9(10) Fecesprovtagning vid virusorsakad meningo-encefalit

10 Landstinget Dalarna 10(10) AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN Återrapportering av transfunderade blodenheter Efter ett flertal informationsmöten i hela länet under maj månad infördes aktiv transfusionsrapportering tisdagen den 1/ i Landstinget Dalarna Sammanfattningsvis har de nya rutinerna fungerat mycket bra. Fram till i mitten av augusti hade vi en aktiv inrapportering från er via InterInfo på i snitt 96% per vecka (90-99%) - ett överraskande bra resultat. Några inkörningsproblem har ni rapporterat till oss men vi försöker lösa dem så snart som möjligt. Vi vill också påminna om att InterInfo nu fungerar som patientens samlade dokumentation av transfusion vilket innebär att Transfusionsdokumentet inte behöver sparas i journalen utan kan kastas i sekretess. Vill du titta på vårt utbildningsmaterial igen finns det på Navet under ( aspx). Tack för bra samarbete! Blodcentralerna i Dalarna genom Inga Lill Hansson och Helena Brus LABORATORIEMEDICIN DALARNA KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI TRANSFUSIONSMEDICIN Avesta lasarett, Falu lasarett, Avesta lasarett, Borlänge sjukhus Borlänge sjukhus Falu lasarett, Falu lasarett, Ludvika lasarett, KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI Ludvika lasarett, Mora lasarett, Falu lasarett, Mora lasarett, Säters sjukhus,