Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Transkript

1 Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner Klinisk bild Smittskyddsaspekter (behandling) Huvudbudskap Inhemska diarréer bör utredas. Riskgrupper för smittspridning är 1)förskolebarn 2) personer som arbetar med oförpackade livsmedel 3) personer som arbetar medomvårdnad av immunsupprimerade patienter. Riskgrupper ska hanteras särskilt avseende sjukskrivning och kontrollodling. Se respektive diagnos/smittskyddsblad. 1

2 Vårt försvar Mun o svalg enzymer Magsäck saltsyra Tarm gallsalter och pankreasenzymer mucuslager IgA cellmedierat immunförsvar normalflora peristaltik Sekretorisk (tunntarm) Sjukdomsbild schematisk uppdelning Inflammatorisk (tjocktarm) Systemisk infektion vattentunna diarréer utan blod/slem ev. illamående + kräkning diarréer, ofta slem och blod ofta feber och buksmärtor (tenesmer) dysenteri feber och allmänpåverkan ev. diarré och buksmärtor några Virus (ej anmälningspliktiga) Rota Fr.a barn under 2 år. Nosokomialt problem. Lindrig sjukdom hos vuxna. Inkubationstid 1 3dgr. Kräkningar 1 2 dgr sedan diarréer + feber. Mkt smittsamt. Noro (Calici, Sapo) Mkt smittsamt och kortvarig immunitet. Nosokomialt problem. Inkubationstid 1 2 dgr. Frekventa kräkningar +/ diarrée, ev muskelvärk el feber. Adeno Inkubationstid 8 10 d. Förlopp 7 14 d. Subakuta diarréer +/ kräkningar och feber. 2

3 Salmonella Salmonella spp Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; fåglar, nötdjur, reptiler Fekal oral smitta Hög smittdos > stor mängd bakterier krävs för sjukdom Inkubationstid timmar (upp till 3 dagar) Oftast sekretorisk diarrée med/utan feber. Diagnostik; f odling SLL: ca 600 fall/år knappt 1/3 inhemska Tyfoid/paratyfoidfeber Salmonella typhi och Salmonella paratyphi Humanpatogen Fekal oral smitta Låg smittdos Inkubationstid: 1 2 veckor Systemisk sjukdom; mag tarmsymptom kan saknas helt Feber, frossa, huvudvärk, ibland utslag. Lågt CRP och lpk. Diagnostik; f odling (obs ej alltid fynd). Blododling! Mortalitet i fattiga miljöer; tarmblödningar Antibiotikabehandlas Campylobacter Campylobacter jejuni och campylobacter coli Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; fåglar, nöt, får, hund, katt, gris Inkubationstid oftast 2 5 (1 10) dagar Oftast inflammatorisk diarrée, ibland blodig, med feber. Komplikation; Guillan Barré, reaktiv artrit Diagnostik; f odling SLL ca 2000 fall/år varav ca hälften inhemska 3

4 Shigella Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Human reservoar enbart. Fekal oral smitta Låg smittdos. Inkubationstid 2 3 dagar. Oftast inflammatorisk, ibland blodig, diarrée Diagnostik; f odling Antibiotikabehandling SLL: drygt 100 fall/år, fr.a utlandssmitta. Yersinia Yersinia enteritidis Anmälnings smittspårningspliktig. Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; gris, annat? Inkubationstid 2 7 dagar. Barn: feber och diarrée. Pseudoappendicit. Vuxna: postinfektiös reaktiv artrit i 10 30%. Erythema nodosum. Diagnostik; f odling SLL; 80 fall/år fr.a inhemsk smitta. EHEC Enterohemoraggisk Eschericia Coli ( även STEC, VTEC) Bakterien dör vid 70 C (men överlever frysen!) Zoonos; nötkreatur Fekal oral smitta Låg smittdos. Inkubationstid 2 4 (1 8) dagar. Oftast inflammatorisk, ibland blodig diarrée, ibland enbart magvärk Hemolytiskt Uremiskt Syndrom HUS i 5 10% av fallen. Allvarligare hos barn. Anemi, kreastegring, dialys. Diagnostik: Odling (fråga specifikt för att analysen ska utföras!) PCR påvisande av virulensfaktorer; verotoxingenerna stx1 och stx 2 samt eae genen. SLL: drygt 40 fall/år, 1/3 inhemska fall 4

5 Kolera Vibrio cholerae Klassisk kolera endast 5 % av fallen. Enorma vätske och saltförluster. Diagnositik f odling Obs! särskild odlingssubstrat; fråga specifikt. Antibiotikabehandlas. några andra Bakterier (ej anmälningspliktiga) Clostridium difficile Toxin och sporbildande, anerob gram+stav. Diarrée > kolitbild med blodiga diarréer > pseudomembranös colit >tarmperf. All antibiotikabehandling = riskfaktor men särskilt cephalosporiner och klindamycin. Stort och ökande nosokomialt problem. Beh: 1. utsättning av ab. 2. Flagyl p.o. 3. Vancomycin p.o. 4. Feaceslavemang. ETEC = turistdiarrée EIEC, EPEC 5

6 S.Aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Toxin ( bildande bakterier) Matförgiftning. Plötsligt insjuknande med häftiga kräkningar och diarréer. Mycket kort inkubationstid 1 12 timmar. Svårt att påvisa toxin. Prov på misstänkt mat. Giardia Giardia lamblia (G.intestinalis, G.duodenalis) Anmälnings smittspårningspliktig. Parasit med smittsam cystform. Dör vid upphettning. Låg smittdos. Fekal oral smitta men kan även smitta sexuellt. Globalt förekommande, vanligare i tropiska områden. Inkubationstid 1 2 veckor Subakut sekretorisk diarrée, mycket gaser, dålig lukt. Ibland lång anamnes med viktnedgång och ringa symtom Diagnostik: mikroskopi ( cystor och maskägg ).Upprepade prover kan behövas för att påvisa cystor. Antibiotikabehandling SLL; ca 300 fall/år varav ¼ inhemska Cryptosporidios Anmälnings och smittspårningspliktig. Zoonos; nöt, får, katt Parasit; oocystor mycket resistenta tål klorering Dör vid kokning Låg smittdos Fekal oral smitta. Inkubationstid 2 7( 14) dagar Sekretorisk diarrée. Svåra/långvariga besvär vid immunsuppression. Utsöndras i avföringen flera veckor efter; bassängbad ska undvikas en vecka efter. Diagnostik: mikroskopi cystor/maskägg men kan vara svårt att hitta; fråga aktivt om misstanke! OBS Även inhemsk smitta! 6

7 Amöba Entamöba histolytica Anmälnings och smittspårningspliktig. Parasit med cystform. Asymptomatiska infektioner 90%. Fekal oral smitta men även sexuell. Inkubationstid 2 4 veckor( ibland längre, månader). Klassisk bild: kolit med blodiga diarréer. Diagnostik: mikroskopi ( cystor och maskägg ). Kan ej skiljas i mikroskop från E.Dispar, som är apatogen, för detta krävs PCR (görs på SMI). Extraintestinal infektion, fr.a leverabscess, kan debutera lång tid efter resa. Serologisk diagnostik. Sekretorisk (tunntarm) kolera rotavirus salmonella giardia ETEC yersinia Sjukdomsbild schematisk uppdelning Inflammatorisk (tjocktarm) campylobacter (salmonella) E.histolytica shigella EHEC C.difficile Systemisk infektion S.typhi, paratyphi Diagnostik Faecesodling salmonella, shigella, yersinia, campylobacter Specfik fråga: EHEC och kolera Cystor & maskägg Giardia, E.histolytica, cryptosporidium m.fl ( färskprov ) Virusdiagnostik rota, noro, adeno, astro Serologi (utredning/ej akutfall) salmonella, campylobacter, E. histolytica, yersinia Toxinpåvisning C.difficile 7

8 A och O = VÄTSKEBEHANDLING Lindriga fall: Te, saft, fil/yoghurt, mjölk, vatten Ej läskedrycker eller sportdrycker; för söta, för lite salt Salt via buljong, salta kex A och O = VÄTSKEBEHANDLING Vid intorkning: Diarréen påverkar ej upptaget av natrium tillsammans med socker Rismjölsbaserad vätskeersättning Oral Rehydration Solution (ORS) Hemlagad: ½ tsk salt + 2 msk druvsocker (el 3 msk socker) / l vätska Antibiotikahehandling? Bakteriella diarrésjukdomar läker vanligen inom en vecka och behöver sällan antibiotikabehandlas Hög resistens mot äldre antibiotika hos tarmpatogener globalt Ökande resistens mot kinoloner, fr a hos Campylobacter 8

9 Antibiotikabehandling? Empirisk antibiotikabehandling: Endast vid svår akut enterokolit (dysenteri), tecken på systemisk infektion eller underliggande sjukdom (se medicinska riskgrupper) Medicinska riskgrupper för svår tarmsjukdom Inflammatorisk tarmsjukdom Insulinbehandlad (svårinställd) diabetes Symptomgivande hjärt/kärlsjukdom Symptomgivande HIV infektion Hypogammaglobulinemi Övrig immunosuppression, t ex TNF blockad och cytostatika Tidigare reaktiv artrit Riskgrupper för smittspridning Förskolebarn Arbete med oförpackade livsmedel Omvårdnad/matning av immunsupprimerade patienter 9

10 Antibiotikabehandling alltid Salmonella para/typhi Shigella spp. Giardia lamblia Vibrio cholerae Entamöba histolytica Sjukskrivning/restriktioner Alla som har diarré och kräkningar ska stanna hemma från arbete/skola och helst ett dygn efter symptom. Riskgrupper (förskolebarn och arbete med livsmedel/immunsupprimerade) ska provtas liberalt och invänta/stanna hemma minst 2 dygn efter symptomfrihet. För riskgrupper krävs negativt kontrollprov/er innan återgång efter infektion med EHEC, tyfoid/paratyfoidfeber, shigella och salmonella (för salmonella ej förskolebarn!). Smittbärarpenning kan begäras om personen annars skulle ha kunnat arbeta/inte kan omplaceras. Bassängbad ska undvikas helt under sjukdomen, hos barn gärna några dagar efter och vid cryptosporidium en vecka efter symptomfrihet. Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom Patientinformation Läkarinformation > sjukdomar 10

11 Huvudbudskap Inhemska diarréer bör utredas. Riskgrupper för smittspridning 1)förskolebarn 2) personer som arbetar med oförpackade livsmedel 3) personer som arbetar medomvårdnad av immunsupprimerade patienter. Riskgrupper ska hanteras särskilt avseende sjukskrivning och kontrollodling. Se respektive diagnos/smittskyddsblad. Tack! 11