Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
|
|
- Mats Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
2
3 Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella Shigella Tyfoidfeber Övriga smittspårningspliktiga Botulism Brucellos Cryptosporidier Echinokocker Entamöba histolytica Listeria Trikinos Vibrio exkl. kolera Yersinia Vinterkräksjukan
4
5 Handläggning Allt ni behöver göra är att besvara två frågor: 1. Hur har patienten blivit smittad? 2. Kan någon annan vara eller riskera att bli smittad?
6 För att besvara frågorna måste vi dock veta följande: Vilken sjukdom rör det sig om? Inkubationstid Smittvägar Bärarskap Handläggning/provtagning Var kan smittan skett? Inhemsk- eller utlandssmitta Reseuppgifter Finns andra som insjuknat? Hemma På jobbet Gemensamma måltider Har patienten lagat mat åt andra Vilket livsmedel misstänks? Risklivsmedel Restaurangbesök/snabbmat Livsmedelsbutiker Importerade livsmedel Yrke/sysselsättning? Riskyrke/förskola Möten, kurser, event Familj? Riskyrken/förskola Boende Egen brunn Husdjur eller annan djurkontakt
7 Hjälplistor och dokument
8 Det är torsdag eftermiddag och du blir uppringd av herr Icander som äger den lokala ICA-butiken. Han och hans fru Monica kom idag på morgonen hem ifrån Turkiet, där de varit på semester en vecka. Första dagen där var de och åt skaldjursbuffé med bl.a. ostron och dagen efter var det grillafton där allt kött inklusive kycklingen varit lite väl rosa. På kvällen dagen efter grillfesten började de plötsligt må dåligt med symtom som frossa, trötthet, matleda och de har kräkts när de försökt äta. De har även ont i kroppen, magen och huvudet. De tycker att urinen har blivit mörkfärgad och när de kom hem har påpekade sonen att han tycker att de har lite gula ögonvitor. Hur handlägger du detta fall?
9 Hepatit A Inkubationstid: 4 veckor (2-6 veckor) Sprids ffa via livsmedel, kontaminerat vatten, person till person och sexuellt men kan även ske via blod/missbruk Förekommer bara hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt 3-4 veckor men smittar 7-10 dygn före sjukdomsdebut och c:a en vecka efter. Små barn kan ha förlängt bärarskap Omedelbar kontakt med smittskyddsenheten, redan vid misstanke!! Återgå tidigast 1 vecka efter ikterusdebut
10 Campylobacter Inkubationstid: 2-5 dygn (1-10 dygn) Sprids via livsmedel, opastöriserade produkter och kontaminerat vatten Förekommer hos många djurarter Sekundärfall mycket ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt omkring 3 veckor Kontrollprov behövs som regel inte tas Återgå när magen normaliserats
11 Salmonella Inkubationstid: 1-3 dygn (6 h-10 dygn) Sprids via livsmedel, opastöriserade produkter, kontaminerat vatten Förekommer hos många djurarter inkl. reptiler Sekundärfall relativt ovanligt men ökad risk hos barn och äldre Tillväxer i livsmedel Bärarskap normalt ca.4 veckor men någon procent kan bli bärare i månader till år, små barn oftare. Kontrollprov för livsmedelsarbetare Arbete med djur?
12 Shigella Inkubationstid: 2-3 dygn (1-7 dygn) Sprids ffa via livsmedel, men även person till person smitta förekommer Förekommer bara hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt 2-4 veckor men förlängt bärarskap förekommer Kontrollprov för livsmedelsarbetare och barn i fsk, tas tidigast en vecka efter avslutad behandling
13 EHEC Inkubationstid: 2-4 dygn (1-8 dygn) Sprids via livsmedel, kontaminerat vatten, person till person och direktkontakt med djur Förekommer ffa hos nötboskap Sekundärfall förekommer, men ffa asymtomatiska bärare hittas Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt 3 veckor barn kan dock bli långtidsbärare Kontrollprov för livs och fsk beroende på toxin. Barn som är långtidsbärare diskussion med Sme
14 EHEC
15 Paratyfoid/Tyfoidfeber Inkubationstid diarré: 2-3 dygn (1-10 dygn ) sepsis dygn Sprids via livsmedel, person till person Förekommer bara hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer i livsmedel Bärarskap normalt 1-2 veckor men ofta upp till 5-6 veckor. Kroniskt bärarskap 2-5% Fsk och livsmedelsarbete: 3 kontrollprov, ett per dag tidigast 1 v efter antibiotika
16 Yersinia Inkubationstid: 2-7 dygn (1-10 dygn) Sprids via livsmedel och direktkontakt med djur Förekommer ffa hos svin Sekundärfall ovanligt Tillväxer i livsmedel Bärarskap normalt 2-3 veckor men obehandlade kan ha kvar smittan 2-3 månader. Kontrollprov behövs som regel inte tas
17 Entamöba histolytica Inkubationstid: 2-4 veckor (dygn till månader) Sprids ffa via kontaminerat vatten och livsmedel men även person till person Förekommer bara hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap kan obehandlad vara i månader till år Kontrollprov behövs som regel inte tas Om behandling tas kontrollprov tidigast efter 1 v
18 Giardia Inkubationstid: 7-14 dygn (3-21 dygn) Sprids ffa via livsmedel och kontaminerat vatten Även person till person (förskola) och sexuellt Förekommer bara hos människan Sekundärfall relativt ovanligt men ökad risk hos barn Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap hos obehandlad månader till år Kan ibland vara svårbehandlad Återgå efter symtomfrihet och antibiotikabehandling Kontrollprov på fsk-barn 3 veckor efter antibiotika
19 Cryptosporidier Inkubationstid: 2-7 dygn (2-14 dygn) Sprids via kontaminerat vatten, livsmedel, djur och även person till person Förekommer hos flera djurarter Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap ca 3 veckor Kontrollprov behövs som regel inte tas
20 Vinterkräksjuka Calicivirus / Norwalkvirus Norovirus Sapovirus Rotavirus
21 Vinterkräksjuka Mycket liten smittdos Inkubationstid timmar Kan påvisas 3-14 timmar innan symtomdebut Finns bara hos människa Duration timmar (upp till 6 dygn) Smittar efter det att symtomen försvunnit Cirka 30 % har sjukdom utan symtom Fsk åter 48 timmar efter sista symtom Övriga 24 timmar efter sista symtom
22 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien
23 Bilaga II, kap XIII, punkt 2 Personer som lider av eller är bärare av en sjukdom som kan överföras via livsmedel eller som till exempel har infekterade sår, hudinfektioner, andra sår eller diarré får inte tillåtas att hantera livsmedel eller vistas på en arbetsplats där livsmedel hanteras om det finns risk för direkt eller indirekt kontaminering. Alla personer som har sådana åkommor och som är anställda i ett livsmedelsföretag och som förmodas komma i kontakt med livsmedel skall omedelbart rapportera sjukdomen eller symtomen, och om möjligt deras orsaker, till livsmedelsföretagaren.
24 Livsmedelsförordning (2006:813) 39 Andra stycket En läkare eller veterinär som har grundad anledning att anta att matförgiftning orsakats av att livsmedel vid yrkesmässig verksamhet förorenats av sjukdomsalstrande bakterier eller något främmande ämne ska anmäla detta till länsstyrelsen, smittskyddsläkaren eller den kontrollmyndighet som utövar kontroll enligt livsmedelslagen (2006:804).
25 Livsmedelsförordning (2006:813) 39 Tredje stycket En läkare som har grundad anledning att anta att en person som i en yrkesmässig livsmedelsverksamhet handhar oförpackade livsmedel har sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra livsmedel icke säkra som livsmedel ska anmäla detta till den kontrollmyndighet som utövar kontroll över den aktuella verksamheten samt till smittskyddsläkaren. Anmälan ska innehålla uppgift om personens namn och arbetsplats
Smittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
Smittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Smittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Smittspårning Grundkurs regelverk
Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan
SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Smittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Smittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
1. Starta en utredning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna I detta avsnitt får du tips inför den första kontakten med anmälaren samt hjälp att avgöra om en utredning
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Vad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare
Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Om infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Mona Insulander Malin Tihane Maria-Pia Hergens Marie Nordahl Smittskyddshändelser Programpunkter: EHEC Mona Insulander
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Ny faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Utredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Hygienombudsträff HT- 2012
Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.
Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning STI Ramar och regelverk 6 december 2017 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Terminologi Behandlande läkare Förhållningsregler Index Kontakt/partner Partnerbrev Patient Patientjournal Sexuell
Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga
08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008
Information från Smittskyddsenheten Nr, februari Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar 99-7... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar 99-7... Kommentar till sammanställning
Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna Denna handbok ger råd och kunskaper som kan bidra till att mer effektivt stoppa smittspridning och
Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017
Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/218 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 217 Under hösten 216 till våren 217 pågick ett stort utbrott av campylobacter
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala
Magsjuka och influensa Säsongen 2017-2018 Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala Magsjukevirus Calicivirus (vinterkräksjuka) Norovirus Sapovirus Magsjukevirus Mycket liten smittdos
Smittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Vanliga smittor Streptokocker MRSA
Vanliga smittor Streptokocker MRSA Eva Gustafsson Smittskydd Skåne Smittskyddslag råd och åtgärder för att tillgodose befolkningens skydd mot smittor Smittskyddslagen (SmL) 1 kap 4 Vetenskap och beprövad
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006
WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Årsstatistik 2005 Nr 1 mars 2006 Allmänfarliga sjukdomar...2 Kommentarer till allmänfarliga sjukdomar...3 Anmälningspliktiga sjukdomar...4 Kommentarer
MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott
Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal
Calicivirus veckorapport vecka 44
Calicivirus veckorapport vecka 44 Redaktionen Elsie Ydring och Lena Sundqvist Denna rapport publicerades den 5 november 215 och ger aktuell information om calicivirussäsongen 215/216 Calicivirusrapporterna
Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner
Veronica Woxén Hepatit A
Hepatit A Vad gör jag med ett positivt provsvar?? När är provsvaret positivt?? Vad gör jag med ett positivt provsvar?? Smittskyddsläkaren 2013-12-13 Hepatit A Allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom.
2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien
2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Dagens program Organisation av smittskydd i Sverige, från 1 juli 2015 Socialstyrelsen Vårdhygien, sprututbyte, blodprodukter
Calicivirus veckorapport vecka 15
Calicivirus veckorapport vecka 15 Denna rapport publicerades 21 april 216 och ger aktuell information om calicivirussäsongen 215-216. Calicivirusrapporterna publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era
ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Säkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2013 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2012 med kommentarer Inledning Innehållet i detta SmittNytt handlar helt om vår statistik från 2012 med kommentarer
Smittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.
SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 2, 219 I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 218. Årsstatistik 218 Allmänfarliga
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2016 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2016 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010
Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde
Smittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter
22 24 26 28 21 212 214 216 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten Centrallasarettet Växjö Nr 1/217 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för 216 Den 14:e jan 216 förklarade
Central smittspårning
Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken
Legionella - smittspårning
Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller
Calicivirus veckorapport vecka 10
Calicivirus veckorapport vecka 1 Denna rapport publicerades 16 mars 216 och ger aktuell information om calicivirussäsongen 215/216. Calicivirusrapporterna publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens
Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Å rsstatistik fö r 2016
1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3
Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan
Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Smittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018
Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/19 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län Första året som ordinarie smittskyddsläkare i Kronoberg har varit mycket intressant,
Inledande bestämmelse
Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
Calicivirus veckorapport vecka 50
Calicivirus veckorapport vecka 5 Denna rapport publicerades den 17 december 215 och ger aktuell information om calicivirussäsongen 215/216 Calicivirusrapporterna publiceras varje torsdag på Folkhälsomyndighetens
Calicivirus veckorapport vecka 23
Calicivirus veckorapport vecka 23 Denna rapport publicerades 2 juni 216 och ger aktuell information om calicivirussäsongen 215-216. Calicivirusrapporterna publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens
Gutesmittu nr 2. Region Gotland
2019-05-27 Gutesmittu nr 2 Region Gotland Årgång 13, nummer 2 Influensasäsongen på Gotland 2018 2019 Det första influensafallet anmäldes den 28 november och det sista för säsongen har kanske inte kommit
2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier
Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,
Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten
Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta 2018-10-01 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Innehåll Kort om Smittskyddslagen 2004:168 Hälsosamtal och undersökning som
Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Calicivirus veckorapport vecka 2
Calicivirus veckorapport vecka 2 Denna rapport publicerades den 21 januari 216 och ger aktuell information om calicivirussäsongen 215/216 Calicivirusrapporterna publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens
MRSA hos barn inom barnomsorgen
1 (5) PM Författare: Leif Dotevall 2010-08-25 Godkänd: Ledningsgruppen 2010-08-26 Dnr 00021-2010 MRSA hos barn inom barnomsorgen Gäller barn med: positiv MRSA-odling (meticillinresistenta Staphylococcus
EHEC - sjuka människor
EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar