Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Transkript

1 Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet och det pågående campylobacterutbrottet. Vi önskar alla våra läsare en skön sommar. Influensasäsongen i Västernorrland Den gångna influensasäsongen har varit långdragen och svår och sträckt sig ända från början av november till slutet av maj. Totalt har 692 fall anmälts enligt smittskyddslagen, 610 fall av influensa A och 82 fall av influensa B. Det är betydligt mer än säsongen , då 246 fall anmäldes (188 influensa A och 58 influensa B). Kulmen för rapporterade fall nåddes vecka 2. Den under större delen av säsongen helt dominerande influensa A-epidemin avlöstes under våren av en influensa B-våg, som toppade vecka 18 (diagram 1). Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka Influensa A Influensa B Diagram 1. Influensafall anmälda enligt smittskyddslagen i Västernorrlands län säsongen

2 Typningar utförda vid Folkhälsomyndigheten har visat att influensa A(H3N2) dominerat helt, och att influensa A(H1N1)pdm09, svininfluensan, endast förekommit i mycket liten utsträckning. Influensa A(H3N2) är känd för att drabba äldre personer i större utsträckning än yngre, och 62 % av de rapporterade influensa A-fallen i vårt län tillhörde 65+-gruppen jämfört med 27 % föregående säsong, då svininfluensan dominerade. Tyvärr visade det sig också att skyddseffekten av säsongens influensavaccin var dålig mot influensa A(H3N2). Vaccinationstäckningen beräknad utifrån antalet utförda vaccinationer, som registrerats i datajournalsystemet, var 31 % i 65+-gruppen. Sannolikt var den verkliga täckningen något högre men ändå långt under den internationella målnivån på 75 %. Effekten av vaccinationsprogram Tack vare vaccinationer har sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn minskat kraftigt i Sverige. Bilderna nedan illustrerar hur antalet rapporterade sjukdomsfall har ändrats efter införande av vaccinationer. Antalet rapporterade fall av polio i Sverige

3 Antalet rapporterade fall av difteri i Sverige Antalet rapporterade fall av kikhosta i Sverige

4 Antalet rapporterade fall av mässling i Sverige Antalet rapporterade fall av påssjuka i Sverige

5 Antalet rapporterade fall av röda hund i Sverige Antalet rapporterade fall av invasiv Hib-infektion bland barn < 5 år i Sverige Källa: Folkhälsomyndigheten

6 Fortsatt många smittade av campylobacter i färsk kyckling Antalet personer som blir sjuka av campylobacter fortsätter att ligga på ovanligt höga nivåer enligt Folkhälsomyndighetens statistik (diagram 2). Kycklingbranschens åtgärder verkar inte ha haft tillräcklig effekt på antalet sjuka. Sedan juni 2016 har personer i veckan rapporterats smittade med campylobacter i Sverige. De utredningar som gjorts pekar tydligt ut färsk kyckling som källa till ökningen. Analyser pekar också på att majoriteten av de som insjuknat under denna period har smittats av en gemensam källa. Tidigare har ett stort kycklingföretag meddelat att de åtgärdat ett fel i en tvättanläggning vid ett slakteri. Andra åtgärder har varit att införa längre tomhållningstider i kycklingstallarna mellan att flockar går till slakt och att nya kommer in för uppfödning. Detta för att möjliggöra bättre renhållning. Men kycklingbranschens åtgärder verkar inte ha haft tillräcklig effekt på antalet insjuknande i campylobacter. Vanligtvis går antalet fall ned under vintern men det skedde inte denna säsong och nivåerna är fortfarande höga. Campylobacter är en tarmbakterie som kan finnas på kycklingkött som inte är tillagat. De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodtillblandade, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär. Den som hanterar rå kyckling i synnerhet färsk men också fryst måste vara noga med att tvätta händerna ordentligt och att göra redskap och skärbrädor som kommit i kontakt med köttet ordentligt rena innan de används till annan mat. Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Folkhälsomyndigheten arbetar tillsammans med andra ansvariga myndigheter för att förebygga risken att människor drabbas. Diagram 2. Antal rapporterade fall med campylobacterinfektion smittade i Sverige (vecka 18). Källa: Folkhälsomyndigheten

7 Aktuellt i länet Källor: 1177 Vårdguiden, Folkhälsomyndigheten, Rikshandboken Impetigo (svinkoppor) är en mycket smittsam ytlig hudinfektion. Tillståndet är lätt att bota och ofta räcker det med enbart lokal hudbehandling. Bakterierna sprids från en smittad person till en annan antingen genom direkt hudkontakt eller också indirekt via något föremål, till exempel en leksak. Inkubationstiden är två till tre dygn. Det bildas gula sårskorpor på rodnad hud och bakterierna får lättare fäste i en fuktig och irriterad hud, varför utslagen ofta förekommer kring näsa och mun. Småbarn rekommenderas vara hemma från förskolan tills såren slutat vätska och inga nya skorpor uppträtt. En viktig åtgärd på förskolor är att ha god hygien, bland annat genom en generös användning av engångsmaterial till tvätt och rengöring. Sjukdomen är ingen zoonos, det vill säga den kan inte överföras mellan djur och människa. Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Bildkälla: Vi som arbetar på Smittskyddsenheten, Landstinget Västernorrland: Hans Boman, smittskyddsläkare hans.boman@lvn.se Maria Tempé, bitr. smittskyddsläkare maria.tempe@lvn.se Ulrika Bengtsson, smittskyddssjuksköterska ulrika.bengtsson@lvn.se Anna Westin, smittskyddssjuksköterska anna.westin@lvn.se Maria Book, apotekare/strama maria.book@lvn.se Karin Mattsson, administratör karin.mattsson@lvn.se