PARASITER. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi. Sid 1 Borås Lasarett Utgivet

Transkript

1 PARASITER B BANDMASK, SPOLMASK, HAKMASK...4 BLODPARASITER...5 C CRYPTOSPORIDIUM...3 E ECCINOCOCCINFESTATION (Hydatid sjukdom)...9 ENTAMÖBA HISTOLYTICA-DISPAR (amöbadysenteri...3 F FILARIA...7 G GIARDIA LAMBLIA...3 L LEISHMANIA (Kala Azar)... 8 M MALARIA... 5 MASKAR... 4 O Onchocerca volvulus... 7 P PARASITDIAGNOSTIK... 2 PROTOZOER... 3 S SCHISTOSOMA (Bilharzia, snäckfeber... 4 SPRINGMASK... 4 T TRYPANOSOMA (sömnsjuka)... 8 Sid 1

2 PARASITDIAGNOSTIK Tropikundersökning av faeces omfattar diagnostik av följande protozoer och maskar. Entamöba histolytica, Giardia lamblia samt Bandmask, Spolmask, Hakmask och Schistosoma. Vid misstanke om mera sällan förekommande parasiter, kontakta gärna Mikrobiologen eller Infektionskliniken. Material: 2 faecesburkar med formalin. Man rekommenderar alltid minst 2 prover vid parasitundersökning. Undantag Springmask samt Shistosoma haematobium. 2-3 skedar faeces i varje burk och dessa tas vid olika tillfällen. Undantag Springmask. Remiss: Relevanta kliniska data. Ange eventuell utlandsvistelse. Transport: Ej brådskande. Kylförvaring ej nödvändig. Svar: Efter 2-3 dygn. Negativa prov besvaras: Tropikundersökning negativ. Positiva prov besvaras: Förekomst av... Sid 2

3 PROTOZOER ENTAMÖBA HISTOLYTICA-DISPAR (amöbadysenteri Denna amöba finns i hela världen där man har dålig hygien. Man infekteras genom att via mat eller vatten svälja cystor. Vanligtvis orsakar den inga bekymmer, men i vissa fall utvecklas amöbadysenteri. Orsakar även leverabscesser. Entamöba dispar är en apatogen amöba som ej kan skiljas från histolytica med mikroskopi. Om patienten har symptom betraktas fyndet som patogent och patienten behandlas. Om patienten har colit med haemmorragiskt inslag, bör färskprov från faeces utföras samt eventuell biopsi från tarmslemhinna undersökas. Kontakta Infektionskliniken. OBS! Anmälningspliktig. Skall anmälas enligt smittskyddslagen. GIARDIA LAMBLIA Giardia lamblia är en flagellförsedd protozo. Efter att ha svalt cystor via vatten eller föda uppstår symtom efter 2-6 veckor. Kan även vara asymtomatisk. Vid negativa faecesprover och fortsatta besvär, kan vidare utredning göras med duodenalaspirat med frågeställning Giardia lamblia. Remiss skrives då till Infektionskliniken eller Kirurgkliniken. OBS! Anmälningspliktig. Skall anmälas enligt smittskyddslagen. CRYPTOSPORIDIUM Cryptosporidium är en protozo som kan orsaka livshotande kronisk diarré hos immunsupprimerade patienter. Man tittar efter oocystor i faeces eller tarmbiopsi. Indikationer kan vara långvarigt kroniskt diarrétillstånd efter utlandsvistelse. Hos friska immunkompetenta är oftast denna infektion självbegränsande och går över efter 3-10 dagar. OBS! Det är nödvändigt att ange på remissen att undersökning avseende Cryptosporidium önskas. OBS! Anmälningspliktig. Skall anmälas enligt smittskyddslagen Från den Sid 3

4 MASKAR BANDMASK, SPOLMASK, HAKMASK Infestation av maskar diagnostiseras genom påvisande av ägg i faeces genom direktmikroskopi eller genom maskfynd i faeces (makroskopisk granskning). SPRINGMASK För påvisande av springmaskägg tages tejpprov. Material: Objektglas, genomskinlig tejp. Tejpen tryckes med den häftande sidan mot anus. Tejpen fästes därefter med den häftande sidan på objektglaset. OBS! Endast ett lager tejp. Remiss: Relevanta kliniska data. SCHISTOSOMA (Bilharzia, snäckfeber) 3 olika typer av Schistosoma finns. Schistosoma haemotobium orsakar infestation i urinvägarna. Den finns i Afrika, delar av Arabländerna, Östern, Madagaskar och Mauritius. Schistosoma mansoni finns i Afrika och Madagaskar. Finns även i vissa delar av Sydamerika, Karibiska sjön och Arabländerna. Schistosoma japonicum finns i Kina, Japan och Fillipinerna. De två sistnämnda orsakar infestation i tarmslemhinnan. Diagnostiseras genom påvisande av ägg i faeces, tarmslemhinna eller urin. Skrap eller ytliga biopsier kan ge diagnos där faecesprovet är negativt. 1.Faecesprov: Gäller misstanke om S mansoni, S japonicum. 2.Urinprov: Gäller misstanke om S haemotobium Provtagning och material Urin samlas tidigast v efter infektionstillfället och då minst 50 ml urin mellan kl 10 och 14. Viktigt att den sista portionen vid varje urinering tas med. Provet tas mellan därför att det är viktigt att man varit i rörelse. Kontakta Mikrobiologen före provtagning. 3.Serum :6-8 v efter infektionstillfället. Skickas till SMI Sid 4

5 BLODPARASITER MALARIA De benigna typerna (plasmodium vivax, ovale, malariae) känntecknas av regelbundet återkommande febertoppar (48 eller 73 tim intervall). Inkubationstiden är alltid minst 7 d. Den längsta inkubationstiden för P. falciparum är vanligen <4 veckor men förlängs av ineffektiv malariaprofylax och hos personer uppvuxna i malariaområde. För P. vivax är inkubationstiden vanligen upp till 9-12 månader (ännu längre finns rapporterat). I enstaka fall debuterar febern innan parasiterna nått detekterbar nivå i blodet, varför malariamikroskopi bör upprepas vid stark klinisk misstanke varvid trombocytopeni (<150 ) och CRP mg/l kan vara ledtrådar. Plasmodium falciparum kan vara livshotande varför diagnos och behandling skall ges högsta prioritet. Feberkurvan är ofta atypisk utan specifika intervall. Denna malariaform kan manifestera sig på många sätt och likna många andra infektioner. Bl a ses följande varianter: influensa, diarré/dysenteri, meningoencefalit (cerebral malaria), cirkulationssvikt, njursvikt och hämolys. Ha alltid malaria i åtanke vid oklara sjukdomsbilder om pat varit i malariaområde under senaste året. Var liberal med malariaprov även om frysning saknas. Under jourtid kan personal från klin kem lab hjälpa till. a. Diffutstryk b. Tjocka droppar. c. Venprov i EDTA-rör för senare analys. OBS skall vara på laboratoriet helst inom 1 tim Om pat är allmänpåverkad säkerställ fri venväg, ge vätska parenteralt och kontrollera vitalfunktioner. Material: Objektglas, lancett. EDTA-rör Malariaplasmodier påvisas i blod. Tunt blodutstryk och "tjock droppe" göres på blod som helst tages i anslutning till feberattack. Tunt utstryk göres på ett objektglas på samma sätt som vid differentialräkning av vita blodkroppar. Det är viktigt att utstryken är tillräckligt "tunna" så att enskilda blodkroppar kan iakttagas. "Tjock droppe" prepareras genom att 1-2 bloddroppar sätts på ett objektglas och under oavbruten omrörning (defibrinering) sprides till en 50-örings storlek. Glasen får därefter lufttorka. Mikroskopi på benmärgsutstryk kan komma ifråga, om parasiter ej kan påträffas i perifert blod. Preparat för Malaria skall insändas ofixerade och ofärgade. Flera (2-4) tunna utstryk och "tjocka droppar" bör insändas! Blodprov kan tas med vacutainer rör (EDTA) och skickas till mikrobiologen. Om röret ej kan vara laboratoriet tillhanda inom 1 tim bör utstryk göras och skickas in i stället. Remiss: Sid 5

6 Relevanta kliniska data. Ange alltid misstänkt infektionsort. Transport: Omgående till lab. Svar: Besvaras samma dag under förutsättning att provet kommit till Mikrobiologen före kl vardagar. I akuta fall kontakta lab samt märk remissen AKUT. Akuta prover åtgärdas även på icke-ordinarie arbetstid efter kontakt med Mikrobiologen eller infektionsjour. OBS! Anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen Sid 6

7 FILARIA Liten tunn mask som återfinns i blodet. Överföres med bett av fluga. Filaria återfinns i blodet i större mängd vid olika tider på dygnet. Därför rekommenderas provtagning vid misstanke om olika Filarier vid olika tider på dygnet. Sjukdomen indelas i: 1. Lymfatisk Filariasis Wuchereria bancrofti - provtagning Brugia malay - provtagning Loa loa - provtagning Brugia timori Mansonella perstans Teknik, Remiss, Transport och Svar: Se Malaria. 2.Subcutan Filariasis Onchocerca volvulus Filaria som bl a ger noduli i huden. Hudbit (skinsnip) som läggs i kroppsvarm koksalt och mikroskoperas efter en halvtimme i 37. Kontakta Infektionskliniken eller Hudmottagningen för utförande av skinsnip och diagnostisering. Serologi för Filiaria kan skickas till Statens smittskyddsinstitut (SMI), Stockholm. Andra arter som kan infektera människan: Mansonella stretocerca, Mansonella ozzardi Sid 7

8 LEISHMANIA (Kala Azar) Parasiten Leichmaniasis har oftast hund, rovdjur eller gnagare som värdar. Den kan ibland infekteramänniskan och kan då ge kutan Leishmaniasis, mucocutan Leishmaniasis eller visceral Leishmaniasis ( Kalaazar). Leishmania orsakas av en protozo som överförs genom bett från sandflugan. Finns i medelhavsområdet, tropiska Afrika, delar av Sydamerika och central- och östra Asien. Indikationer kan vara orientaliska sår, slängande feber som patienten ofta kan vara omedveten om efter vistelse i endemiskt område. Material: Objektglas, lancett. Hudskrap/hudstans vid kutan Leishmaniasis Punktat från mjälte, benmärg, lever, lymfkärl, körtlar: Tas i EDTA-rör vid visceral Leishmaniasis. Kan även strykas ut på objektglas och transporteras till Mikrobiologen. Remiss, Transport och Svar: Se Malaria Serologi, skickas till Statens smittskyddsinstitut (SMI), Stockholm. TRYPANOSOMA (sömnsjuka) Protozo som överförs genom bett av tze-tze flugan. Flugan finns bara i Afrika och de vanligaste områdena är söder om Sahara och norr om Zambesi. Teknik, remiss, transport och svar: Se Malaria. Serologi, skickas till Statens smittskyddsinstitut (SMI), Stockholm. Sid 8

9 ECCINOCOCCINFESTATION (Hydatid sjukdom) Orsakas av larvformen av den lilla bandmasken för vilken hundar eller andra hunddjur är definitiv värd. Risk för smitta finns beskriven i samband med får- och renskötsel. Cystor uppträder oftast i lever, men kan förekomma i lungor och CNS. Punkterade cystor kan leda till snabb spridning av parasiten i kroppen. Diagnos sker oftast med datortomografi och serologi. Serologi skickas till Smittskyddsinstitutet (SMI), Stockholm. Punktat från cysta i formalinrör, skickas till Mikrobiologen för mikroskopi. Kontakta laboratoriet inför provtagning Tel.nr 4966 OBS! Risk för spridning av parasiten om läckage från cysta sker. Remiss, Transport och Svar: Se Malaria. OBS! Anmälningspliktig. Skall anmälas enligt smittskyddslagen Från den Sid 9