Årsrapport endokarditregistret 2014
|
|
- Rune Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsrapport endokarditregistret 2014 Svenska endokardit-registret har existerat sedan med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid återbesök efter c:a 3 månader. Övergång från rapportering via blankett till anmälan via internet har skett Parallellt har båda systemen använts av olika kliniker Fr.o.m 2010 har samtliga kliniker rapporterat via internetanmälan. Resultat redovisas från båda anmälningssystemen. Totalt har 6726 fall anmälts, varav 5170 (77 %) har klassificerats som definitiv endokardit enl Duke s kriterier. F/U-anmälan har gjorts för 3517 (52 %) fall. Med kännedom att vid en del kliniker göres samlad årsvis rapportering i efterskott förväntas anmälda fall för 2014 öka. Detta har skett vid samtliga tidigare år. Rapportering 2011 var mycket god och ger en indikator på önskvärd nivå. Rapportering sker nu till det internetbaserade registret vid 30/30 infektionskliniker. Kvalitetsmål Under 2010 infördes 4 kvalitetsmål för endokarditbehandling. Dessa är att se som mål och de flesta är ej uppfyllda i nuläget. Enbart definitiva fall inkluderade, förutom transesofagalt ultraljud då denna undersökning kan innebära ändrad klassifikation från möjlig till definitiv endokardit. 1. Mortalitet < 10 % för män och kvinnor under behandling. Rapporterat män 2014: 10.1 % (2013: 8.4 %) Rapporterat kvinnor 2014: 8.8 % (2013: 10.4 %) Totalt: 2014: 9.7 % (2013: 9.0 %) 2. > 90 % ska ha genomgått transesofagalt ultraljud. Rapporterat män 2014: 81 % (2013: 81 %) Rapporterat kvinnor 2014: 78 % (2013: 74 %) Rapporterat totalt 2014: 80 % (2013: 78 %) 3. > 75 % ska ha genomgått tandläkarundersökning under vårdtid. Rapporterat 2014: 44 % (2013: 43 %) 4. Tid till korrekt insatt antibiotika på sjukhus 3dagar. Rapporterat 2014: 3 dygn 178/320 (55.6 %) av def fall (2013: 52.3 %) 24
2 Ålder och kön År 2014 var medianålder 64 år. Medianålder för män jämfört med kvinnor var 63 vs 64 år. En anmärkningsvärd trend finnes senaste 5 7 åren med sjunkande medianålder för kvinnor, som nu närmar sig männens medianålder. Det kan tyda på mer aktiv diagnostik för yngre kvinnor. Som alltid föreligger dock en övervikt med fler anmälda fall hos män jämfört med kvinnor (69 % vs 31 %). Mortalitet År 2014 noterades för andra året i följd en mortalitet under 10 %, senaste året 9,7 % mortalitet under behandling, Vid nativ klaffinfektion 8,7 % samt protesinfektion 14,1 %. Ett trendbrott är att mortalitet för kvinnor är lägre än för män för första gången (8,8 % vs 10,1 %), vilket kan förklaras med ett annat trendbrott, median-åldern för kvinnor har sjunkit och är nu ungefär samma som för män (64 vs 63 år). Bakteriell etiologi Under 2014 har S aureus (40 %) en klar förstaplats jämfört med alfa-streptokock-gruppen (28 %), enterokocker (13 %), hemolytiska streptokocker grp A, B, C, G, F, pneumokock (6 %), koagulasnegativa stafylokocker (KNS) (4 %), HACEK-gruppen (1 %), övriga (5 %) samt negativ odling (1 %). En mycket låg andel med negativ odling får ses som en markör för god kvalitet i diagnostiken. 25
3 Resistens/annan problematik MRSA Under åren finnes 17 definitiva MRSA-fall anmälda, vilket innebär 17/879 (1,9 %) av alla fall orsakade av S aureus, dvs relativt få fall. Mortalitet för MRSA- resp. MSSA-fall är likvärdig (14,3 % vs 15,1 %). VRE Inga fall med vancomycin-resistent enterokock har rapporterats. Enterococcus faecalis höggradig aminoglykosidresistens Antal fall med Ent. faecalis under åren är Andel med höggradig aminoglykosidresistens (MIC > 128 mg/l) där resistens har rapporterats är 28 % 5 % 17 % 14 % 11 % 14 % 12 %. Streptokocker grp A Fall orsakade av streptokocker grp A under åren är , jämfört med i medeltal 1,4 fall/ år under åren Kardiellt ultraljud År 2014 utfördes transesofagalt ultraljud (TEE), en kvalitetsindikator, hos 80 % av alla patienter. Andel pat. på vilka TEE utförts har varit stationärt senaste åren. Manliga pat. får TEE utfört i högre utsträckning jämfört med kvinnor (81 % vs 78 %), dock har andelen kvinnor med TEE utfört ökat TEE utfördes hos patienter 70 år i 80 %, 80 år i 74 %, 85 år i 60 % av fallen. I 3 % av fallen har typ av UCG-undersökning ej rapporterats. I diagram nedan illustreras utfört transesofagalt ultraljud respektive negativ blododling vid samtliga fall som behandlats för misstänkt endokardit. Bra resultat som är stationära, dock är kvalitetsmålet 90 % för andel TEE ej uppnått. 26
4 Tidsfördröjning till behandling Totalt dröjsmål mellan symptomdebut till adekvat antibiotikaterapi var oförändrat median 8 (0 131) dagar under Under åren var total delay (median) dagar. Ingen förändring över tid kan således noteras. Patientens eget dröjsmål att söka någon form av vård var median 3 dagar, samma som föregående år. Dröjsmål mellan besök hos första doktor till inläggning på sjukhus rapporteras till median 0 dagar även detta år, vilket troligen är en falsk glädjerapport beroende på otillräcklig anamnespenetration. Dröjsmål på sjukhus till adekvat terapi är oförändrat median 2 dygn. S aureus har ett totalt delay (median) 5 dagar år Under åren var total delay (median) dagar. Alfastreptokocker har ett totalt delay (median) 22 dagar år Under åren var total delay (median) dagar. Kirurgi År 2014 utfördes akut klaffkirurgi under behandling hos 129 (33 %) av patienterna med definitiv endokardit, vilket är i nivå med tidigare siffror. Nativ endokardit resp. protesendokardit opererades i 31 % resp 39 % av de definitiva fallen. Se bifogad figur. Män och kvinnor opererades för första gången i samma frekvens (32 % vs 33 %). Tdigare har fler män, som i genomsnitt haft lägre medelålder opererats, men under 2014 var medelålder utjämnad och även operationsfrekvens. En tydlig och glädjande trend är ökad operationsfrekvens för protesendokardit-fall, vilket har åtföljts av minskad morttalitet för denna grupp. Operationsfrekvens för patienter > 70 år var hög 21 %, dock utfördes i många fall enbart pacemakerextraktion/byte. Äldsta pat. opererad med klaffbyte var 79 år opererad i Lund med klaffbyte pga Streptococcus bovis-endokardit med stor AI, follow-up ua med utläkning. På de nio pat. som var över 80 år utfördes enbart extraktion/byte av pacemakrar. Processdata kvalitetsindikatorer De senaste åren har tandläkarbedömning/behandling ökat något vilket är glädjande. Dock är det långt till kvalitetsmålet 75 %. Tandläkarkontroll avspeglar en vilja att förebygga framtida endokardit-insjuknanden hos denna uttalade riskgrupp med genomgången endokardit. En strukturerad policy förordas för detta vid resp sjukhus. Poliklinisk behandling vid okomplicerade fall kan säkerligen övervägas vid ytterligare många fall, om vårdstruktur finnes. Antibiotikaprofylax-information har utgått som parameter då ingen rekommendation om detta numera föreligger från Läkemedelsverket. 27
5 Vårdtid Under 2014 var medelvårdtiden för hela sjukdomstiden 34 dagar (median 32 dagar). Detta är i samma nivå som tidigare år. Under har medelvård-tiden varit dagar. Således har ingen större förändring skett. Ett utbyggt system med poliklinisk behandling skulle kunna utgöra ett alternativ i många fall under sista delen av behandling, vilket sker i flera länder. Det har ännu ej skett i någon större omfattning. Slutsatser En del klara trender kan noteras. Skifte i bakteriell etiologi till ökande andel orsakad av S aureus, och sjunkande andel alfa-streptokocker. Mortalitet under behandling senaste åren har sjunkit till 10 %. Medianålder för kvinnor har sjunkit. Andel protesinfektioner med kirurgi under behandling har ökat, samt mortalitet under behandling har minskat. Rapportering fortgår från samtliga kliniker i landet. Generellt ses en ökande täckningsgrad efter införd internet-baserad rapportering, vilket delvis är ett resultat av den ökade uppmärksamheten på infektionsläkarföreningens kvalitetsregister. Dock finns säkerligen ännu ett flertal fall som ej rapporteras. Dröjsmål till registrering förekommer fortfarande. Fullständig rapportering är dock det mest väsentliga. Förslagsvis kan klinikens diagnosregister gås igenom varje halvår år och en samlad rapportering kan då ske. Återbesöksrapportering bör ske i större utsträckning. Nu finns en enorm databank, troligen störst i världen, som kan användas vid specifika frågeställningar eller ovanliga bakteriella agens. Infektionsläkarföreningens medlemmar är välkomna att ta kontakt Lars Olaison Registeransvarig endokarditregistret 28
Årsrapport från Endokarditregistret 2015
1 Årsrapport från Endokarditregistret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid
Årsrapport endokardit-registret 2012
1 Årsrapport endokardit-registret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid återbesök
Årsrapport endokarditregistret 2016
Årsrapport endokarditregistret 2016 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011
1 Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 211 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband
Årsrapport från Endokarditregistret 2018
Årsrapport från registret 218 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-1-1, sammanlagt 24 år, med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning
Rapport endokardit-registret 2009
Rapport endokardit-registret 29 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering har skett via Blankett 1 i samband med utskrivning
Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren
Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Antal registrerade 2014(noterat 2015-04-22). Det saknas registreringar från Danderyd,
Rapport från Pneumoniregistret 2014
Rapport från Pneumoniregistret 2014 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Lokal för infektion (ange ett eller flera alternativ) Aorta Mitralis Tricuspidalis Pulmonalis Pacemakerkabel/ICD. Annan lokal...
I registrets endokarditformulär registreras: Inneliggande patienter som behandlats för infektiös endokardit (diagnoskoder I33.0, I33.9, I38.9-I39.8, B37.6). Obligatoriska uppgifter att registrera är indikerade
Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit
Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008
Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för pneumoni Årsrapport för 2013 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen
Rapport från Pneumoniregistret 2017
Rapport från Pneumoniregistret Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Rapport från Pneumoniregistret för år 2008
Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Inledning Det nationella kvalitetsregistret för pneumonier vårdade på infektionsklinik skapades av infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015
1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015
Rapport från Pneumoniregistret 2011
Rapport från Pneumoniregistret 2011 Sammanfattning Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:
Rapport från Pneumoniregistret 2012
Rapport från Pneumoniregistret 212 Sammanfattning Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen
Protesklaffs-IE. Andreas Berge och Magnus Rasmussen. Ulvsunda,
Protesklaffs-IE Andreas Berge och Magnus Rasmussen Ulvsunda, 180319-21 Typ av IE Skåne 2015-2016 Registret 2012-2017 150 1500 antal patienter 100 50 antal patienter 1000 500 0 NVE PVE RVE CIED 0 NVE PVE
Rapport från Pneumoniregistret 2015
1 Rapport från Pneumoniregistret 15 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på
Bakteriell endokardit
Bakteriell endokardit Incidens 6-7/100 000 Ökande Riskfaktorer: Klaffprotes, hemodialys, venkatetrar, immunosuppression, iv missbruk Staph aureus > alfastreptokocker Mortalitet 10% Endokarditutveckling
Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02
Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än
Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus
Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med
Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer
Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer Mats Erntell mats.erntell@lthalland.se Svenska Infektionsläkarföreningen Enheten
Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Randare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit
Årsberättelse 2016 för Kvalitetsregistret Bakteriell meningit Patienter I kvalitetsregistret noterades 107 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2016 (Figur 1). Fyra patienter
Aminoglykosider vid endokardit nytta - risk. Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit
Aminoglykosider vid endokardit nytta - risk Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit Synergistisk effekt streptokocker Vid streptokockendokardit utnyttjas den synergistiska
Endokardit, bakteriell
Infektion 2003-07-03 LO/acw Endokardit, bakteriell Patienten vårdas på Infektion om ej särskild anledning föreligger för vård på annan klinik, såsom HIA. Överförande av patienten från Sahlgrenska sjukhuset
Kvalitetsregister Endokardit Alla fall som behandlats för misstänkt infektiös endokardit I 33.0 och I 33.9
Kvalitetsregister Endokardit Alla fall som behandlats för misstänkt infektiös endokardit I 33.0 och I 33.9 Infektionsklinik: Registrerande läkare: Namnge om ej Infektion: Patientdata: Personnummer: Förnamn:
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården
Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården 2011-09 09-21 Antibiotika profylax Förebyggande antibiotikabehandling inför kirurgiska ingrepp är i vissa fall indicerad Varför? Vem? När? Varför? Bakterier
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Ortopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer
Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................
Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Årsrapport 2016: Registret för Ledprotesinfektioner
Årsrapport 2016: Registret för Ledprotesinfektioner Introduktion Tekniken att byta ut en utsliten led mot en ledprotes har påtagligt förbättrat livskvaliteten hos många människor; 88 % beskrivs som smärtfria
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Multiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
PM Infektiös endokardit (IE)
Infektionskliniken 044-3091600 Mattias Waldeck, överläkare mattias.waldeck@skane.se Datum 2013-04-17 Reviderat 2013-03-20 Gäller till 2014-03-31 PM Infektiös endokardit (IE) Ett utförligt nationellt vårdprogram
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Resistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Pneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Cystektomiregistret Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda
Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Kommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Neurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Resistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
MRSA i Östergötland 2018
MRSA i Östergötland 218 Statistik Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Utfall och trend Under 218 anmäldes i Sverige totalt 3864 nya fall av MRSA. I Östergötland var antalet anmälda nya fall
A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Vrinnevisjukhuset Norrköping
MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2011 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015
1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Innehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar Infektionsregistret
Svenska Infektionsläkarföreningen Svenska Infektionsläkarföreningen är en yrkesförening för läkare som arbetar med vård av infektionssjukdomar. Merparten av medlemmarna är anställda vid någon av Sveriges
SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Strama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Användarmöte. Jönköping
Användarmöte Jönköping 2016-04-19 Jönköpings kommun 133 000 invånare, totalt i länet nästan 348 000 invånare Länssjukhuset Ryhov Traumagrupp på Ryhov Trauma i siffror 2014 Antal traumalarm totalt 374 Stort
VRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Patientenkät Bakteriell meningit (hjärnhinneinflammation) Infektion Västerås
Namn.Personnummer.. Patientenkät Bakteriell meningit (hjärnhinneinflammation) Infektion Västerås Till dig som behandlats för hjärnhinneinflammation Infektionskliniken deltar i ett kvalitetsarbete där data
Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012
Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.
Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik
Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Trycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Resultat Anestesikliniken
Resultat 15-03-23-11:21 77 Intensivvård svenska intensivvårdsregistret, sir Utskrivning nattetid från IVA Datakälla: Svenska Intensivvårdsregistret, SIR Datakvalitet/felkällor: Patienter med reservnummer
Infektionsambassadör. Vad är det?
Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister
Sepsis/septisk chock 2017 Sverige
Sepsis/septisk chock 217 Sverige Inledning Patienter med sepsis (tidigare svår sepsis) eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. Studier
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Årsrapport 2017 för kvalitetsregistret bakteriell meningit
Årsrapport 2017 för kvalitetsregistret bakteriell meningit Patienter I kvalitetsregistret noterades 98 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2017. En patient var dubbelregistrerad
PM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall
Namn.Personnummer.. Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall Till dig som behandlats för hjärtklaffsinfektion Infektionskliniken deltar i ett kvalitetsarbete där data från vården
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,