Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer
|
|
- Johan Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer Mats Erntell Svenska Infektionsläkarföreningen Enheten för Medicinsk Revision
2 Upplevelser medicinsk kvalitetsrevision Äntligen har kvalitetsarbetet blivit användbart! Varför har vi inte gjort detta tidigare?
3 MKR Medicinska KvalitetsRådet Samarbetsorgan mellan Svenska Läkaresällskapet Sveriges Läkarförbund
4 Medicinsk Kvalitetsrevision
5 Varför revision? Kvalitetsutveckling Uppföljningsönskemål Uppföljningskrav? (SLL) Certifiering? Ackreditering? Konkurrensfördel?
6 SoS: Regionala skillnader bör minska Behövs rättvisa och högkvalitativa jämförelser av vårdkvaliteten Intensifiera kvalitetsarbetet Ansluta sig till nationella kvalitetsregister
7 SoS: medicinsk kvalitet Omfattande regionala variationer - EBM kranskärl, hjärtinfarkt, starr, läkemedel Uppföljningsinstrument saknas för mjuka verksamheter Tillgänglighet Väntetider Tandvård
8 Medicinsk Kvalitetsrevision Mer av medicin Mindre av organisation/ekonomi Viktiga administrativa aspekter, t ex samverkan mellan kommuner och primärvård Vårdkedjor Vårddokumentation
9 Medicinsk Kvalitetsrevision Egen granskning Revisorsgranskning - dokument -journaler Intervjuer Gemensam analys Slutrapport
10 Revisionen 2-3 utbildade revisorer Förarbete 2-3 dagar på plats Återföring Efterarbete Skriftlig rapport
11 Revisionsbesöket Intervjuer!!!! Journalgranskning!!!!
12 Vem äger resultaten? Den reviderade enheten! Aktiv medverkan nödvändigt Ibland beställarkrav
13 Medicinsk Kvalitetsrevision Psykiatri Allmänmedicin Infektion Ortopedi Hematologi Gynekologi
14 Hur använder vi indikatorer inom infektionsmedicin?
15 Indikatorer S - Specifik M- Mätbar A - Accepterad R - Relevant T - Tid / Trend-visande
16 Systemindikatorer Ett fåtal strategiska och taktiska diagnoser och områden utgör indikatorer på kvalitet för större områden av infektionssjukdomar
17 Diagnoser / områden Endokardit Pneumoni Purulent meningit HIV Malaria Hepatit C Antibiotikaanvändning Nosokomiala infektioner
18 Endokardit Strategisk Diagnostisk skicklighet Antibiotikakunnande Teknologisk standard Samarbete
19 Enkla kvalitetsindikatorer - endokardit Antal som uppfyller diagnoskriterier Antal med positiv blododling Antal hjärtopererade Antal avlidna Antal som fått profylaxinformation
20 Purulent meningit Strategisk Infektionsklinik Mer specifik än septikemi Kritiskt sjuk patient Omedelbar och korrekt behandling
21 Enkla kvalitetsindikatorer bakt meningit Antal med positiv odling Antal med tidpunkt för första dos ab Tid från ankomst till första dos
22 HIV och Pneumoni Taktiska områden HIV varierande förekomst Pneumoni största diagnosgrupp
23 Malaria Strategisk Tropikmedicin Diagnostisk skicklighet Relativt ovanlig
24 Vårdhygien och Antibiotika Strategiska framtidsområden Vårdrelaterade infektioner Resistens Antibiotikapolicy
25 Kvalitetsregister Endokardit >2000 fall Purulent meningit >700 fall HIV-läkemedel, biverkningar Svår streptokocksepsis Verksamhetsdata -HIV -MRSA - Nyckeltal
26 Tidsintervall insjuknande - terapistart (dagar;median) Alla Alfastreptokock S aureus Hemolyt strc Enterokock KNS
27 Tidpunkt för hjärtoperation under behandlingstid Antal opererade patienter >35 död överlevande Operationsdag under behandlingstid
28 Mortalitet under behandling (%) Totalt Koagulasneg staph Hemolyt streptokock Enterokock S aureus Alfastreptokock
29 Kardiella sequelae (%) % Hjärtsequelae totalt Ny hjärtsvikt Ny aortainsufficiens Ny mitralinsufficiens Kardiellt övrigt
30 Värdet av ett nationellt kvalitetsregister för en mindre vanlig sjukdom Kliniknivå - kan jämföra resultat, sätter standard, ökat intresse Nationell nivå - Stora material på kort tid, utvärdera strategier - Vårdprogram Internationell nivå - stort genomslag, nya guidelines
31 Resultat 18 av 29 kliniker granskade Indikatorerna accepterade och integrerade Indikatorerna förnyats och utvecklats Register internationellt uppmärksammade Revisionen har upplevts mycket värdefull Nya jämförelsetal har byggts upp Systematiska brister har upptäckts
32 Medicinsk resultatkvalitet Pneumoni förändrat beteende Endokardit fokuserat vården Meningit förseningar, sequelae Malaria bristande erfarenhet HIV mycket god handläggning
33 Positiva erfarenheter av medicinsk revision Lättnad Stolthet över eget arbete och resultaten Bekräftelse av egna tankar Ökad följsamhet mot indikatorer, EBM och State of the art Katalyserande diskussioner Bra kick-off Nya jämförelsetal
34 Programarbeten Endokardit CNS Led- och skelett Pneumoni UVI
35 Konklusion Efterfrågan, sammanställning och analys viktigt för motivationen Egengranskning: kännedom om resultatet Kvalitetsarbetet gynnas av bredden i MKR, mer komplett bild av medicinsk kvalitet Stimulerat till programarbete Revisionen kommer närmare patientupplevd medicinsk kvalitet
36 Framtiden Upphandling av revision Externa beställningar Klinisk revision + sjuksköterskorna
Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011
1 Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 211 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:
Årsrapport från Endokarditregistret 2018
Årsrapport från registret 218 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-1-1, sammanlagt 24 år, med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning
Årsrapport endokardit-registret 2012
1 Årsrapport endokardit-registret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid återbesök
Årsrapport från Endokarditregistret 2015
1 Årsrapport från Endokarditregistret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid
Årsrapport endokarditregistret 2014
Årsrapport endokarditregistret 2014 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Rapport endokardit-registret 2009
Rapport endokardit-registret 29 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering har skett via Blankett 1 i samband med utskrivning
Årsrapport endokarditregistret 2016
Årsrapport endokarditregistret 2016 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Rapport från Pneumoniregistret för år 2008
Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Inledning Det nationella kvalitetsregistret för pneumonier vårdade på infektionsklinik skapades av infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Infektionsambassadör. Vad är det?
Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister
MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren
Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Antal registrerade 2014(noterat 2015-04-22). Det saknas registreringar från Danderyd,
Medicinska Kvalitetsindikatorer i Medicinsk Mikrobiologi 2009
Medicinska Kvalitetsindikatorer i Medicinsk Mikrobiologi 2009 framtagna av referensgrupperna i klinisk bakteriologi och klinisk virologi för Föreningen för Medicinsk Mikrobiologi Arbetsgrupp: Lena Dillner,
Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall
Namn.Personnummer.. Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall Till dig som behandlats för hjärtklaffsinfektion Infektionskliniken deltar i ett kvalitetsarbete där data från vården
Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Tänk Sepsis - Tid är liv!
Tänk Sepsis - Tid är liv! Pär Lindgren Överläkare, Anestesikliniken, Växjö Anna Wimmerstedt Specialistläkare, Infektionskliniken, Växjö 1 Hög dödlighet vid sepsis! Svår sepsis/septisk chock 28 50 % Stroke
Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting
Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
VRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi
Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten
Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad
Strama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan
Rapport från Pneumoniregistret 2014
Rapport från Pneumoniregistret 2014 Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström
Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...
Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
Stoppa utbrottet ALLMöte 21 oktober 2015 29 oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet Smittskydd, vårdhygien och smittskyddslagen Vårdrelaterade infektioner Basala
Benchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen. Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet
Benchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet CStG vill säkerställa att alla patienter får standardiserad, högkvalitativ
Primärvårdsinfektioner Uppdaterad
Kunskapsområde Primärvårdsinfektioner Uppdaterad 170512 Huvudsaklig handläggningsnivå : Självständigt kunna handlägga på vårdcentral/jourcentral. Specialistremiss vid komplicerade fall. B: Ha god kännedom
Diagnoskodning infektionskliniken
DIAGNOSLATHUND INFEKTIONSKLINIKEN 2019-02-26 Eva Forslund, klassif ansv ning infektionskliniken Tuberkulos Patient som kommer för rutinåtgärder riktade till vissa grupper i befolkningen. Avser även patienter
VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen
VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset
Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation
NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Lokal för infektion (ange ett eller flera alternativ) Aorta Mitralis Tricuspidalis Pulmonalis Pacemakerkabel/ICD. Annan lokal...
I registrets endokarditformulär registreras: Inneliggande patienter som behandlats för infektiös endokardit (diagnoskoder I33.0, I33.9, I38.9-I39.8, B37.6). Obligatoriska uppgifter att registrera är indikerade
Rådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Nationella Kvalitetsregister
Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI) 2008 2018 Mats Erntell och Einar Sjölund SKL 2018-11-05 Resultaten avser endast somatisk vård om inget annat anges. Totalt antal observerade patienter
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 2016
Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar 216 Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar, Infektionsregistret, har funnits sedan 27. Till registrets fem delregister rapporteras fall
Bilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten
MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare
Nationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI
Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Strama nätverket Strama-rådet och expertgrupper SMI/Strama
Specifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Antibiotikaronder. Daniel Bremell Infektion SU
Antibiotikaronder Daniel Bremell Infektion SU Om antibiotikaronder tycker jag. Inte Så bra! Kod: 556995 Svar på mentometer Begrepp Preauthorization Krav på godkännande före insättande av vissa antibiotika
Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C
Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion
Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården
Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården 2011-09 09-21 Antibiotika profylax Förebyggande antibiotikabehandling inför kirurgiska ingrepp är i vissa fall indicerad Varför? Vem? När? Varför? Bakterier
Snabbverkande kvalitetsregister
Det går inte att visa den länkade bilden. Filen kan ha flyttats, fått ett nytt namn eller tagits bort. Kontrollera att länken pekar på rätt fil och plats. Snabbverkande kvalitetsregister Staffan Lindblad
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Rapport från Pneumoniregistret 2017
Rapport från Pneumoniregistret Det nationella kvalitetsregistret för patienter som vårdas för pneumoni på infektionsklinik skapades av Infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång Annika Blom
Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång 2016-09-08 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning
Kortsvarsfrågor (5)
Kortsvarsfrågor 16-11-25 1 (5) 1. 45 årig kvinna söker infektionsakuten efter att ha blivit biten av sin katt i höger hand. I status ses lätt rodnad och svullnad i anslutning till betten över handryggen.
Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför
Vårdpraxis och evidens egenkontroll Rapport 6-09
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna 2009-11-19 Rev/09079 Johan Magnusson Vårdpraxis och evidens egenkontroll Rapport 6-09 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-11-19 Rev/09079 1 Vårdpraxis och evidens egenkontroll
Allvarliga akuta infektioner
UPPSALAKURSERNA Allvarliga akuta infektioner Fallbaserad kurs om diagnostik och behandling av allvarliga akuta infektioner Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 oktober 2017 i Uppsala För
Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp
Datum Dnr 2018/0005 Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp Lars Blad, biträdande smittskyddsläkare Region Västmanland, sammankallande i Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros
Virulenta enterokocker på Visby lasarett. Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska
Virulenta enterokocker på Visby lasarett Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska Gotland 17,5 mil lång 5,2 mil bred 58 000 invånare (24 000 Visby) Medelålder 44,6 år Ca 500 barn föds
Från A till Ö. Omvärldsanalys och aktuella frågor
Från A till Ö Omvärldsanalys och aktuella frågor Kundbas Landsting, april 2005 Torbjörn Sundén Ansvarsutredningen (Dir 2003:10, delbetänkande SOU 2003:123) Genomgripande och förutsättningslös statlig översyn
Strama / Antibiotikaresistens en kompetensgrupp inom NSK
Strama / Antibiotikaresistens en kompetensgrupp inom NSK NSK - Nationell samverkan för kunskapsstyrning Sid. Stramanätverket Intresseförening för regionernas/landstingens Stramagrupper, bildades 2011 AU
Vårdprevention Lätt att göra rätt
Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall
(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN
2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har
Kvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Kvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Öppna jämförelser; landstingets arbete med
Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal
Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.
Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner. Erika Olsson, projektledare ÖSA Olle Aspevall, överläkare Nyttan Stora vinster för patientsäkerheten och besparingar
Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen
Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi
Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping
Årsrapport 218 Sammanfattning primärvård + Rekordlågt antal recept per 1 invånare! + Svag minskning av andel kinoloner och cefalosporiner vid UVI. + Minskande antal UVI-recept till äldre kvinnor. - Fortfarande
Distriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
Infektionsverktyget. Strama 2014-12-17. Smittskydd Värmland
Infektionsverktyget Strama 2014-12-17 Infektionsverktygets olika delar En registreringsmodul kopplad till Cambio Cosmics läkemedelsmodul. En nationell databas för insamling för insamlad information, terminologin
Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare
1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!
1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,
Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Medicinsk kvalitetsrevision
Medicinsk kvalitetsrevision Ett instrument för att förbättra den medicinska verksamheten Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets enhet för Medicinsk Kvalitetsrevision Enheten för Medicinsk
Hur går diskussionerna om nya forskningsstudier i Sverige? Charlotta Edlund/Malin Grape Enheten för Antibiotika och vårdhygien
Hur går diskussionerna om nya forskningsstudier i Sverige? Charlotta Edlund/Malin Grape Enheten för Antibiotika och vårdhygien Pågående initiativ Vetenskapsrådet: Klinisk behandlingsforskning Vetenskapsrådet:
Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande
Kad bara när det behövs!
Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö
Nysam - BUP. Dag Gjesteby, Ida Nyström. Copyright 2012, Helseplan Nysam AB 1
Nysam - BUP Dag Gjesteby, Ida Nyström Copyright 2012, Helseplan Nysam AB 1 Nationell arena för utveckling och kunskapsutbyte Nysam har i 20 års tid tagit fram nyckeltal för jämförelse inom svensk hälso-
SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Kompletterande utbildning
1. Socialstyrelsens Kompletteringsprogram 2. Kompletterande utbildning Läkare, sjuksköterskor, tandläkare + 3. Grundutbildningen - svensk examen - Antagen + TG - Antagen till senare del 1. 2. 3. 4. SoS
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård
Multiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017
Smittskydd Vårdhygien Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2017-02-09 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla
SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pär Lindgren Johan Petersson
SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pär Lindgren Johan Petersson Diagnoser och lite annat 2014-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret 2 Varför kan det bli fel? Underlåtenhetssynder Dålig följsamhet