Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
|
|
- Jakob Patrik Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)* (+,%-".&*./01#%&%)*+ #'2#30%$"&"+ 5+6%$14)* 2"4#7+.* /,+$01$#+)* 234(".*!06&'%*+$-7+ '4")%8&'2&+ 9&%&')30,1#(%+ 5'2&"10(+.0"%14(('#'(+0/++ '514(&%+ Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!06&'%*+$-7+ '4")%8&'2&+!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)* (+,%-".&* 9&%&')30,1#(%+ 5'2&"10(+./01#%&%)*+ #'2#30%$"&"+ 5+6%$14)* 2"4#7+.* /,+$01$#+)* 234(".*.0"%14(('#'(+0/++ '514(&%+ 1
2 Ordförande Marie Åsberg Ordförande Lars v Knorring Farmaka med dokumenterad effekt vid olika ångestsyndrom (Evidensgrad 1-3) Ångestsyndrom! Buspiron! Hydroxyzin! Bensodiazepiner! Paniksyndrom! Specifika fobier! SSRI! Övriga antidepressiva! 1! 1! 1! Social fobi! 1! 1! 3! OCD! 1! 1! PTSD! 1! GAD! 1! 1! 3! 2! 1! Sammanfattning: Psykoterapi vid ångestsyndrom KBT Avslappning EMDR Psykodynamisk psykoterapi Paniksyndrom 1 3 Specifik fobi 1 Social fobi 1 Tvångssyndrom 1 PTSD 1 2 GAD 2 KBT = Kognitiv beteendeterapi EMDR = Eye Movement Desensitization and Reprocessing SBU-rapport 171,
3 Behandling av depression SBU, 2004, 166/1+2+3 Lindriga-måttliga depressioner! SSRI! TCA! ECT! TMS! VNS! 1! 1! Svåra depressioner! 1! 1! 2! Dystymi! 1! 1! Underhållsbehandling! 1! 1! Behandling av depression SBU, 2004, 166/1+2+3 Lindriga-måttliga depressioner! Svåra depressioner! Dystymi! Beteendeterapi! Underhållsbehandling! KBT! KT! IPT! PDT! 1! 1! 1! 1! 2! 1! KBT=Kognitiv beteendeterapi, KT=Kognitiv terapi, IPT=Interpersonell terapi, PDT=Psykodynamisk terapi Ordf. Raben Rosenberg Ordf. Poul Videbech 3
4 Det vetenskapliga underlaget Komplettering och uppdatering SBU Ljusterapi, Datorbaserad KBT Transkraniell magnetstimulering (TMS) Cochrane Systematic Review Screening and case finding instruments for depression Socialstyrelsen Omhändertagande av vårdsökande, Mixed Anxiety and Depression (MAD), Diagnostik, Bedömning av svårighetsgrad, Utvärdering, Elektrokonvulsiv behandling (ECT), Omvårdnad inklusive aktivitetsinriktade åtgärder Det vetenskapliga underlaget Socialstyrelsen: Komplettering och uppdatering Psykologisk behandling Psykodynamisk terapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) Textbaserade behandlingsmetoder Interpersonell terapi Psykosocial rådgivning/counselling Det vetenskapliga underlaget Komplettering och uppdatering Läkemedelsbehandling vid Egentlig depression respektive ångestsyndrom hos barn och ungdomar Egentlig depression hos vuxna och äldre inklusive genomgång av effektstudier avseende nya preparat Egentlig depression under graviditet/ efter förlossning Ångesttillstånd hos äldre Bipolär sjukdom hos barn, ungdomar, vuxna och äldre Samordning med TLV:s genomgång av läkemedel mot depression 4
5 Det vetenskapliga underlaget Presenteras enligt en Stepped care modell Behandling och omvårdnad vid svåra och/eller komplicerade sjukdomstillstånd. Behandling och omvårdnad vid måttliga sjukdomstillstånd Behandling vid lindriga sjukdomstillstånd. Bemötande och omhändertagande av vårdsökande Sjukdomsförebyggande åtgärder Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!06&'%*+$-7+ '4")%8&'2&+!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)* (+,%-".&* 9&%&')30,1#(%+ 5'2&"10(+./01#%&%)*+ #'2#30%$"&"+ 5+6%$14)* 2"4#7+.* /,+$01$#+)* 234(".*.0"%14(('#'(+0/++ '514(&%+ Var ställs diagnosen? 5
6 Många får medicin, få diagnos Praxis vid vård av patienter med, Socialstyrelsen, Lång tid till första återbesök Terapeutisk betydelse av uppföljningsbesök. En metaanalys av studier av antidepressivas effektivitet. 6-veckors studier (HAM-D) Posternak and Zimmerman, 2007 Placebobehandlade 1 extra åb ger 34% bättre effekt 2 extra åb ger 70% bättre effekt jfr med 4 åb på 6 veckor SSRI behandlade 1 extra åb ger 18% bättre effekt 2 extra åb ger 36% bättre effekt jfr med 4 åb på 6 veckor. 6
7 Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa Studier av praxis i primärvården Socialstyrelsen, 2006 Återbesök Uppföljning Ja - 51% Inom 2 veckor 16% läkarbesök Ja - tel 12% Inom 1 månad 26% kontakt Nej 37% Inom 6 månader 12% Får själv ta kontakt v.b. 20% Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Patient- och närståendeperspektivet i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Sammanfattning av behov som rör processkvalitet, Att få ett professionellt bemötande både medicinskt och mänskligt. Att få en effektiv, samordnad och allsidig utredning. Att få kunskap och beslutsstöd vid val av olika typer av behandling samt kunskap om vad som kan hända om man avstår från behandling. Att i eftervården få en aktiv och systematisk uppföljning utifrån individens behov och tillstånd. 7
8 Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)* (+,%-".&*./01#%&%)*+ #'2#30%$"&"+ 5+6%$14)* 2"4#7+.* /,+$01$#+)* 234(".*!06&'%*+$-7+ '4")%8&'2&+ 9&%&')30,1#(%+ 5'2&"10(+.0"%14(('#'(+0/++ '514(&%+ Människovärdesprincipen! Behovs och solidaritetsprincipen Hälsotillståndets svårighetsgrad! Patientnytta! (effekt av åtgärd)! Kostnadseffektivitetsprincipen! Åtgärdens kostnadseffektivitet! E! *Aktuellt hälsotillstånd!! Lidande!! Funktionsnedsättning!! Livskvalitet! *Risk för!! Förtida död!! Invaliditet/fortsatt lidande!! Försämrad livskvalitet! *Effekt på aktuellt hälsotillstånd!! Lidande!! Funktionsnedsättning!! Livskvalitet! *Effekt på risk!!förtida död!! Invaliditet/fortsatt lidande!!försämrad livskvalitet! *Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden! *Direkta kostnader!! Åtgärder i hälso- och sjukvård!! Andra kostnader t.ex. resor! *Indirekta kostnader! i förhållande till! patientnyttan! V! I! D! E! N! S! Prevention - Diagnostik - Behandling - Rehabilitering! Rekommendationer screening! Hälso- och sjukvården bör inte! Genomföra screening för depression och ångestsyndrom av grupper utan känd risk för psykisk sjukdom inom primärvård! Hälso- och sjukvården bör! Genomföra screening för egentlig depression hos nyblivna mammor sex till åtta veckor efter förlossning 8
9 Positivt prediktivt värde Exempel Sensitivitet 84% Specificitet 72% Prevalens 5% Av hundra konsekutiva individer 5 har en depression och man hittar 4 av dessa 95 har inte depression men 27 faller ut som falskt positiva Rekommendationer effektivt omhändertagande! Hälso- och sjukvården bör! Genomföra en första bedömning med hög tillgänglighet! Tillhandahålla god kontinuitet under hela sjukdomsförloppet! Erbjuda sammansatta vårdåtgärder anpassade till den enskildes behov och utformade enligt principerna för stegvis vård Rekommendationer diagnostik och bedömning! Hälso- och sjukvården bör! Genomföra diagnostik genom patientcentrerad konsultation, som kan kompletteras med strukturerad informationsinsamling inom primärvården! Genomföra en välstrukturerad diagnostisk process inom den psykiatriska vården! Genomföra strukturerade självmordsriskbedömningar när det finns en misstanke om risk för självmord 9
10 Rekommendationer ångestsyndrom hos vuxna+! Vid symtom på ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda! Snar förnyad kontakt (aktiv expektans)! Vid lindrigt ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda! Råd om egenvård i form av fysisk aktivitet! Råd om egenvård i form av självhjälpslitteratur eller textbaserad behandling med behandlarstöd Rekommendationer ångestsyndrom hos vuxna+! Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi bör hälso- och sjukvården erbjuda! Psykologisk behandling med KBT! Läkemedelsbehandling med antidepressiva! Vid paniksyndrom med eller utan agorafobi bör hälsooch sjukvården också erbjuda! Tillämpad avslappning! Avspänning som tillägg till rutinbehandling Legitimerade " psykoterapeuter+ Av Socialstyrelsen legitimerade psykoterapeuter N= Totalt antal KBT terapeuter N=585 (ca. 10%) 10
11 Ångest Psykoterapi Evidensuttalande Dokumentation för effekten av KBT omfattar primärt KBT utövat av professionella terapeuter med utbildning i metoden. Den psykologiska behandlingen bör i allmänhet ges av professionellt utbildade behandlare med utbildning i KBT inriktad på ångestbehandling. Rekommendationer - depression hos vuxna! Vid depressiva symtom bör hälso- och sjukvården erbjuda! Snar förnyad kontakt (aktiv expektans)! Råd om egenvård i form av fysisk aktivitet Rekommendationer - depression hos vuxna+! Vid lindrig egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda! Psykologisk behandling med internetbaserad eller individuell KBT! Interpersonell psykoterapi! Hälso- och sjukvården kan erbjuda! Psykologisk psykodynamisk korttidspsykoterapi! Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda! Läkemedelsbehandling med antidepressiva)! Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och sjukvården erbjuda! Läkemedelsbehandling med antidepressiva 11
12 Rekommendationer - depression hos vuxna+! Vid medelsvår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda! Psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi! Läkemedelsbehandling med antidepressiva! Psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi! Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda! Kombinationsbehandling med antidepressivt läkemedel och psykologisk behandling! Vid medelsvår egentlig depression med melankoliska drag bör hälso- och sjukvården erbjuda! Läkemedelsbehandling med antidepressiva Vårdens utmaningar! Genomföra en första bedömning med hög tillgänglighet! Tillhandahålla god kontinuitet under hela sjukdomsförloppet! Genomföra diagnostik genom patientcentrerad konsultation, som kan kompletteras med strukturerad informationsinsamling inom primärvården! Genomföra en välstrukturerad diagnostisk process inom den psykiatriska vården! Psykologisk behandling med KBT 12
Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer
Läs merTERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl 11.00-12.00
TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl 11.00-12.00 SOCIALSTYRELSEN: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom mediciner, KBT eller båda? AGENDA Nationella riktlinjer
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merDepression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton
Läs merVillkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Läs merUppdatering i praktisk psykiatri
Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merGod vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merDepression och ångestsyndrom
Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merFörslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen
Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merNationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom
för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar version ISBN 978-91-86301-09-5 Artikelnr 2009-126-85 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Förord En viktig uppgift
Läs merRemissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar
Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna
Läs merBeskrivning av åtgärder. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2
Beskrivning av åtgärder Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2 I detta avsnitt ger Socialstyrelsen en närmare beskrivning av några av de åtgärder som tagits upp i rekommendationskapitlet.
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merVårdprogram Stroke Psykolog
Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulrica Nordström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (4) HSN 2017-1199 Yttrande över motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP)
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merNils Lindefors
Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i
Läs merPraxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merEvidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling
Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merDatum Införande av psykoterapi enligt LOV. Metod och genomförande av utredningen
Koncernkontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Harrysson Björn Hälso- och sjukvårdsstrateg 040 6753124, 0768871560 bjorn.harrysson@skane.se Datum 2013-04-08 1 (8) Införande av psykoterapi enligt LOV Bakgrund
Läs merDaniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Läs merSpelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018
Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018 Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Kan man bli beroende av något
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls
Läs mer5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter
5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merLokala riktlinjer för depression och ångest
2013-05-06 Lokala riktlinjer för depression och ångest Enhet: Landstinget Kronoberg Giltigt från: 2014-01-09 Utarbetad av: Lena Nazzal rehabchef, Filippa Hummer chefläkare primärvård med företrädare från
Läs merPsykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR
BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering vård vid Depression och ångestsyndrom. Enkäter Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering vård vid Depression och ångestsyndrom Enkäter Bilaga 3 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merKodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM
Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merAnvändbara diagnos- och KVÅ-koder
Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merVård vid depression och ångestsyndrom
Nationella riktlinjer Målnivåer Vård vid depression och ångestsyndrom Målnivåer för indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård
2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merBehandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser
Lars von Knorring, professor, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala lars.von_knorring@uaspsyk.uu.se Sten Thelander, leg psykiater, sakkunnig, SBU, Stockholm sten.t@chello.se
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merKognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi Linda Jüris leg psykolog, spec klin med leg psykoterapeut, med dr linda.juris@kbtpsykologerna.com Agenda Om psykoterapi i allmänhet Om KBT i synnerhet Om beteendeanalys och kognitiv
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012
2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merMotion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser
YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad
Läs mer