TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl
|
|
- Alexander Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl SOCIALSTYRELSEN: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom mediciner, KBT eller båda?
2 AGENDA Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom en kort presentation Överläkare Lars Schultz, ordförande Terapigrupp Psykiatri Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis Anna Pardo, Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, Integrerad Närsjukvård i Malmö/ Kognio, Centrum för KBT Frågestund Anna Pardo & Terapigrupp Psykiatri
3 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom kr inkl moms & porto 126 sidor Uppdatering planeras vartannat år Webversionen är fylligare med patientversion, metodbeskrivningar och referenser m m Gratis nedladdning:
4 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Effektivt omhändertagande Hög tillgänglighet i första bedömningen God kontinuitet genom hela vårdförloppet Samverkan mellan vårdnivåer; kompetensutveckling/konsultationer Utbud av effektiva evidensbaserade behandlingar på alla vårdnivåer Korrekt diagnostik DSM, ICD, kriteriebaserade Uppföljning indikatorer för god vård för uppföljning/jämförelser Psykologisk behandling, framför allt KBT lyfts fram som evidensbaserat med krav på ökad tillgänglighet på alla vårdnivåer Screening skattnings-/frågeformulär, ibland riktade Särskilda behandlingsgrupper: barn/ungdom, vuxna, äldre, självmord & självmordsnära Vårdmanual för beslutsfattare/planerare i prioriteringsfrågor Ej behandlingsplan eller vårdprogram i det enskilda fallet!
5 STORA FOLKSJUKDOMAR Depression - behandlingskrävande Män 15% livstidsprevalens Kvinnor 25% livstidsprevalens Egentlig depression Dystymi Ångestsyndrom C:a 25% någon gång i livet Bipolärt syndrom Klassiskt bipolärt syndrom 1-2 % av båda könen Bipolärt spektrum kanske 5 10 % av befolkningen eller mer Inga relevanta register finns ännu för dagen!
6 Sjukdomsbilder behandling 1 Symptom av varierande grad Funktionsnedsättning (WHO; DALY Tio i topp ) Självmord/självmordtankar Stor samsjuklighet (komorbiditet) Depression och ångest ofta samtidigt Somatiska sjukdomar/kroniska smärtsyndrom Överdödlighet Vårdnivå är ffa PV; utom för unga (BUP, skolhälsa, socialtjänst) & bipolära (psykiatrin)
7 Sjukdomsbilder behandling 2 Sjukdomsförlopp & behandling Depression går i skov, risken att sjukna på nytt ökar för varje nytt insjuknande; efter 1:a skovet <50%, efter 3:e skovet >90% risk Flera behandlingsförsök kan behövas för att bota/lindra depression Det finns flera olika ångestsyndrom (paniksyndrom, social fobi, GAD, OCD, PTSD), ångestsymptom måste vara så kraftiga/varaktiga att de ger funktionsnedsättning för att kallas sjukdom Bipolära syndrom livslånga, växlar mellan mani/depression & symptomfrihet, viktigt att förebygga svängningar under Behandlingsmål Symptomfrihet Tillfrisknande (remission) till tidigare funktionsnivå Profylax mot återfall Ofta livslångt perspektiv, målet är att man ska kunna leva ett normalt liv!
8 265 centrala rekommendationer Rangordning (prioritet 1-10, 1=hög, 10=låg) Icke-göra: ingen effekt visad eller att att positiva < negativa effekter FoU: vetenskapligt underlag saknas, lämpligt att använda för fortsatt forskning
9 Grupper av rekommendationer Screening för depression & ångestsyndrom Effektivt omhändertagande Diagnostik & bedömning Uppföljning & utvärdering av behandling Behandling av barn & ungdomar Depression Bipolär sjukdom Ångestsyndrom Tvångssyndrom PTSD Behandling av vuxna Depression Vuxna med bipolär sjukdom Ångestsyndrom Tvångssyndrom PTSD Läkemedelsbehandling för äldre personer Självmord & självmordsnära tillstånd
10 Centrala rekommendationer Screening: Rekommenderas icke generell screening i icke-riskgrupper för depression & ångest (icke-göra) Nyblivna mammor 6-8 v efter förlossning rekommenderas med måttlig prioritet (prioritet 4) Effektivt omhändertagande: Hög tillgänglighet i första linjens första bedömning (prioritet 1) God kontinuitet i hela sjukdomsförloppet (prioritet 4) Sammansatta vårdåtgärder i stegvis vård på flera nivåer (prioritet 3) Diagnostik & Bedömning: Primärvård: Komplettera patientfokuserad konsultation med strukturerad intervju (prioritet 1) Psykiatri: Välstrukturerad diagnostisk process (prioritet 1) t ex MADRS, DSM/ICD i bedömning Strukturerade självmordsriskbedömningar när det finns misstanke om självmordsrisk (prio 1) Fördjupad psykiatrisk bedömning vid risk för självmord (prioritet 1) Uppföljning & Utvärdering av behandling: Regelbundet utvärdera pågående behandling genom återbesök (prioritet 2) Utvärdera genomförd behandling genom återbesök (prioritet 3) Erbjuda stöd och uppföljning vid långtidsbehandling (prioritet 3) Endast 50% får ett uppföljande besök idag!
11 Barn & Ungdom - sammanfattning Depression Depressiva symptom: uppföljning/social intervention Lindrig depression: KBT Medelsvår depression: antidepressiva, KBT Bipolär sjukdom Läkemedel med litium och antipsykosmedel Ångestsyndrom Ångestsymptom: aktiv uppföljning/psykosocial intervention GAD, separation, social fobi: KBT, ev kombinerat med läkemedel (SSRI), psykodynamisk terapi lågt prioriterat Tvångssyndrom (OCD) KBT, SSRI/TCA, ej psykodynamisk terapi/stressinducerande terapi Posttraumatiskt Stress Syndrom (PTSD) KBT, psykodynamisk terapi och läkemedel lågt prioriterade
12 Antidepressiva: Barn & Ungdom Sämre dokumentation än för vuxna Fluoxetin bäst dokumenterad och formellt godkänt vid depression I praktiken används även citalopram, sertralin & TCA; sertralin godkänt vid tvång till unga Ökad risk för självmordsbeteende och självdestruktivt beteende har rapporterats, dock ej självmord! Nota bene: längdtillväxt, skelettuppbyggnad & sexuell utveckling kan påverkas!
13 Vuxna med lindrig depression Vid depressiva symtom snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1) råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3). Vid lindrig egentlig depression psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prioritet 3) eller individuell KBT (prioritet 4) interpersonell psykoterapi (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan erbjuda psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 5). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 10). DOCK: Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).
14 Vuxna med medelsvår depression Vid medelsvår egentlig depression psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2) läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2) psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling (prioritet 10). Vid medelsvår egentlig depression med melankoliska drag läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1).
15 Vuxna med svår depression Vid svår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1) elektrokonvulsiv behandling (ECT) (prioritet 3). När snabb effekt är nödvändig bör hälso- och sjukvården erbjuda elektrokonvulsiv behandling (ECT) (prioritet 1) läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 2). Vid medelsvår till svår egentlig depression där flera behandlingsförsök inte har gett effekt bör hälso- och sjukvården endast inom ramen för kontrollerade studier erbjuda transkraniell magnetstimulering (TMS) och vagusnervstimulering (FoU).
16 Årtidsrelaterad egentlig depression Vid årstidsrelaterad egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3). Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för kontrollerade studier erbjuda ljusterapi (FoU).
17 Depression under graviditet och efter förlossning Vid medelsvår egentlig depression under graviditet psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2) psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3) läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 4). Vid medelsvår egentlig depression efter förlossning psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prioritet 2) psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 3) läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prioritet 3) personcentrerad counselling (rådgivning) (prioritet 4).
18 Att förebygga återfall efter depression För att förebygga återfall i egentlig depression fortsatt psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) fortsatt läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 1). För att förebygga återfall i egentlig depression i undantagsfall erbjuda fortsatt elektrokonvulsiv behandling (ECT) (prioritet 10), under förutsättning att ingen annan lämplig behandling har hjälpt alternativt tolererats.
19 Depression: När ska vi ge profylaktisk långtidsbehandling & hur länge? Alltid upp till 1 år med oändrad dos, om möjligt, och med uppföljning hela tiden Två episoder: överväg långtidsbehandling Tre episoder: oftast livslång behandling Återfallsrisker vid egentlig depression: Efter första skovet: < 50 % Efter andra skovet: % Efter tredje skovet: > 90%
20 Vuxna med bipolär sjukdom Vid en manisk episod bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling med litium (prioritet 1) läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 1) Vid en depressiv episod bör hälso- och sjukvården erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva och antiepileptika eller antipsykosmedel (prioritet 4) läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 4) För att förebygga återfall efter en manisk eller depressiv episod bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling med litium (prioritet 1) läkemedelsbehandling med tillägg av psykologisk behandling med KBT (prioritet 2) patientutbildning (prioritet 3) och närståendeutbildning (prioritet 3) som komplement till återfallsförebyggande läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården kan även erbjuda läkemedelsbehandling med antiepileptika (prioritet 5) läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (prioritet 5)
21 Vuxna & Ångestsyndrom - Sammanfattning Ångestsyndrom Vid lätta/lindriga symptom: ny kontakt, egenvårdsråd, fysisk aktivitet Vid GAD, social fobi, paniksyndrom: KBT, läkemedel Vid paniksyndrom: avslappning/avspänning alternativ Vid paniksyndrom och social fobi: EJ BZD SOM ENDA ÅTGÄRD! ÖHT EJ BZD VID GAD! Vid GAD, social fobi, paniksyndrom: endast undantagsvis psykodynamisk korttidspsykoterapi Tvångssyndrom KBT Antidepressiva PTSD KBT EMDR (Eye Movement Desensitization & Reprocessing) Antidepressiva - MEN EJ DE-BRIEFING!
22 Äldre & Läkemedel SSRI vid medelsvår depression, särskilt vid melankoliska drag, och vid GAD Beakta interaktionrisk med andra läkemedel Försiktighet med TCA och antipsykosmedel till äldre vid ångest och depression Antipsykotika ofta nödvändiga vid manisk episod vid bipolär sjukdom
23 Självmord & självmordsnära tillstånd (prioritet 1 rekommendationer) strukturerade självmordsriskbedömningar fördjupad psykiatrisk bedömning observation inom den psykiatriska vården närståendemedverkan i vården psykosocialt stöd till efterlevande vid självmord
24 Andra behandlingsmetoder mest FoU 1. Elektrokonvulsiv Terapi (ECT) vid svår depression, ofta med psykotiska tecken/suicidrisk, kognitiva biverkningar vanligen övergående, viktigt med korrekt teknik/utrustning! 2. Deep Brain Stimulation (DBS) FoU, vid terapirefraktära fall 3. VagusNervStimulering (VNS) FoU, vid terapirefraktära fall 4. Ljusterapi FoU, ej tillräckligt dokumenterat för rutinanvändning 5. Fysisk aktivitet - förebygger depression men behandlar den ej 6. Kost, Avspänning jämställt med placebo i studier, johannesört har visat viss effekt vid lindrig/måttlig depression men är ej bättre än farmaka (observera interaktionrisken med hälsokostmedel!) 7. Transkraniell MagnetStimulering (TMS) FoU, vid terapirefraktära fall 8. Eye Movement Desensitization & Reprocessing (EMDR) vid PTSD, kräver särskild utbildning
25 Psykologisk behandling sammanfattning Indikation: Lindriga & medelsvåra tillstånd av depression & ångestsyndrom Mycket god effekt på kort & lång sikt beträffande funktionsnivå och symptom Evidensbaserat, mätbart, ffa KBT Kom ihåg: Både KBT och psykodynamisk korttidsterapi har effekt Brist på personal/utbildning kräver medvetna satsningar på alla vårdnivåer framöver
26 Finns motsättning mellan farmaka & KBT? Vilken metod väljs i först? Samtalsbehandling och övriga behandlingsmetoder Socialstyrelsen publicerade 2010 nationella riktlinjer för behandling av olika depressions- och ångesttillstånd. Denna genomgång utmynnar i slutsatsen att samtalsbehandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) skall ses som ett likvärdigt förstahandsalternativ till läkemedelsbehandling vid lätt - måttlig depression och vissa ångesttillstånd. Resurstillgången på KBT inom landet är dock fortfarande ojämn och det bör framhållas att det inte finns någon motsättning i valet mellan den ena eller andra behandlingsmetoden eller mellan att samtidigt ge KBT och läkemedelsbehandling eller inte. Vid svårare tillstånd är behandling med läkemedel eller andra biologiska metoder alltid nödvändig. Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2011, Terapigrupp Psykiatri
27 Antidepressiva Psykoterapi - Självmord Mellan 1992 och 2007 ökade förskrivningen av antidepressiva i Sverige med 700%! Ökningen störst på 1990-talet, därefter avmattad men fortsatt ökande. Under samma tid har antalet självmord i Sverige sjunkit med 30%! Den sannolika orsaken är den ökade förskrivningen av antidepressiva farmaka (Isacsson, Rihmer, Angst, Simon m fl). Marcus et al, Archives of General Psychiatry december 2010: Antalet i USA som får psykoterapi vid depression har minskat mellan 1998 och Depression och ångest fortfarande vara rejält underbehandlade sjukdomar! Utbudet behöves ökas ytterligare!
28 18 INDIKATORER VID ÅNGEST, DEPRESSION & BIPOLÄR SJUKDOM Generella 1.1 Självmord 1.2 Överdödlighet 1.3 Somatisk slutenvård 1.4 Följsamhet antidepressiva 1.5 Återintagning SLV 1.6 Strukturerad bedömning av beroendeproblematik (U) 1.7 Läkemedelsbehandling och diagnossättning (U) Riktlinjespecifika 1.8 ECT vid svår depression 1.9 Litium/AP vid mani vid bipolär sjukdom 1.10 Profylax med litium vid bipolär sjukdom 1.11 Planlagd patientutbildning bipolär sjukdom 1.12 interventioner med sammansatta vårdåtg/samverkan (U) 1.13 Kontinuitet läk telefon/besök (U) 1.14 Strukturerad självmordsriskbedömning (I & U) 1.15 KBT via Internet vid MDD, SF & PD (I & U) 1.16 KBT vid MDD (I & U) 1.17 KBT vid ångestsyndrom (I & U) 1.18 Uppföljning (tel/åb) 2 ggr 1:a månaden vid läkemedelsbeh (I & U)
29 Förväntade konsekvenser av riktlinjerna På kort sikt ökade kostnader som minskar på lång sikt genom ökad kvalité och bättre service % av deprimerade i behandling får idag läkemedelsbehandling med antidepressiva enbart (Socialstyrelsen nulägesrapport 2009) Enkät om patientpreferens vid depression & ångest (van Schaik et al General Hospital Psychiatry 2004) 40% psykologisk behandling 30% läkemedel 30% läkaren väljer behandling Sveriges Kommuner & Landsting enkät 2008: 68% av VC kan erbjuda KBT själv eller genom remiss till annan enhet, 13% datorbaserad KBT
30 Information, delaktighet & medinflytande Skyldighet att ge individuellt anpassad information Patienten ska ha möjlighet att välja mellan olika utrednings- & behandlingsalternativ Information om likvärdiga behandlingar pos/neg sidor Information om vad som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet Rätten till förnyad medicinsk bedömning vid allvarlig sjukdom/skada, t ex vid refraktära depressioner, oklar diagnos etc.
31 Till slut Det läkande (läkar)samtalet Att vara ett vikariende hopp Två behandlingsprinciper utan motsättning: Bottom up vi tror att biologin verkar i det tysta Top down vi styr med den fria viljan Ideologi/Preferens: Vare sig samtal eller läkemedel är i realiteten fritt från verkan eller biverkan. Glöm ej Placebo = att behaga
32 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!
Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer
Läs merUppdatering i praktisk psykiatri
Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merDepression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs mer5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter
5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merNationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom
för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar version ISBN 978-91-86301-09-5 Artikelnr 2009-126-85 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Förord En viktig uppgift
Läs merGod vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merBeslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merFörslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen
Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre
Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,
Läs merVillkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Läs merBeskrivning av åtgärder. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2
Beskrivning av åtgärder Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 2 I detta avsnitt ger Socialstyrelsen en närmare beskrivning av några av de åtgärder som tagits upp i rekommendationskapitlet.
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merRemissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar
Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna
Läs merSpelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018
Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018 Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Kan man bli beroende av något
Läs merPsykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare
Psykiatri Affektiva Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatrisk vård i Göteborg Primärvård: vårdcentraler Specialistsjukvård (öppenvård, heldygnsvård): SU Psykiatri Psykos Psykiatri Affektiva Beroende
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merVårdprogram Stroke Psykolog
Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulrica Nordström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (4) HSN 2017-1199 Yttrande över motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP)
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM
Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen
Läs merBIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling
BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs mer2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik
Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Psykopatologi Genomgång av tre psykoterapeutiska inriktningar Psykodynamisk psykoterapi Humanistisk
Läs merAkademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM
Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs merDepression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!
Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid
Läs merNils Lindefors
Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i
Läs merEscitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett
Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering vård vid Depression och ångestsyndrom. Enkäter Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering vård vid Depression och ångestsyndrom Enkäter Bilaga 3 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL Dessa ändringar i produktresumé och bipacksedel är giltiga vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer medlemsstaternas
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri
Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 25-2012) Utarbetad av Sektorsråden allmänmedicin
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs mer50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION
SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION Norrländska läkemedelsdagarna 2017. Hans Ericson Psykiater Sundsvall 50 min om: Suicidriskbedömning Riskgrupper Om de Nationella riktlinjerna vid depression Depression
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merDepression och ångestsyndrom
Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merPresentationsmaterial regiongavleborg.se
Presentationsmaterial inför hearingen 20170515 kring förslaget till vårdlinjer- och beslutsstöd för regionens primärvård och vuxenpsykiatriska specialistvård Vilka har tagit fram förslaget? Oscar Nises
Läs merECT etablerad behandlingsmetod svår depression muskelrelaxation och narkos generaliserat epileptiskt anfal 4 12 behandlingar i en indexserie
ECT Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en vetenskapligt och erfarenhetsmässigt väl etablerad behandlingsmetod vid flera av de allvarligaste sjukdomstillstånden inom psykiatrin. Den främsta indikationen för
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merFörstämningssyndrom = affek4va sjukdomar
Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merRegionuppdrag för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2018 Kunskapsstöd psykisk hälsa
Regionuppdrag för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2018 Kunskapsstöd psykisk hälsa Arbetsprocessen för nya nationella riktlinjer Ångest och depression Dec 2016 SoS publicerar
Läs mer