Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem

Transkript

1 Psykiatrin i fickan Processledare: Peter Jacobsson, Psykiatrin Halland Samarbetspartner: Richard Grönevall, Carmona Verksamhetschef: Aslak Iversen, Psykiatrin Halland

2 Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem Utveckla system för att systematiskt följa psykiatriska patienter under vårdprocessen som stöd till klinisk bedömning. System för att kunna följa individuella patienter i realtid. Finna faktorer för att kunna dra slutsatser om effektiv vård. Ha ett system med minimal administrativ börda för den enskilde behandlaren för att få in relevanta uppgifter för utredning och behandling. Användbart system för metodutveckling och verksamhetsstyrning.

3 Inte en ny tanke System för att systematiskt bedöma och följa psykiatriska patienter under vårdprocessen som stöd till klinisk bedömning Funktionsnedsättning Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Tillfälle 5 Tillfälle 6 Tillfälle 7 Tillfälle 8 Tillfälle 9 Tillfälle 10

4 Vanligt möte med psykiatrisk patient Titta på tidigare journalanteckningar innan besök (om det hinns med). Riktat samtal med patienten. Nybesök, bedömning, utredning, uppföljning, information, råd, terapi Sällan strukturerade instrument undantag utredning, DBT, färska kliniker

5 If it works, don t fix it Det kliniska samtalet räcker inte för att diagnostisera depression och bipolära syndrom. Tillstånden upptäcks ofta inte. När bedömningen kompletteras med hjälpmedel i form av strukturerade eller semistrukturerade intervjuformulär och tillgång till journalhandlingar ökar den diagnostiska känsligheten (sensitivitet) och träffsäkerheten (specificitet). SBU. Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012.

6 Evidensbaserad praktik Forskning visar att människor ofta brister som beslutsfattare i komplexa situationer. Vi skapar oss lätt uppfattningar om vad problem beror på och hur de ska lösas. Dessa uppfattningar styr vilken ytterligare information som samlas in, ofta söker vi information som bekräftar våra föreställningar snarare än motsäger dem. När information samlas in i beslutssituationer riskerar den därför att vara fel eller otillräcklig. Om standardiserade bedömningsmetoder, Socialstyrelsen, 2012

7 I en bedömningsprocess inhämtar de professionella information från flera olika källor. Den information som tas fram med hjälp av standardiserade bedömningsmetoder utgör ett komplement till annan information. Inför beslutsfattande ska information från standardiserade bedömningsmetoder vägas samman med annan relevant information om personens specifika situation. Om standardiserade bedömningsmetoder, Socialstyrelsen, 2012

8 Varför görs det inte i större utsträckning? 1. Skriva ut formulär 2. Skicka ut formulär 3. Få in formulär (oftast vid besöket). 4. Rätta formulär 5. Presentera resultat på lättfattligt sätt. 6. Dokumentera formulär och resultat

9 Nybesök Vuxenpsykiatrisk mottagning i Varberg ett strukturerat, kortare bedömningssamtal för att ge underlag för planering och prioritering i teamkonf. Skattningar innan besök: 1. Personlig info som nu. Medicinlista som nu. 2. Audit -Alkoholanvändning 3. Dudit-droganvändning 4. Whodas 36- Funktionsbedömning 5. MADRS-Depressionsnivå 6. DSM-5- ger överblick över områden av klinisk signifikans för vidare utredning i samtalet.

10 Pilotprojekt 1: Digitalisering av nybesöksprocess

11

12

13

14