EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Transkript

1 EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet

2 Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk dokumentation Evidensbaserad praktik (EBP) bygger på en sammanvägning av tre kunskaps- eller informationskällor för att bedöma klientens eller patientens problem och behov, och för val av insats i det individuella fallet: Forskningen Praktiken - den kliniska, professionella erfarenheten Klienten, Patienten, Brukaren

3 Dokumentation av kunskaps- och informationskällorna Forskningen & Klienten/Patienten: Kunskap från forskningen ger kunskap på gruppnivå Kunskap från den aktuella klienten/patienten kompletterar kunskap från forskningen med kunskap på individnivå Att dokumentera klientens/patientens situation före en insats, insatsen i sig, och klientens/patientens situation efter insatsen, är därför ett av flera minimivillkor för att arbeta evidensbaserat Standardiserade bedömningsinstrument ett sätt att dokumentera kunskap om den enskilde klienten/patienten Ex: ASI (Addiction Severity Index), AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test), DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test)

4 Systematisk dokumentation & Standardiserade bedömningsinstrument vad är det? "Systematisk dokumentation = en förutbestämd ordning eller planmässighet i vad som ska dokumenteras Standardiserad = normerad hur det ska gå till Bedömning = en åtgärd i form av ett omdöme grundat på insamlad information (SoS termbank) Standardiserade bedömningsinstrument = - formulär med fasta frågor och fasta svarsalternativ (eventuellt kompletterat med öppna frågor/svarsalternativ) - bygger på forskning & professionell klinisk erfarenhet - ger ofta en bred bild av klientens/patientens situation OBS! bedömning = ett omdöme, en värdering inte sanning

5 Systematisk dokumentation & Standardiserade bedömningsinstrument varför det? Stöd att fokusera på och inte missa relevant information Utgångspunkt för att söka forskningsbaserad kunskap om liknande klienters/patienters behov och lämpliga insatser Indikationer på behov att komplettera med mer diagnostiska bedömningsinstrument (t ex allvarligare psykiska problem) Utgångspunkt (baseline) för uppföljning av problem, behov, genomförda insatser och deras effekter Underlag för professionell praktisk/klinisk bedömning Kan ge ett klient-/patientperspektiv beroende på utformning Kan ge underlag för information på verksamhetsnivå

6 Standardiserad dokumentation i en EBP - ett exempel Att använda standardiserade bedömningsinstrument ger ingen EBP men är en förutsättning för det Standardiserade bedömningsinstrument bidrar med information men ger inte färdiga svar vid val och uppföljning av insatser Ett exempel: Per, 40 år, ensamstående och arbetslös Söker hjälp på kommunal missbruksenhet Tidigare känd problem med ekonomi & missbruk Deltar i arbetsmarknadsinriktat program för långtidsarbetslösa Ekonomiska problem, frånvaro från programmet

7 Problembild: Per har problem med ekonomi, arbete och missbruk ASI ett standardiserat bedömningsinstrument som täcker bl a dessa livsområden Intervju med ASI bekräftar ekonomi-, arbetslöshets- och missbruksproblem plus visar att Per saknar nära vänner och bekanta, och umgängeskretsen mest missbrukare Samtal efter ASI-intervjun visar att Per missbrukar alkohol i perioder, återfaller tillsammans med missbruksbekanta, och att arbetslösheten, frånvaron från arbetsmarknadsprogrammet och ekonomiska problemen är kopplade till missbruket Kompletterar ASI med AUDIT för mer differentierad bild av Pers missbruksmönster då missbruket i centrum

8 Val av insats och framgångsmått: Forskningsöversikter och riktlinjer visar att återfallsprevention och MI (Motiverande Intervju) kan ha goda effekter vid mindre allvarliga missbruksproblem socialt stöd också viktig faktor Pers sociala situation sämre än klienternas i forskningsunderlaget alternativ CRA (Community Reinforcement Approach), men verkar vara att ta i Missbruksenheten har positiva erfarenheter av ett återfallspreventionsprogram vid en beroendemottagning Insatsen blir deltagande i återfallspreventionsprogrammet kombinerat med stöd att hitta alternativ under fritiden Positiva förändringar i (bl a) ASI & AUDIT mått på framgång

9 Uppföljning och Utvärdering: Per har regelbundna men utglesade kontakter med missbruksenheten medan återfallspreventionsprogrammet pågår. Samtalen fokuserar bl a Pers fritid, och han fortsätter också i det arbetsmarknadsinriktade programmet. Förnyad ASI och ny AUDIT efter 6 månader visar: - positiv utveckling vad gäller Pers missbruk - fortsatt problem vad gäller fritid och socialt umgänge Samtal med Per bekräftar ASIs och AUDITs positiva bild men han kämpar för att hålla sig nykter - kan kopplas till problemen med fritidssysselsättning och missbruksbekanta Bedöms finnas fortsatta behov av insatser sett till Pers fritid och sociala umgänge

10 Evidensbaserad praktik & Systematisk dokumentation att ha i bakhuvudet Standardiserade bedömningsinstrument ger ingen Evidensbaserad praktik men är en förutsättning för det Standardiserade bedömningsinstrument bidrar med information men ger inga färdiga svar på problembild, behov och val av insats Nyttan av standardiserade bedömningsinstrument är beroende av information från de andra två kunskapskällorna forskningen & praktiken

11 Referenser: Oscarsson, L (2009) Evidensbaserad praktik i praktiken en introduktion för socialtjänstens praktiker, politiker och andra intressenter. (prel. titel) Stockholm: SKL & Kommentus. Armelius, B-Å., Bihlar, B., Fahlke, C., Fridell, M., Hillarp Katz, L. & Reitan, T. (2010) BiB. Bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och beroendevården. Statens institutionsstyrelse SiS.