Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland

Transkript

1 BILAGA 2 - UPPFÖLJNING - INDIKATORER Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland PUBLIKATIONSNUMMER 2016:20 - BILAGA 2 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

2 Sammanfattning bilaga 2 Detta dokument innehåller redovisning av samtliga indikatorer som lyfts i Strategin för ANDT-förebyggande arbete i Värmland Uppgifterna är hämtade från Folkhälsomyndighetens statistikdatabas Folkhälsomyndighetens länsrapporter 2012 och 2014, CAN:s drogvaneundersökning och regionala drogvaneundersökningar. Statistiken som redovisas är så långt som möjligt könsuppdelad. Förkortningar och begrepp AS AAS ANDT ASI AUDIT BVC BMM CAN CRA DUDIT HAP LOB LOKE MET MI PRODIS SKL SIP STAD SMADIT SKL ÅP Anabola androgena steroider Ansvarsfull alkoholservering Alkohol, narkotika, dopning, tobak Addiction Severity Index Alcohol Use Disorders Identification Test Barnavårdscentralen Barnmorskemottagning Centralförbundet mot alkoholoch narkotikaupplysning Community Reinforcement Approach Drug Use Disorders Identification Test Haschavvänjningsprogrammet Lagen om omhändertagande av berusade personer Lokal Evidens Motivational Enhancement Therapy Motiverande samtal Prevention mot dopning i Sverige Sveriges kommuner och landsting Samordnad Individuell Plan Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Sveriges kommuner och landsting Återfallsprevention 1

3 Innehåll 1 Hållbart och långsiktigt förebyggande arbete Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Källor

4 1 Hållbart och långsiktigt förebyggande arbete Andel kommuner i Värmland som hade särskilt utsedda personer för att samordna det ANDT-förebyggande arbetet i kommunen (hel- eller deltid) under någon period under året. Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och hade 87,5 % av kommunerna i länet särskilt utsedda personer för att samordna ANDT-förebyggande arbetet, motsvarande 7,38 heltidstjänster hade 100 % av kommunerna i länet särskilt utsedda personer för att samordna det ANDT-förebyggande arbetet, vilket motsvarade 8,09 heltidstjänster. Andel kommuner i Värmland som hade en styrgrupp för det lokala ANDTförebyggande arbetet i kommunen. Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och hade 11 kommuner styrgrupp för arbetet, 2 kommuner bedrevs ett arbete för att skapa sådan styrgrupp 2014 hade 10 kommuner styrgrupp och i 4 kommuner bedrevs arbete för att skapa styrgrupp Figur 1. Hade kommunen ett eller flera politiska program som inkluderade det ANDT-förebyggande arbetet och vad finns i anslutning till dessa? Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och

5 Figur 2. Andel kommuner i Värmland som uppgett att de har någon av följande policyer på ANDT-området Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och 2014 Andel kommuner i Värmland med olika policys på ANDTområdet år 2012 och 2014 Kommunen som arbetsgivare har alkoholoch/eller drogpolicy Kommunen som arbetsgivare har policy för rökfri arbetstid Kommunen som arbetsgivare har policy för tobaksfri arbetstid Kommunen har policy för alkoholförtäring på offentlig plats Idrottsföreningar i kommunen måste ha alkohol och/eller drogpolicy för att få föreningsbidrag Övriga föreningar i kommunen måste ha alkohol och/eller drogpolicy för att få föreningsbidrag Tillsynsplan över detaljhandeln med tobaksvaror Tillsynsplan rökfria miljöer Tillsynsplan enligt alkohollagen Procent År 2012 År

6 Figur 3. Kommuner i länet som hade följande ANDT-förebyggande insatser under 2012 och 2014 Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och

7 2 Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska Andelen personer som är 18 år, men ser ut att var under 18 år, som kan köpa alkoholdrycker på restauranger, folköl i livsmedelsbutiker Andelen personer som är 18 år, men som ser ut att var under 18 år, som kan köpa cigaretter/snus i livsmedelsbutiker och kiosker Dessa indikatorer fanns med under förutsättning att provköp tilläts, vilket blev tillåtet 1 maj Under 2015 har kontrollköp genomförts i stora delar av länet. Produkterna som kontrollerades var cigaretter, folköl samt receptfria läkemedel. Alla 16 kommuner var delaktiga och 168 butiker besöktes. Av dessa nekade 101 försäljningsställen köpet. Antalet butiker i Värmland som sålde utan att kontrollera mottagarens ålder var 39,9 %. Figur 4. Antal Systembolagsbutiker, systembolagsombud samt antal restauranger med tillstånd för servering av spritdrycker, vin och starköl Källa: Folkhälsomyndigheten/ANDT-uppföljning 6

8 Figur 5. Försäljningsställen med folköl Källa: Folkhälsomyndigheten/ANDT-uppföljning Figur 6. Försäljningsställen med tobaksvaror Källa: Folkhälsomyndigheten/ANDT-uppföljning 7

9 Figur 7. Öppettider systembolag/ombud Källa: Folkhälsomyndigheten/ANDT-uppföljning Figur 8. Restauranger som har tillstånd att ha öppet efter klockan per kommun Källa: Folkhälsomyndigheten/ANDT-uppföljning 8

10 Figur 9. Tillsyn över serveringsställen - alkohol Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och 2014 Antal tillsynsbesök på serveringsställen alkohol år 2012 och 2014 Antal År 2012 År 2014 Antal besök Antal besök tillsammans med polis Figur 10. Tillsynsbesök detaljhandel tobak Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och

11 Figur 11. Tillsynsbesök - skolgårdar Källa: Folkhälsomyndighetens Länsrapport 2012 och Antal besök på skolgårdar och antal besökta kommuner år 2012 och 2014 Antal År 2012 År 2014 Antal besök Antal kommuner Figur 12. Vanligaste anskaffningssätt av alkoholdrycker bland elever i årskurs 9 Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och

12 Figur 13. Vanligaste anskaffningssätt av alkoholdrycker bland elever i årskurs 2 på gymnasiet Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Figur 14. Andelen elever i årskurs 9 som blivit erbjudna att prova eller köpa narkotika Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och

13 Figur 15. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som blivit erbjudna att prova eller köpa narkotika Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Figur 16. Vanligaste anskaffningssätt av cigaretter bland elever i årskurs 9 Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och

14 Figur 17. Vanligaste anskaffningssätt av cigaretter bland elever i årskurs 2 på gymnasiet Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Figur 18. Vanligaste anskaffningssätt av snus bland elever i årskurs 9 Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och

15 Figur 19. Vanligaste anskaffningssätt av snus bland elever i årskurs 9 Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Figur 20. Antal beslag av sprit och vin Källa: Tullverket 14

16 Figur 21. Antal beslag av starköl Källa: Tullverket Figur 22. Antal beslag av cigaretter Källa: Tullverket 15

17 Figur 23. Antal beslag av narkotika och dopningsmedel Källa: Tullverket Tabell 1. Lagförda brott i Värmland mot Alkohollagen Narkotikastrafflagen Tobak 2010: : : : : När det gäller tobak finns det bara 41 fall i hela Sverige 2013 och 75 fall Källa: Polisen Indikatorer såsom t.ex. beslagsstatistik från tull och polis kan ge en indikation om tillgänglighet, men kan också spegla tullens och polisens ambitionsnivå och prioriteringar inom området. 16

18 Figur 24. Anmälda alkoholbrott per invånare i Värmland Källa: BRÅ Figur 25. Anmälda narkotikabrott per invånare i Värmland Källa: BRÅ 17

19 Figur 26. Anmälda smugglings- & tullbrott per invånare i Värmland Källa: BRÅ 18

20 3 Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Figur 27. Andel gravida med minst 6 poäng på AUDIT vid inskrivningen på BMM Källa: Socialstyrelsen Andelen gravida som röker och/eller snusar vid inskrivning på BMM Data saknas Figur 28. Andelen gravida som röker i vecka 32 Källa: Socialstyrelsen 19

21 Figur 29. Andelen gravida som snusar i vecka 32 Källa: Socialstyrelsen Andel hushåll med spädbarn där någon av föräldrarna/vårdnadshavarna röker dagligen när barnet är 1 4 veckor gammalt enligt BVC blankett Data saknas 20

22 4 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Figur 30. Andel elever i årskurs 9 som någon gång (i sitt liv) druckit starköl, vin eller sprit (alkohol) Källa: Ung i Värmland Källa: Elevers drogvanor år 2013 och 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om man någon gång druckit alkohol är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. 21

23 Figur 31. Andel elever i åk 9 som någon gång under läsåret/senaste 12 månaderna druckit starköl, vin eller sprit (alkohol) Källa: Ung i Värmland och elevers drogvanor år 2013 och 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om man någon gång druckit alkohol är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. Figur 32. Andel elever i gymnasiet åk 2 som någon gång druckit alkohol Källa: Skolelevers drogvanor, CAN och Elevers drogvanor Värmland år 2013 och

24 Figur 33. Andel elever i gymnasiet åk 2 som någon gång under senaste 12 månaderna druckit alkohol Källa: Skolelevers drogvanor, CAN och Elevers drogvanor i Värmland Figur 34. Andel elever i årskurs 9 som uppger att de använt narkotika någon gång och under de senaste 12 månaderna Källa: Ung i Värmland , Elevers drogvanor Värmland 2013 och 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om man någon gång använt narkotika är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. 23

25 Figur 35. Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika någon gång och under de senaste 12 månaderna Källa: Elevers drogvanor Värmland 2013 och Riksdata är hämtade från Skolelevers drogvanor, CAN Figur 36. Andel pojkar och flickor i årskurs 9 som någon gång använt anabola steroider Källa: Ung i Värmland , Elevers drogvanor 2013 och 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om man någon gång använt anabola steroider är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. 24

26 Figur 37. Andel pojkar och flickor i gymnasiet åk 2 som någon gång har använt anabola steroider Källa: Elevers drogvanor Värmland 2013 och 2015 Figur 38. Andel elever i åk 9 som uppger att de rökt dagligen Källa: Ung i Värmland och Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om rökning är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. 25

27 Figur 39. Andel elever i åk 2 på gymnasiet som uppger att de rökt dagligen Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Figur 40. Andel elever i åk 9 som uppger att de snusar dagligen Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och

28 Figur 41. Andel elever i åk 2 på gymnasiet som uppger att de snusar dagligen Källa: Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Figur 42. Andel pojkar och flickor i åk 9 som druckit sig berusade vid 13 års ålder eller yngre Källa: Ung i Värmland år , Elevers drogvanor år 2013, 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om ålder för berusad är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara 27

29 Figur 43. Andel pojkar och flickor i åk 9 som snusat vid 13 års ålder eller yngre Källa: Ung i Värmland år , Elevers drogvanor år 2013, 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om ålder för berusad är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. Figur 44. Andel pojkar och flickor i åk 9 som rökt en cigarett vid 13 års ålder eller yngre Källa: Ung i Värmland år , Elevers drogvanor år 2013, 2015 *Data är hämtade från två olika undersökningar. Frågan om man rökt cigarett innan 13 års ålder är inte formulerad på exakt samma sätt vilket medför att de resultaten inte är exakt jämförbara. 28

30 Figur 45. Rökfria skolgårdar Källa: Länsstyrelsens observationsstudie 2012 och

31 5 Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Figur 46. Andel i befolkningen år som ej har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna Källa: Hälsa på lika villkor Figur 47. Andel i befolkningen år som i genomsnitt per vecka dricker minst 14 standardglas (män) respektive 9 standardglas (kvinnor) Källa: Hälsa på lika villkor 30

32 Figur 48. Andel i befolkningen år som snusar dagligen Källa: Hälsa på lika villkor Figur 49. Andel i befolkningen år som röker dagligen Källa: Hälsa på lika villkor 31

33 Figur 50. Andel i befolkningen år som använt hasch och/eller marijuana under de senaste 12 månaderna Källa: Hälsa på lika villkor Figur 51. Andel i befolkningen år som använt hasch och/eller marijuana under de senaste 30 dagarna Källa: Hälsa på lika villkor 32

34 Figur 52. Andel i befolkningen år som röker eller snusar sporadiskt Källa: Landstinget 33

35 6 Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Öppna jämförelser inom missbruks- och beroendevården (Socialstyrelsen) 34

36 7 Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Figur 53. Samtliga dödsfall med alkoholdiagnos på dödsorsaksintyget som underliggande och/eller bidragande dödsorsak Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning Figur 54. Samtliga dödsfall med narkotikadiagnos på dödsorsaksintyget som underliggande och/eller bidragande dödsorsak Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning 35

37 Figur 55. Samtliga dödsfall i lungcancer som underliggande och/eller bidragande dödsorsak Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning Figur 56. Samtliga dödsfall i KOL som underliggande och/eller bidragande dödsorsak Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning 36

38 Figur 57. Samtliga dödsfall orsakade av alkoholförgiftning Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning Figur 58. Samtliga vårdade patienter enligt patientregistret med alkoholdiagnos som huvud- och/eller bidiagnos Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning 37

39 Figur 59. Samtliga vårdade patienter enligt patientregistret med narkotikadiagnos som huvuddiagnos och/eller bidiagnos Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning Figur 60. Samtliga vårdade enligt patientregistret med diagnosen alkoholförgiftning som huvud- och/eller bidiagnos Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning 38

40 Figur 61. Antal misshandelsbrott utomhus med obekant gärningsman Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning Figur 62. Antal sjukhusvårdade på grund av misshandel Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning 39

41 Figur 63. Antal personskadade förare i singelolyckor nattetid Källa: Folkhälsomyndigheten, ANDT-uppföljning 40

42 8 En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Data saknas 41

43 9 Källor Regeringens proposition 2010/11:47, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, Regeringens skrivelse 2015/16:86, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken , Strategi ANDT-förebyggande arbete i Värmland , Landstinget i Värmland, Ungdomars drogvanor i Värmland 2013 och 2015 Karlstad Universitet, Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland niondeklassare, Curt Hagquist Folkhälsomyndigheten, Länsrapport 2012 Värmlands län Folkhälsomyndigheten, Länsrapport 2014 Värmlands län Folkhälsomyndigheten, Databasen Polismyndigheten, 2016 Utdrag ur brottsstatistik för Värmland 42

44 Länsstyrelsen Värmland, Karlstad,