Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015
|
|
- Helen Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och sjukvård Johan Björk Utredare på Folkhälsa och sjukvård, händelseanalys - ledare Chefläkare och Patientsäkerhet. Cecilia Strandlund Socionom och FoUledare vid FoUrum, kommunal utveckling Kontakt via mail;
2 Bakgrund Baskurs Missbruk: Kursen omfattar 2 dagar och syftar till att ge deltagarna dels en bild av problemens komplexitet, dels verktyg för att utveckla sitt arbete. Fortbildningen syftar även till att utveckla en gemensam kunskapsbas över huvudmannaskapsgränser Fördjupningskurser om man vill mer Bakgrund SKL projektet Kunskap till Praktik: Film om Baskurs KtP: ayer_id=4c9b6854b35ea807b &width=560&height=315
3 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning Nya/reviderade riktlinjer missbruks- beroendevård: 2015 Stöd för användning på Gemensamma Nationella riktlinjer för kommun och Landsting/Region
4 Hållpunkter för dag 1: Inledning ANDT-strategi och alkohol och drogsituation, nationellt och lokalt Riskbruk, skadligt bruk, beroende av alkohol Fika Beroende som psykosocialt syndrom Bensträckare Motivation och bemötande Lunch Påverkad av narkotiska preparat uppträdande och tecken! Fika Missbruks av alkohol, narkotika läkemedel och dopning avrundning och tid för frågor! Avslut!
5 Regeringens ANDT-strategi ANDT-strategin har funnits sedan mars 2011 Strategin anger mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp Det övergripande målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
6 Sju Nationella långsiktiga mål 1.Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2.Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3.Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. 4.Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 5.Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6.Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7.En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt.
7 Regional strategi Arbetet grundar sig på den nationella strategin och en regional handlingsplan har tagits fram Organisation Insikt/Utsikt samverkar i länet gällande att förebygga ANDT
8 Kommunal strategi Kommunerna har ett alkohol- och drogpolitiskt program som konkretiserar ANDT arbetet utifrån nationell och regional strategi
9 Drogvanor bland länets ungdomar Resultat från Folkhälsoenkät Ung 2013 Marit Eriksson
10 Om Folkhälsoenkät ung Genomfördes för andra gången hösten 2013 Genomförs vartannat år, nästa datainsamling hösten 2015 Elever i skolår 9 samt skolår 2 på gymnasiet Fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor, skolsituation mm. Antal elever Antal svarande Svarsfrekvens Pojkar Flickor Totalt Skolår ,6 % Gymn skolår ,3 %
11 50% Andel (%) som någon gång har använt narkotika 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 3% 3% 7% 10% 6% 6% 19% 14% 0% Jönköpings län Riket Jönköpings län Riket Skolår 9 Gymnasiet skolår 2 Pojkar Flickor Skolår 9: 88 st Gymnasiet skolår 2: 192 st
12 Antal ungdomar som använt olika typer av droger 177 Skolår 9 (88 st) Gymnasiet skolår 2 (192 st)
13 Alkoholberoende Riket/länet Alkoholberoende och missbruk mätning 2013, källa Folkhälsomynd 4,2% 4,4% Riket 4,2 % Jkpg län 4,4 % 1,7% 1,5%
14 Nationella siffror Alkoholen kostar miljarder per år Ungefär sex procent av alla dödsfall i världen orsakas av alkohol. Källa Folkhälsomyndigheten
15 Mer nationella siffror Närmare en halv miljon svenskar missbrukar eller är beroende av alkohol i Sverige. Motsvarande siffra för narkotika är personer personer, har använt narkotika de senaste tolv månaderna. Cannabis är den klart vanligast förekommande formen av narkotika Källa, Studie 2014, Stockholm stad uppföljning av ANDT
16 Alkohol-nationell uppföljning en positiv utveckling för det stora antalet måttlighetskonsumenter. gynnsam utveckling när det gäller andelen risk-och högkonsumenter. äldre i åldersgruppen år avviker dock, andelen risk-och högkonsumenter ökat bland dem. Källa, Studie 2014, Stockholm stad uppföljning av ANDT
17 Narkotika-nationell uppföljning Utvecklingen på narkotikaområdet är till övervägande del negativ Narkotikadödligheten ökar Källa, Studie 2014, Stockholm stad uppföljning av ANDT
18 Välkommen till dag 2: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och sjukvård Johan Björk Utredare på Folkhälsa och sjukvård, händelseanalys - ledare Chefläkare och Patientsäkerhet. Cecilia Strandlund Socionom och FoUledare vid FoUrum, kommunal utveckling Kontakt via mail;
19 Hållpunkter för dag 2: 08.30Inledning sammanfattning dag 1 och aktuella länkar Barnperspektiv vid psykisk ohälsa och specifikt i familjer med missbruk Brukarmedverkan genom Brukarstyrda brukarrevisioner Fika Organisation och lagstiftning Bensträckare Screening- Utredning Bedömning Psykosociala metoder och arbetssätt- vad rekommenderas i nationella riktlinjer! Lunch SIP Fika Människosyn och etik avrundning och tid för frågor! Avslut!
20 Sammanfattning dag 1 ANDT strategi och Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt utveckling över tid och nuläge, Mattias Jonsson och Cecilia Strandlund - ANDT samordnare Jönköpings kommun Riskbruk, skadligt bruk, beroende av alkohol Vad är riskbruk? Vilka är de medicinska komplikationerna av alkohol och hur hittar vi riskbruk Sven Olof Lindahl, Distriktsläkare Eksjö Vårdcentral Beroende som biopsykosocialt syndrom Arne Gerdner - professor i socialt arbete vid Hälsohögskolan Påverkad av narkotiska preparat uppträdande och tecken! Bodil Monwell - Kurator, doktorrand vid Hälsohögskolan, FoUledare FoUrum kommunal utveckling Missbruk beroende av alkohol, narkotika, läkemedel och dopning - Hur påverkas hjärnan vid intag av alkohol & droger? Om psykologiska faktorer - hjärnan och dess belöningssystem Erik Nilzén - Överläkare psykiatri och rehabilitering vid Psykiatriska kliniken Ryhov
21 Screening och utredning och uppföljning av alkohol- och drogproblem
22 Föreläsningen tar upp; 1. Vad säger Riktlinjerna om instrument för screening, utredning och uppföljning 2. Screening för alkohol och narkotika 3. Utredning m.m.: Beslut på bättre grunder 4. En strukturerad intervju för ungdomar 5. Behandlingsplanering med grund i utredning och systematisk dokumentation
23 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?
24 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Stöd vid beslut om åtgärd
25 Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter
26 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd
27 Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård 2007 Vad är nytt? Prioriteringar Fokus på beslutsfattare 3 nya områden Indikatorer för uppföljning
28 Tillstånd i riktlinjerna Alkohol Narkotika (cannabis, centralstimulantia och opiater) Läkemedel (bensodiazepiner och opioidanalgetika) Samsjuklighet (psykisk sjukdom) Ungdomar Anhöriga, svag anknytning till arbetsmarknaden, hemlöshet, komplex problematik Men inte dopning, spelberoende eller nikotin
29 Åtgärder i riktlinjerna Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling (inkl. LARO) Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser socialt nätverk, boende, sysselsättning, samordning (case management) Tidig upptäckt/förebyggande ingår inte
30 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommendationerna
31 Bedömningsinstrument Kan underlätta snabb insamling av information, att viktig information inte glöms bort och att information blir jämförbar Utgör viktigt underlag för en kontakt med patienten i den tidiga behandlingsplaneringen Kan användas för att välja åtgärder på rätt nivå, och för att följa utfallet av de åtgärder som klienten eller patienten har fått Kvalitetssäkrade och standardiserade instrument innebär att bedömningen blir likartad oberoende av var man söker hjälp
32 Bedömningsinstrument identifiering, diagnostik, bedömning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem använda ADDIS, SCID I eller MINI som underlag för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk eller beroende använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem använda DOK för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem
33 Värdering av bedömningsinstrument När det gäller frågebatterier handlar det om följande faktorer: testet ska finnas i en svensk testet ska ha tillfredsställande validitet (användbarhet) och reliabilitet (tillförlitlighet) det ska finnas lämpliga svenska normer eller referensvärden
34 Gott, trevligt och mysigt men.
35 Full, sovande styrman korsade färjeled Fartyget med en onykter och sovande styrman korsade den livligt trafikerade färjeleden över Öresund. Grundstötningen utanför Helsingborg på julafton kunde i stället ha blivit en katastrof. Full, sovande styrman korsade färjeled DN. 27 dec, 2007
36 2. Screening för alkoholoch drogrelaterade problem AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test)
37 Vilka metoder används hos er för identifiering och kartläggning av alkoholoch drogvanor?
38 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang Problemidentifiering II III IV I AUDIT DUDIT CAGE Biologiska markörer Låg kostnad Hög kostnad 38
39 AUDIT utvecklades av WHO på 1980-talet och används i många vårdsammanhang i Sverige och internationellt. Konsumtionsfrågor Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Minnesluckor Skadligt bruk Oro från andra 39
40 Poängsättning AUDIT Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4 Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng
41 Poänggränser AUDIT Risknivå AUDIT -poäng Tolkning Zon I Män 0-7; Kvinnor 0-5 Zon II Män 8-15; Kvinnor 6-13 Zon III Män 16-19; Kvinnor Zon IV Män 20 + ; Kvinnor 18 + Ej riskabla alkoholvanor Riskabla alkoholvanor men inte nödvändigtvis ett missbruk/beroende Problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos Mycket problematiska alkoholvanor, sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos
42 ALKOHOL upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng poäng poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Observera att MAST kan användas i stället för AUDIT DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) 42
43 Om Kort motiverande rådgivning
44 Återkoppling av AUDIT/DUDIT poäng med inslag av MI
45 Använd U-E-U för återkopplingen Bedöm var klienten befinner sig i förändringscykeln Erbjud information/undersök ambivalens/, beroende på var klienten är i förändringsprocessen
46 Begreppet motiverande rådgivning kan vara: Att återkoppla på individens alkoholkonsumtion och eventuell alkoholrelaterad skada. Att klargöra vad som är alkoholkonsumtion med låg risk Att ge information om skadeverkningar Att prata om fördelar med att minska alkoholkonsumtionen. Att ha motivationshöjande samtal t.ex.. MI Att kartlägga högrisksituationer och hur man kan hitta strategier för att hantera dessa Att gemensamt göra en individuell plan för hur man kan minska alkoholkonsumtionen
47 Hur ska jag börja? Utbildning finns och anordnas av regionförbundet. Ladda ner formulären på ww.beroendecentrum.com Se till att du har manualer och referensmaterial som du behöver Vid behov, hänvisa klienter/patienter till För en dialog med kollegor om vad screeningen får för roll hos er och hur informationen hanteras
48 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III II Problembedömning IV I Låg kostnad ALKOHOL-E DUDIT-E ADDIS SCID MINI Biologiska markörer Hög kostnad 48
49 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III I II Personbedömning IV ASI DOK ADAD Låg kostnad Hög kostnad 49
50 ASI-intervjun Beslut på bättre grunder Bildtext
51 Vad är en ASI-intervju? ASI-intervjun är en standardiserad kartläggningsintervju i två versioner: grund och uppföljning. Den är avsedd för personer med missbruks- eller beroendeproblem. Addiction Severity Index, ASI, är en halvstrukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienter med missbruksproblem
52 ASI-intervjun En grundintervju med cirka 180 frågor och en uppföljningsintervju med ca 150 frågor Tar ca 1½ timme att genomföra Kartläggning av resurser och problem Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats Visar klientens upplevda behov av hjälp Ger intervjuare och klient tydliga och öppna beslutsunderlag Ger möjlighet för uppföljning/utvärdering av behandlingsinsatser, vid systematisk användning även för grupper av individer
53 ASI intervjun ger svar på frågor om: Resurser och problem inom sju viktiga livsområden Fysisk hälsa Arbete och försörjning Alkoholanvändning Narkotikaanvändning Rättsliga problem Familj och umgänge Psykisk hälsa
54 Målgrupp för ASI-intervjun ASI är utvecklat för personer som har missbruks- eller beroendeproblem. ASI-intervjun rekommenderas för personer över 18 år. Det är inget hinder att använda intervjun för personer med samsjuklighet
55 ASI flera användningsområden Kartläggning före insats I klientarbete Bedömning av klientens behov och situation Förbättring Uppföljning under/efter insats Bedömning av behov och situation under/efter insats I verksamhet Bedömning av klientgruppers situation och behov Bedömning av situation och behov efter insatser Systematik
56 Varför använda ASI? Alla personer bör få sina problem bedömda med hjälp av ett relevant beslutsunderlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt. Bedömningarna bör vara oberoende av var i landet man bor eller vilken socialarbetare man träffar
57 Vårdplanering Vad är det vi ska bedöma för att kunna göra en vårdplanering? Abstinens Fysisk hälsa Psykiskt mående Förändringsmiljö Risk för återfall eller fortsatt användning Beredskap till förändring
58 Beredskap till förändring Var i en förändringsprocess befinner sig klienten? Innebär motivationsnivån risk för engagemang i eventuell behandling?
59 Förändringsmiljö jobb, fritid omgivningen hemma
60 Vad är/innehåller en vårdplanering Öppen eller sluten vård - i vilken miljö ska vården bedrivas Omfattning/intensitet hur länge, hur ofta, Hjälpbehov dvs. - vilka resurser krävs, olika professioner ex. tillgång till medicinsk kompetens m.m. Innehåll - olika programinslag, ex tolvsteg, KBT, ART, föräldragrupp (vad säger Nationella riktlinjerna)
61 Sammanfattande svårighetsgrad vid inledande plan Inget problem Litet problem Måttligt problem Påtagligt problem Mycket stort problem Abstinens Fysisk hälsa Psykiskt mående Förändringsmiljö Risk för återfall eller fortsatt användning Beredskap till förändring
62 Planeringens frågor Överensstämmer behoven med insatserna? Remitteras rätt klienter till rätt insats? Finns det nya behov som föranleder förändring? Behöver omprioriteringar göras? Behövs ytterligare kompetens eller expertis? Bör resurserna omfördelas?
63 Nationella riktlinjer: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang III II IV Uppföljning I Låg kostnad Problemidentifiering Problembedömning Personbedömning Uppföljning ASI ADAD AUDIT DUDIT DOK Hög kostnad
64 Uppföljning, med vad För tre till- sexmånadersuppföljning kan konsumtionsfrågorna i AUDIT och DUDIT användas. ASI, DOK, ADAD Med vad man följer upp beror på vilket instrument du använt i grunden och vad syftet är.
65 ASI uppföljning Samma frågeområden som ASI Grundintervju Färre frågor Avser tiden - den senaste månaden, - de sex föregående månaderna före ASI uppföljning - tiden sedan föregående ASI intervju (Grund eller uppföljning) Ska genomföras och återkopplas på samma sätt som ASI Grund Kan genomföras per telefon, försäkra dig då om att klientens upplever samtalssituationen som trygg och bekväm
66 Följ klienten/patienten på vägen! Använd uppföljningsintervjun! Ger återkoppling till klienten om förändringar Ger stöd till klienter att fortsätta sitt förändringsarbete, kvitto på förändring av situation och behov av hjälp Ger stöd till professionen inför uppföljning av vårdplanen Ger beslutsstöd till verksamheter och ledning och återkoppling av resultat i arbetet, lokal uppföljning
67 ADAD ADAD
68 ADAD- En strukturerad intervju för ungdomar ADAD- En strukturerad intervju för ungdomar ADAD:s konstruktion liknar ASI med klient-intervjuarskattningar. ADAD är utvecklat och anpassat för ungdomar och omfattar nio områden medan ASI har sju.
69 Välkommen till en angelägen konferens om stöd till anhöriga, barn och vuxna, i familjer med missbruksproblem Vi vill belysa erfarenheter, metoder och kunskap gällande stöd till anhöriga i familjer med missbruksproblem. Smakprov från programmet är gäster som Ann Söderlund Djävulsdansen, Susanna Alakoski - Anhörighelvetet, Olivia Trygg -Trygga Barnen, Agneta Trygg - Trygga Vuxna, Carina Bång - om CRAFT-metoden och Cecilia Strandlund - riktlinjer gällande stöd. Konferensen den 17 mars vänder sig till beslutsfattare, idéburna organisationer och professionella verksamma inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och skola. Detaljerat program med anmälan kommer senare i år. Arrangörer: FoUrum - Region Jönköpings län och Länsstyrelsen i Jönköpings län 17 mars 2016
70 Viktiga länkar Fördjupningsfilmer: Regionens och kommunernas ledningssystem för samverkan:
71 Kontakt: Cecilia Strandlund, FoUrum, Region Jönköpings län
Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merUtvärdering: Baskurs Missbruk 22-23 november 2015
Utvärdering: Baskurs Missbruk 22-23 november 2015 Detta är utvärdering av Baskurs missbruk som bygger på Kunskap till Praktiks Baskurs som tagits fram av landets experter inom missbruk och beroende! Se
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merINDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merAUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD
AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merScreening, diagnostik och utredning
Screening, diagnostik och utredning Tänk om jag hade fått göra det här tidigare, då hade jag kanske fattat att jag behövde hjälp. Det blir lite annat när man ser det så här på papper Man kan samla in mycket
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merVälkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merVERKSAMHETSPLAN ANDT 2016. Alkohol Narkotika Dopning Tobak SAMHÄLLSRÅD VÄRMLAND
VERKSAMHETSPLAN ANDT 2016 Alkohol Narkotika Dopning Tobak SAMHÄLLSRÅD VÄRMLAND PUBLIKATIONSNUMMER 2016:10 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 2016-04 Publ nr 2016:10 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Maude
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument för vårdplanering (ASI, DOK) Screening / grovsortering -
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merPROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte
PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,
Läs merDiagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Läs merAtt mäta tankar, känslor och beteende
Att mäta tankar, känslor och beteende en orientering i psykometri & testmetodik Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merNATIONELL BASKURS RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
UTSÄNDNINGSLISTA Berörd personal inom: - socialtjänst - sjukvård - kriminalvård i GR (och Västra Götalandsregionen) Inbjudan NATIONELL BASKURS RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE 4 dagar: 3-4 december 2013
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund
1 Välkommen till Riskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund Som ett led i implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks-
Läs merÖverenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län
Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län Dnr. 2011-459 2 Dnr. LS/1871/2011 Innehållsförteckning: 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4 1.1 NATIONELLT 5 1.2 REGIONALT 6 1.3 LOKALT 6
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.31
Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merRemissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne
J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.
LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) Tidsdisposition Förmiddag:
Läs merFrån ord till handling i regeringens ANDT-strategi
Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2016-05-11 8 41 Dnr 2016/28 Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende Länsöverenskommelsen 2010/2013 ska revideras i enlighet
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merMall för lokal samverkan i Fyrbodal
Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte med samverkansmallen 3 Uppföljning 3 1. Mall för lokal samverkan 4 1:1 Syfte med
Läs merMissbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Rapport 2009:5 Ann Tjernberg Utvecklings- och utredningsfunktionen
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument (ASI, DOK) Screening / grovsortering - Snabb - Billig - Krävs
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merRiktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen avseende riskbruk - missbruk - och beroende i Strängnäs kommun
6:1 6:2 6:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:217-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:
Läs merEn heldag om nationella riktlinjerna
En heldag om nationella riktlinjerna Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merImplementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merwww.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun
www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Läs merElevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merNationell baskurs i Jönköpings län 2013 Riskbruk Missbruk Beroende
Nationell baskurs i Jönköpings län 2013 Riskbruk Missbruk Beroende www.skl.se/kunskaptillpraktik processledare: Signe Axelsson, Psykiatri, Landsting Peter Tudén, Beroendevård, Landsting Cecilia Strandlund,
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merPromemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Läs merLänsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk
Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou,0550-88 009 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-26 Ks/2015:110 000 Organisation Sida 1(1) Länsöverenskommelse för barn-och unga i
Läs mer