Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
|
|
- Gunnar Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL, MÅSTE JAG FÖRST FINNA HENNE DÄR HON ÄR OCH BÖRJA JUST DÄR. DEN SOM INTE KAN DET, LURAR SIG SJÄLV NÄR HON TROR ATT HON KAN HJÄLPA ANDRA. Sören Kierkegaard 3 4
2 Skriv in titel här öppna bakgrundsvyn Systematik Kartläggning av behov och situation En förutsättning för att kunna använda tillgängliga resurser på det i varje enskilt fall optimala sättet, är en noggrann och allsidig bedömning, i dialog mellan hjälpsökare och hjälpare, av den förres problem och svårigheter, personliga och sociala resurser och egen målsättning. (Jan Blomkvis t 1999) Motiv Det behövs breda bedömningsinstrument för val av insats, behandlingsplanering och uppföljning av klientens och patientens situation och behov. Kunskap om klientens eller patientens situation och behov som baserad på uppgifter från standardiserade metoder har stort värde i det direkta klient- och patientarbetet. Beslutsunderlagen blir överskådliga, tydliga och öppna för de enskilda individerna. Underlaget får på detta sätt också en likformig karaktär vilket är viktigt ur ett klient och patientperspektiv. 5 6 ASI metoden - flera användningsområden Kartläggning före insats I klientarbete Bedömning av klientens behov och situation I verksamhet Bedömning av klientgruppers situation och behov Förbättring Bedömning av behov och situation under/efter insats Bedömning av situation och behov efter insatser Uppföljning under/efter insats Gemensamma principer i framgångsrik behandling Utgå från den enskilde individen(bekräfta, bemöta med respekt, se unika behov och förutsättningar, se var är ) Klar struktur, stödjande, trygg och drogfri miljö Nära och förtroendefull relation Tydlig ( och dokumenterat verksam) metod/teknik Lagom utmanande och för individen trovärdigt budskap Stödja/mobilisera/samverka med kringresurser Underlätta och stödja egen strävan till förändring ( väcka hopp, visa på alternativ, skapa förutsättningar (Jan Blomqvist, FoU-enheten) 7 8
3 Planera För att: Inte utsätta personen för risker Få så rätt nivå på hjälpen som möjligt Börja där personen är Lyckas oftare och ta reda på hur det går! Utredningsarbetets delar: Introduktion Arbetsallians Mål Handlingsplan Kartläggning av situation och behov ASI - Grund Annat bedömningsunderlag Bedömning Planering Uppföljning ASI uppföljning 9 10 ALKOHOL identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning Etablera kontakt Identifiering av problem med AUDIT (och/eller GT och CDT) med patient/klient AUDIT poäng? Män: < 8 poäng 8-15 poäng poäng 20 > poäng Kvinnor: < 6 poäng 6-13 poäng poäng 18 > poäng Inga problem, Kort motiverande Kort motiverande Diagnostisk bedömning av problemet intervention inte rådgivning (t.ex. rådgivning (t.ex. och dess svårighets-grad (DSM-IV eller nödvändigt FRAMES eller MI) FRAMES eller MI) ICD-10) En uppföljning med Några uppföljningar med Utredning med ASI och MAPS AUDIT (och/eller GT AUDIT (och/eller GT och samt personbedömning med och CDT) CDT) psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Observera att AUDIT kan ersättas med MAST ASI kan ersättas med DOK eller ADAD (ungdomsversion) Regelbunden uppföljning med ASI och GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT MAPS (och/eller GT och CDT) Sammanfattning Introduktion - börja där klienten är - arbetsallians Kartläggning - se till hela livet, få relevant bild Bedömning - gemensam kartbild att navigera efter, bättre möjligheter att prata om både det som fungerar och svårigheter som dyker upp. Plan - arbeta med det som är viktigt för klienten, positiva resultat, stärker tilltron till den egna förmågan Uppföljning - återkoppling för utfört jobb, nyanserad bild av förändring, stärker tilltron till den egna förmågan och ger möjligheter att justera planen Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project) 11 12
4 Initial vårdplan Inte utsätta för risk Vad vill och förmår brukaren? så rätt nivå på vården som möjligt Vad har brukaren för erfarenheter av hjälp sedan tidigare? Vad är r det vi ska bedöma? Missbrukets svårighetsgrad och omfattning Abstinens Fysiska, medicinska komplikationer Psykisk hälsa Motivation till förändring Risk för återfall eller fortsatt missbruk Levnadsförhållanden/ social situation Var i en rehabiliteringsprocess man befinner sig Vilken hjälp bör ske samtidigt? Abstinens I ASI finns inga specifika frågor om abstinens. Ställ följdfrågor och precisera vad som är problem med alkohol och narkotika hur mycket hjälp tidigare i livet - behandling abstinensbehandling? se över vilka frågor Fysiks hälsah Finns fysiska problem, utöver abstinens, som behöver hanteras, eller som kommer att påverka/komplicera behandling av missbruks eller beroende? Finns det kroniska problem som påverkar behandlingen? Tänk på att alltid fråga för hur länge sedan? 15 16
5 Psykisk hälsah Finns det psykiska problem som behöver hanteras? Finns kroniska problem som kan påverka behandlingen? Är dessa en effekt av missbruk eller i sig autonoma? Om de är kopplade till missbruket är de så allvarliga att de kräver behandling? Klarar den intervjuade sin dagliga livsföring? Kan han/hon hantera sina psykiska problem? Beredskap för f r förändring f /motivation Förberedelser och engagemang för förändring av missbruk eller beroendeproblem? Medveten om problem och hjälpsökande? Aktuellt engagemang i förändringen? Tidigare grad av engagemang, så som behandling, AA möten eller annat förändringscirkeln levnadsförh rhållanden social situation Nära relationer, stödjande strukturer och meningsfulla sammanhang, tryggt, stabilt? Eller instabilt och otryggt? Finns stöttande familj, vänner, bekanta eller andra stöttande strukturer så som arbete, utbildning mm som stärker hennes möjligheter att lyckas? Finns det något i familjen, hos andra viktiga eller i skolan eller arbetet som hindrar eller stör hans/hennes engagemang i rehabiliteringen? Finns externt tryck så som rättsliga påföljder
6 Levnadsförh rhållanden Jobb, fritid omgivningen hemma Risk för f r fortsatt användning ndning eller återfall? Är han/ hon i omedelbar risk för fortsatt användning av alkohol, och/eller droger Kan han/hon hantera sin situation med andra ev. problem för att motverka återfall? Hur allvarliga problem med alkohol droger... om inte klienten engagerar sig i rehabiliteringen fullt ut nu? Om rehabiliteringsprocessen avbryts vilka problem kvarstår? Sammanfattande svårighetsgrad vid inledande planering Inget problem 0 Litet problem 1 Måttligt problem 2 Påtagligt problem 3 Mycket stort problem 4 Rehabiliteringsprocessen Abstinens Fysisk hälsa Psykisk hälsa Inledande behandling Tidig återhämtning Upprätthållande Fortsatt stöd från samhället Motivation Social situation Levands förhållanden Risk för återfall eller fortsatt användning 23 24
7 Inledande planering öppen eller sluten vård - i vilken miljö ska vården bedrivas intensitet hur ofta, vilka resurser krävs, tillgång till medicinsk kompetens, olika professioner, olika programinslag, personaltäthet innehåll - enligt riktlinjerna Planen bör b r vara: L ämplig hänsyn tas till problemets tyngd och var i rehabiliteringsprocessen klienten är A cceptabel klienten tycker att planeringen är rimlig och möjlig att prova T illgänglig resurserna ska finnas
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merAUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD
AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella
Läs merAtt mäta tankar, känslor och beteende
Att mäta tankar, känslor och beteende en orientering i psykometri & testmetodik Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merBaskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015
Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merScreening, diagnostik och utredning
Screening, diagnostik och utredning Tänk om jag hade fått göra det här tidigare, då hade jag kanske fattat att jag behövde hjälp. Det blir lite annat när man ser det så här på papper Man kan samla in mycket
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merStöd för initial vårdplanering
Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på
Läs merVälkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument för vårdplanering (ASI, DOK) Screening / grovsortering -
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merSamverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se
Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt Brukarnas behov Tillgång till en trygg och attraktiv stöd- och vårdmiljö, anpassad till brukarens behov. En aktiv samverkan mellan och inom huvudmännen
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merBAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund
BAS-kurs i Skövde 23 april 2013 - Dokumentation - Utrednings- och bedömningsmodellen i NR Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund Nationella riktlinjer för
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument (ASI, DOK) Screening / grovsortering - Snabb - Billig - Krävs
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merMissbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Läs merFördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen
Läs merStandardiserade bedömnings. mnings- metoder
Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merScreening och utredning av alkoholoch drogproblem
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Screening och utredning av alkoholoch drogproblem Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet i Östersund Internationellt
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.
Läs merKurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merAtt sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)
Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merUbåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!
Ubåtsnytt Nr 12: 2019-03-16 Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder! Även för de med stora problem!! I detta nummer används begreppen förbättring/försämring
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merStyrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad
Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralerna Karlstad Psykiatriska öppenvården Karlstad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Eva Bergqvist Vårdcentralerna Karlstad/Hammarö
Läs merSMART Utbildningscentrum
Återfallsprevention utifrån KBT och MI : vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz & Peter Wirbing ISBN: 9789144090788 Återfallsprevention är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merE-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merBehandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merForskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013
Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merAlkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING 8.1.35 Alkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2005-01-11 8 Revisions datum Förvaltning
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merIndivid och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors
Läs merSamverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merPsykosocial behandling
Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166
Läs merNationella Riktlinjer
Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merPROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte
PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,
Läs merLARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd
LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs mer2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!
Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Läs merAtt samtala om levnadsvanor
Att samtala om levnadsvanor Eva Drevenhorn Distriktssköterska, Fil dr., lektor eva.drevenhorn@med.lu.se 046-222 19 28 2013-04-09 Innehåll Att samtala om levnadsvanor enligt Nationella riktlinjerna Motiverande
Läs merProblemförändringar och brukarskattningar för
Problemförändringar och brukarskattningar för olika åtgärder i missbruksvård Preliminära resultat från ASI och Ubåt Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs mer