Standardiserade bedömnings. mnings- metoder
|
|
- Georg Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Standardiserade bedömnings mnings- metoder
2 Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från underliggande teorier mätningar av verkligheten är inte exakt detsamma som verkligheten verktyg bland andra 2
3 Systematisk bedömning Att regelbundet med en standardiserad metod bedöma en problembild eller ett hjälpbehov med hjälp av klientens/brukarens uppgifter och handlingar. Standardiserade bedömningsmetoder ska vara relevanta hjälpmedel 3
4 Systematik: en process Att få med så många klienter/brukare som möjligt i bedömningsarbetet Att använda formulär med en färdig struktur och standardiserade svar Att sammanställa data på individnivå och gruppnivå 4
5 Grunden Transparens Likställighet Objektivitet Oberoende 5
6 Behovs/situations bedömning Bedömnings -arbete Bedömnings -metoder Standardiserade bedömningsmetoder 6
7 Olika typer av bedömningar Måluppfyllelse Situation Funktion Behov Diagnos Prediktion 7
8 Olika typer av instrument intervjuformulär checklistor frågeformulär skattningsskalor självskattningsformulär observationer av beteenden och situationer 8
9 Varför r använda nda bedömningsmetoder systematiskt? 9
10 Flera användningsomr ndningsområdenden Kartläggning före insats I klientarbetet Förbättring Uppföljning efter insats Bedömning av klientens behov och situation Bedömning av behov och situation under/efter insats För verksamheter Systematik Bedömning av klientgruppers situation och behov Bedömning av situation och behov efter insatser 10
11 Förväntningar påp standardiserad bedömning: Att identifiera riskfaktorer Att förutse kommande situation (prediktion) Att ge en struktur för beslut om insats Att öka enhetlighet i handläggning Att öka transparens 11
12 Nyttan för f r klienten Blir delaktig Blir tillfrågad om samma livsområden oavsett vem jag träffar Får information i förväg hur utredningsarbetet går till och hur jag kan bidra Får överblick över resurser och behov i mitt liv Får möjlighet att berätta om vad som är viktigt för mig Får en sammanfattning av vad som framkommit och vi reflekterar tillsammans över resultatet Får en planering som bygger på mina behov och min situation Behöver inte upprepa berättelsen Uppföljning sker av behov och situation över tid Planering kan revideras efter aktuella behov och situation 12
13 Nyttan för socialarbetaren: Involverar alltid klienten Underlättar och bidrar till arbetsallians med klienten Får snabbt god kännedom om klientens situation och behov Relevant kunskap till underlag för bedömning och vårdplan Tidig uppmärksamhet på behov av samtidig hjälp vid samsjuklighet Ger struktur i utredningsarbetet Skiljer på insamlandet av information och reflektionen som sker med klienten Bidrar till att bedöma vem som gör vad myndigheter, nätverk och klient Ger underlag till skriftlig dokumentation Används av olika vårdgivare vilket bidrar till gemensamt språk, ökad samverkan 13
14 Några citat från socialarbetare Det är att göra det noggrant, att inte bara förlita sig på sin egen magkänsla utan att förstå att det kan vara andra variabler som kan spela in som inte jag kan se. Jag tycker om systematik, ordning och reda, ta det från början till slut, och jag jobbar så överhuvudtaget när jag utreder, men att ha ett formulär är mer ett sätt för mig att komplettera den erfarenhet och profession som jag har. Det är en brygga mellan mig och familjen, jag får mer på fötterna i min bedömning, och det är en utmaning att se saker som jag inte alltid har tänkt på och möjlighet att ställa frågor som inte alltid är bekväma att ställa. Jag är hantverksskicklig, jag kan de här grejerna, det erbjuder en säkerhet för de som kommer. Det är ju att tillsammans med familjen jag planerat vad utredningen kommer att innehålla, och att man håller sig till det, att familjen är förbered på det när man träffas. Man har något att luta sig emot, det blir inte lika hotfullt. Det är ett bra sätt att knyta an till familjen och försöka neutralisera bilden av socialtjänsten med ett formulär som man skall hålla sig till, det är något som vi gör med alla. 14
15 Nyttan för chefen: Sakliga och relevanta beslutsunderlag Bättre kvalité i utredningsarbetet Ökad möjlighet till insyn och kunskap om klienters behov och situation Rättssäker dokumentation Följa utveckling över tid och justera/utveckla verksamheten utifrån målgruppens behov. Uppföljningsverktyg Nyanserad aktuell information om målgruppen Användas i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Sakligt underlag för diskussion i arbetsgrupp, ledningsgrupp och politiker Egen kunskapsproduktion 15
16 Risker inte reflekterar över resultatet stirra sig blind på siffror att inte kunna metoden tillräckligt bra alltid endast en del av utredningen andra yrkesgruppers begränsade kunskap 16
17 Förutsättningar Vilja nyfikenhet - intresse Acceptans att nya metoder tar tid Chefer Del av arbetet Låt vissa gå före, stödpersoner 17
18 Hur kan bedömningsmetoder bidra till bättre insatser för brukarna? Bättre strukturerade och detaljerade utredningar Bättre beskrivning av behov av stödinsatser Bättre anpassad insats (utvärderad mha välfungerande bedömningsmetoder) Bättre utfall för klienten 18
19 Kvalitetsgranskning på IMS Generell information Manualens innehåll och utformning Krav på användning/användare Teknisk kvalitet 19
20 Krav påp metoder: Basal information Vem som administrerar Vad det kostar Hur man får tag på formulären Om datorversion finns Vilken utbildning som krävs. 20
21 Krav påp metoder: Utförlig och lättillgl ttillgänglig manual påp svenska För vilken målgrupp metoden är avsedd Teoretisk ram Livsområde(-n) som metoden täcker Hur många frågor, hur svaren noteras I vilken situation formuläret ska användas Hur man räknar och tolkar poäng Hur man bör återföra resultaten 21
22 Förvaltningsnivå: Policy för f r användning ndning Att personalen får gå utbildning Att man har satt upp kvalifikationskrav Att man har gemensamma regler för användare Säkerhet och hantering av material och resultat. 22
23 Krav påp metoder: Vetenskapliga tester Validering: - mäter instrumentet det som avses? Reliabilitetstest: - är resultaten stabila? Normering: - är instrumentet testat på en större grupp, normal och/eller klinisk? 23
24 Enskilda användare ndare måste m ta sitt ansvar och handskas påp ett etiskt riktigt sätt s med metoden Att genomföra bedömningen på ett avsett sätt Att alltid vara öppen mot klienten om varför den systematiska bedömningen görs Att alltid diskutera resultaten Att förvara materialet på ett säkert sätt 24
25 Kvalitetsgranskning påp IMS Granskade och publicerade CAN-Ä funktion för äldre ADAD drogmissbruk och andra livsproblem hos unga SDQ styrkor/svagheter hos unga SCL-90 psykiska symtom hos unga AUDIT screening av skadlig alkoholkonsumtion SAVRY risk och skyddsfaktorer för våldshandlingar hos unga Under granskning KASAM känsla av sammanhang CBCL/YSR - Barn med psykisk problematik Familjeklimat - Eyberg - beteendeproblem hos barn och ungdomar GDS-20 - Identifiering av åldersdepressioner utredning av barns utveckling och beteende ASI - Vuxna med missbruksproblem ADDIS - Vuxna missbrukare DOK/DUR -Klienter i missbruksvård EARL - Barn med normbrytande beteende 25
26
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
BEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
Utredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns
Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga
Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga Ingela Furenbäck Presentationen utgår från socialstyrelsens skrift: Systematisk uppföljning beskrivning och exempel (Glad, 2014) Syftet är
GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del
GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade
BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund
BAS-kurs i Skövde 23 april 2013 - Dokumentation - Utrednings- och bedömningsmodellen i NR Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund Nationella riktlinjer för
Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd
Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter
Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Individbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-11-17 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete
1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t
Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms stads ungdomsvård.
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN SID 1 (6) 2008-03-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Individbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med
Lokal uppföljning med stöd av UIV
Lokal uppföljning med stöd av UIV marco.fredin@grkom.se 076-0 77 65 Drivkrafter för uppföljning av insatser Vården kostar 57 mkr Boenden kostar mkr vilken nytta för klienterna? Önskan från verksamheterna
Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna
Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD 2014-10-20 Högskolan Dalarnas roll Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
standardiserade bedömningsmetoder
Om standardiserade bedömningsmetoder 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
DUR - ett instrument för utredning, bedömning och uppföljning inom socialpsykiatrin (2 bilagor)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Tina Heinsoo Tfn: 08-508 25 602 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-11-27 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 061212 DNR 119-0547/2006 Till Socialtjänstnämnden DUR - ett instrument för
Dokumentationsstöd för socialtjänsten
Dokumentationsstöd för socialtjänsten Office Suite med Krypto Proffs Dokumentationssystemet för socialtjänsten används i olika versioner hos socialtjänsten i ca 40 kommuner. Form Perfect HB och Compact
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE
Beslut efter kvalitetsgranskning
en jp Skolinspektionen Beslut Huvudman kontaktcenter@helsindborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Nyckelpigans förskola, Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Beslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Förslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-0538/2011 SID 1 (7) 2011-10-28 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Förslag till kvalitetsgaranti
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser på detta område baseras
Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?
Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten? Jenny Nybom, forskare Johan Glad, forskare 2019-01-28 Med (individbaserad) systematisk uppföljning menar vi att Beskriva, mäta
Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det
Utvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.4.1-634/2015 Sida 1 (8) 2015-10-16 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-50825611 Till Socialnämnden Utvärdering av kvalitetsgarantin
Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015
Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.
1 ASI Feedback Formulär Skattning ASI Feedback Form Intervju uppgifter Skattningsskalor Namn Intervjuare Klient Klientkod Problem/Hjälpbehov Hjälp - Oro och Besvär Intervjudatum (ÅÅÅÅMMDD) 0-1 Inget 0
Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff
Kommunförbundet Skåne Chefsnätverksträff Dagordning Information om nuläge BBIC Organisation BBIC Skåne Info från SoS Kommunernas nulägesbeskrivning Hälsoundersökningar Handräckning LVU riktlinjer, avvikelsehantering
Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)
1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
BBIC i Örebroregionen slutrapport..
BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt
Evidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Äldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna ukf@du.se Varför uppföljning? Lagstiftningen Låta brukarna komma till tals Sprida professionens
BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus
BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus Eva Agåker Helena Stålhammar Kristina Andersson Helena Bohman 2016-08-30 Vi kommer att prata om hur BBIC Underlättar socialtjänstens arbete Har utgångspunkt
Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.
Parcer AB www.parcer.se Förstärkt familjehemsvård Behandling i förstärkt familjehem Vad kan Parcer AB erbjuda? Traditionellt förstärkt familjehemsvård Dvs placering i familjehem med stärkt stöd och handledning
Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Behandling och ideologi
Verksamhetsidé CurmitisGruppen är ett relativt nystartat men etablerat HVB-hem som erbjuder en hel vårdkedja med utredning, behandling och utslussning. Vi riktar oss mot flickor i åldern 13 17 år med samsjuklighetsproblematik
Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem tillämpning av LVU
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-12-12 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Maj-Stina Samuelsson 08-508 25 623 Till Socialnämnden
GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun
Allmänna utskottet 2010-09-14 46 5 Socialnämnden 2010-09-23 112 8 Dnr 2010/223-752 Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun Bilagor: Slutdokument
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
för att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?
Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg? Kicki Lööf Ola Grönnesby 2018-01-24 Kicki Lööf Ola Grönnesby Hur många har: Hört Ola prata om ändamålsenlig och strukturerad
Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå
Kartlägga, analysera & dokumentera särskilt stöd inom förskolan 1 2 1 Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter Övergångar 2. (Extra) Anpassningar Individinriktade stödinsatser Intensifieras
Baslinjemätning. Systematisk uppföljning UIV Dalarna. Baslinjemätning - UIV - Dalarna
Baslinjemätning Systematisk uppföljning UIV Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD 14-2-4 Bakgrund - Systematisk uppföljning UIV Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer
Välkomna! FREDA Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Utbildningens upplägg DAG 1 Introduktion till FREDA FREDA kortfrågor FREDA beskrivning Grupparbete
Familjehemsplacerade barns röster
Familjehemsplacerade barns röster 1 Åsa Bringlöv FoU Södertörns skriftserie nr 144/16 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge,
UTREDNING, BEDÖMNING OCH UPPFÖLJNING INOM SOCIALPSYKIATRIN SLUTRAPPORT
Bilaga 1. UTREDNING, BEDÖMNING OCH UPPFÖLJNING INOM SOCIALPSYKIATRIN SLUTRAPPORT Författare/telefon Datum Anna Lindskog Projektledare 2006-11-09 Telefonnummer 08-508 20 561 Innehållsförteckning 1. Bakgrund
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR
Behandlingsplanering
Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer
Harriet Lundefors Oscarsson Reflektioner ur socialtjänstens praktikperspektiv De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer evidensbaserad missbruksbehandling i praktiken. En sådan praktik
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21
Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling
Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Cyberrymden
2016-10-01 Cyberrymden knarkologika.se är ett apolitiskt och irreligiöst forum för konstruktiv diskussion kring missbruk och missbruksvård. Varje person med ett seriöst motiv är välkommen med sitt bidrag
SOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Riskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt
Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation
www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun
www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk
arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik
FREDAstandardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik Jenny Nybom 2015-02-04 Några argument för en evidensbaserad praktik Brukarfokus Transparens
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.