BBIC i Örebroregionen slutrapport..
|
|
- Marianne Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare?
2 Bakgrund och förutsättningar Starkt förändringstryck i alla regionens 12 kommuner Stark regional samordning nätverk, arbetsgrupp och stöd från IFO-chefer Stöd från Länsstyrelsen med statliga utvecklingsmedel
3 Politikerna och BBIC Metod: Fokusgrupp med ett litet antal politiker och en enkät genomfördes 2009 Resultatet: Positiv inställning till BBIC och till socialtjänstens arbete med barn som far illa Oro för socialarbetarnas arbetsbelastning och oro för hur samverkan fungerar i svåra ärenden
4 Socialarbetarna och BBIC Metod: Två enkäter om arbetssätt och inställning en före BBIC och en två år senare Resultat: Båda enkäterna visade i hög grad en positiv inställning till BBIC
5 Socialarbetarna och BBIC Resultat första enkäten: Rädsla för att formulär och manualer skulle försvåra mötet med klienter Problem med tidsbrist Medarbetare med starkt negativ inställning Resultat andra enkäten: Datorkrångel Tidsbrist och stress Behov av fördjupning
6 Socialtjänstens organisation och BBIC - studien Implementeringsstudien genomfördes 2007/2008 kommunerna hade erhållit provlicens sedan ca ett år tillbaka Intervjuer av nyckelpersoner i de 12 kommunerna Granskning av planer och andra dokument Frågor kring processen, formulärens användning, grundprinciperna Anknytning till den studie som Staffan Johansson genomfört i pilotkommunerna; konceptets legitimitet och justerbarhet, kännedom och efterfrågan hos berörda, tillräckliga resurser, organisering av utvecklingsarbetet, mottagligheten i kommunen och avgörande lokala händelser som påverkat.
7 Socialtjänstens organisation och BBIC - resultat Kraftfull process pågick generellt i länet Hög användningsgrad av formulären Formella beslut på plats Genomgående starkt intresse på alla nivåer Upptagenhet av formulären och att passa in verkligheten i dessa IT-strul Kompetensbehov samtal med barn, BBICs teoretiska och värderingsmässiga grund Regionala stödprocessen viktig förutsättning
8 Socialtjänstens organisation och BBIC - slutsats Kommunerna måste planera för att BBIC ska bli mer än ett antal formulär som ska fyllas i.
9 Egenutvärderingarna - metod Utgångspunkt från länsstyrelsens granskningsformulär Omarbetades stämde inte med BBIC. Behov av metodförbättring. Självgranskning instrument för det egna lärandet av den egna praktiken. Enkäten innehåller tre huvudsakliga delar: bakgrund och formella aspekter; frågor utifrån grundprinciperna; frågor utifrån belysningsgrad. Tre studier 2008, 2009 och Många kommuner avsatt heldagar för kollegialt lärande. Sammanställning och bearbetning.
10 Egenutvärderingarna - resultat Låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.
11 Aspekter av föräldraförmåga ej belyst
12 Egenutvärderingarna - resultat Mycket låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.
13 Barns behovsområden ej belyst
14 Egenutvärderingarna - resultat Mycket låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.
15 Analys och bedömning 99%kan följa hur handläggaren kommit fram till sin bedömning. 97% bedömningen är relevant eller mycket relevant 82% tydlig eller mycket tydlig koppling mellan bedömningen och valet av insats. (I ytterligare 10% finns en sådan koppling även om den inte är så tydlig.) Samspelet mellan triangelns tre sidor används i analysen i cirka hälften av utredningarna.
16 Egenutvärderingarna - resultat Mycket låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.
17 Föräldrar och barns delaktighet Föräldrars kunskap om barnets situation vägs in i knappt åtta av tio utredningar. Barns kunskap om sin situation vägs in i 54%. I åldersgruppen 7 18 år har den vägts in i två av tre bedömningar. Föräldrarnas inställning till förslagen är belysta i 81%. I tre av fyra utredningar är man överens med föräldrarna. Barnens inställning till förslagen är belysta i mer än hälften av de utredningar där detta är relevant. I 77% av dessa är man överens med barnen vilket är en betydligt högre siffra än tidigare år.
18 Egenutvärderingarna - resultat Mycket låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.
19 Utredningar som saknar skyddsbedömningar vid uppgift om våld i familjen % 37% 55%
20 Egenutvärderingarna - resultat Mycket låga och försämrade resultat på vissa aspekter av föräldraförmågan. Utvecklingen av belysningsgraden av barns behovsområden varit positiv. God kvalitet på analys och bedömning men triangeln som analysinstrument används inte så flitigt. Stärkt inflytande för barnen men mer hänsyn tas fortfarande till föräldrarna oavsett ålder på barn. Bedömning av behov av barns behov av skydd brister och har försämrats i familjer där våld förekommer. Miljö och beteende är inte relevanta kategorier av barn som far illa.
21 Miljö och beteende inte relevanta kategorier Majoriteten av de utredningar som inleds med uppgifter om oro för barnets beteende innehåller också uppgifter om en problematisk miljö för barnet. Anledning till inledande av utredning procent Barnets beteende Barnets miljö Ansökningar Totalt
22 Slutsatser och resultat Implementeringen av BBIC är lyckad i Örebroregionen Barnperspektivet har stärkt i socialtjänsten men. Barnens behovsområden är väl belysta men. Hög kvalitet vad gäller analys och bedömning Triangeln används inte som analysinstrument Uppdelningen på orsaker i barnets miljö respektive beteende är inte relevant Brister när det gäller bedömningar av barns behov av skydd i samband med våld Brister när det gäller bedömningen av flera aspekter av föräldraförmågan
23 Våra egna reflektioner Det starka förändringstrycket har varit viktigt för processen Viktigt att kunna ta hänsyn till kommunernas olika förutsättningar Stödet från regionförbundet när det utbildning, uppföljning och nätverk har varit viktigt Viktigt att betona BBIC:s grundprinciper och ge möjlighet till fördjupning i detta Ett kontinuerligt förbättringsarbete är nödvändigt
24 Hur går vi vidare? Nödvändigt att kontinuerligt granska tillämpningen av BBIC Kritik och reflektion behövs Behov av översyn och reformering Viktigt att ta diskussionen på allvar om BBIC-systemet som tungt, tidskrävande och byråkratiskt
25 Marie Gustafsson Ingmar Ångman
Vilken skillnad gör BBIC?
Rapport 2010:04 Vilken skillnad gör BBIC? Barns Behov i Centrum, en jämförelse av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen 2008 och 2009 November 2010 Ingmar Ångman Dnr 07-359
Barns Behov i Centrum
Rapport 2012:07 Barns Behov i Centrum rapport från ett förbättringsarbete i Örebroregionen 2006 2010 Marie Gustafsson Ingmar Ångman Barns Behov i Centrum rapport från ett förbättringsarbete i Örebroregionen
Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum
Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman Gör BBIC skillnad? En uppföljning av
Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida FoU Välfärd 2008-01-30 Rapport 1(10) Marie Gustafsson Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering
Handlednings- och utbildningserbjudanden i Signs of Safety
Handlednings- och utbildningserbjudanden i Signs of Safety Landa Familje- och nätverksteam På Landa Familje- och nätverksteam arbetar vi med familjebehandling, handledning och utbildning inom Signs of
Uppföljning av BBIC 2014
Uppföljning av BBIC 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Uppföljning av BBIC 2014 Dnr: 431-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller
Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband
Utreda. Planera utredning. Vad ska utredas? Hur ska svaren hittas?
Utreda Planera utredning Vad ska utredas? Planeringen utgår från det som är anledning till att utredningen har inletts. Använd de övergripande frågorna som ett stöd för att identifiera vilka sidor i triangeln
Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården
Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården Forskningsprojektet En politik för barns bästa? Målkonflikter i socialtjänstens arbete med utsatta barn Maria Heimer, Elisabet
(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.
11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från:
Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder
VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSDAG OM Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder 29 APRIL 2016, HÄRNÖSAND SAMBIBLIOTEKET För handläggare och chefer inom socialtjänstens myndighetsområde,
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar Systematisk uppföljning och BBIC - erfarenheter och lärdomar Sofie Dahl, Socialt ansvarig samordnare/ kvalitetssamordnare, Hammarö kommun Ulrika
Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-03 Social- och omsorgskontoret Socialnämnden Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen Dnr: SN 17/064 Sammanfattning av ärendet
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21
Socialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet.
Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet. FoU Välfärd 110825 Seminarium 2d Implementering Lotta Berg Eklundh FoU Nordost BBIC-triangeln Hälsa Grundläggande
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen
Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att
Förslag till inrättande av BBIC i Stockholms stad (Barns Behov I Centrum)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS S TAD Handläggare: Katarina Munier Tfn: 08-508 25 411 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2007-01-19 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2007-02-15 105-0017/2007 Till Socialtjänstnämnden Förslag
BBIC Barns behov i centrum. Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad
BBIC Barns behov i centrum Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad BBIC Bakgrund/Information Implementerades 2006 Reviderades 2015 Endast 3 kommuner/sdf
Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser
www.fou.sormland.se Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser Liv Mannberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland Vad ville vi? Vi ska öka vår kunskap om hur vi säkerställer att brukaren
FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN. En nationell studie. Ulla Beijer
www.fou.sormland.se FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN En nationell studie Barns delaktighet SoL, Kap. 11 Handläggning av ärenden: 10 När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant
REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN
REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN KOMMUNERNA I GÄVLEBORGS LÄN REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN I GÄVLEBORGS LÄN I juni 2015 antog Sveriges Landsting
Ks 382 Dnr Kommunstyrelsen beslutar. Beskrivning av ärendet
2014-10-20 2 Ks 382 Dnr 2014.0297.007 Uppföljning av granskning av kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende
Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt myndighetsutövning
1(5) Ramona Persson 0155-26 40 27 Socialnämnden i Vingåkers kommun 643 80 VINGÅKER Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad
BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus
BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus Eva Agåker Helena Stålhammar Kristina Andersson Helena Bohman 2016-08-30 Vi kommer att prata om hur BBIC Underlättar socialtjänstens arbete Har utgångspunkt
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22
Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar
Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se
Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och
Kunskapsbehov inom socialtjänsten om våld om barn. Moa Mannheimer, Ingrid Åkerman, Linda Jonsson
Kunskapsbehov inom socialtjänsten om våld om barn Moa Mannheimer, Ingrid Åkerman, Linda Jonsson Barnafrid nationellt kunskapscentrum om våld och andra övergrepp mot barn Identifiera kunskapsbehov hos professionella
Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015
Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika
Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun
Utvärdering Gröna Kortet Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun Norrbusöverenskommelsen Länets kommuner + NLL Östra Norrbottens rutin för nätverksmöten och samordnad individuell plan
Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten
Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten 2011-11-29 1 Utgångspunkter för ett hållbart Sundbyberg Folkhälsa Staden ska bidra till möjligheter och bra förutsättningar
Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Agenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB
Agenda Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta Är det verkligen så noga? Paradigmskifte i synen på barn Objektsyn karaktäriseras av vuxnas
Barns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?
Sammanfattning av jämställdhetsenkäten 2009 Här sammanfattas resultaten från enkätundersökningen om jämställdhet som genomfördes på institutionerna för Geologi (GEO) samt Naturgeografi och Ekosystemanalys
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes
U T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Vad gör min LSS-handläggare? Tillsyn av myndighetsutövning inom LSS och hur de som söker en insats uppfattar handläggningsprocessen
Vad gör min LSS-handläggare? Tillsyn av myndighetsutövning inom LSS och hur de som söker en insats uppfattar handläggningsprocessen Riskbaserad tillsyn Ett arbetssätt och arbetsmetod som IVO använder sig
Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet
Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Granskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun
Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...
Örebro läns arbete med en gemensam uppföljningsenkät. Jonas Håård, Örebro kommun
Örebro läns arbete med en gemensam uppföljningsenkät Jonas Håård, Örebro kommun Så började vi Uppföljning var ett fokusområde i SKLprojektet Ensamkommande barn lokalt och regionalt utvecklingsstöd januari
Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd
Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Att anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm
Novus Socialsekreterare i två stora stadsdelar i 2010-04-21 Arne Modig 1597 1 Undersökningen Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Målgrupp för undersökningen är socialsekreterare i de två stadsdelarna
Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?
Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten? Jenny Nybom, forskare Johan Glad, forskare 2019-01-28 Med (individbaserad) systematisk uppföljning menar vi att Beskriva, mäta
STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Socialtjänstens arbete med barn
Socialtjänstens uppgift 5 kap 1 SoL Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under goda och trygga förhållanden - i nära samarbete med hemmen främja allsidig personlighetsutveckling
Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Kompetensrådsträff för deltagare i NKR Carina Wiström Bergstock Ann-Kristin Sandebjer 2018-03-13 Avslutade och pågående
Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Delrapport 1. Preliminära resultat
Delrapport 1. Preliminära resultat Ett forskningsprojekt om användning och erfarenheter av modellen Signs of Safety Francesca Östberg, Stefan Wiklund, Åsa Backlund Signs-of-Safety en riskbedömningsmodell
Rutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Informationsbrev. Barn och Unga Kalmar län Information från SKL Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen SOU 2018:88
Informationsbrev Barn och Unga Kalmar län Information från SKL 190130 Tryck på bilderna så kommer bildspelet upp RSS/Socialchefsnätverket (Åsa Furén Thulin SKL). Återkoppling om arbetssätt 2019 SKL:s prioriterade
Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö
Novus Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i 2010-05-05 Arne Modig 1597 1 Undersökningen Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Målgrupp för undersökningen är socialsekreterare i de tre stadsdelarna
Katja Dijkstra Anne Forsell
Katja Dijkstra Anne Forsell -- KOMPETENSLÄGE OCH KOMPETENSBEHOV INOM DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMS- VÅRDEN I GR KOMMUNER En sammanställning av kommuners svar på Socialstyrelsens inventering: Ale, Alingsås,
Barns delaktighet i utredningsarbetet
Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande
Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga
SOSFS 2006:14 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)
Förbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län
Förbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län Kort om IVO:s tillsyn Syftet med tillsynen har varit att bedöma om socialnämnderna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete
Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård
RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den
Standardiserade bedömnings. mnings- metoder
Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från
Barnperspektiv i socialtjänsten
Barnperspektiv i socialtjänsten Samtal i fokusgrupper Alltså det är ett begrepp. Man säger barnperspektivet. Men just det där att man faktiskt alltid tänker efter vad man faktiskt menar när man säger det.
ENKÄTREDOVISNING. Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård. Östergötlands län i jämförelse med riket
ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård Östergötlands län i jämförelse med riket 2012-10-04 1 Bakgrund och syfte Regeringen vill få en bild av hur man i
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med
LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN
LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett
Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting
Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika
Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?
Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda
Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd
Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR? 2012 05 31 Bakgrund Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) Målet:
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en
Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd
Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens
Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att
Regeringsbeslut II:4 2017-02-16 S2017/01011/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om socialtjänstens handläggning av ärenden gällande barn som kommer till Sverige och
Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.
Projektdesign Består av 3 delar: Utvärdering/ kartläggning Utveckling och implementering Uppföljning och utvärdering 1 Kartläggning Enkät till professionella Telefonintervju med föräldrar Webenkät till
IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där
Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist. Delstudie 2 BBIC. Att arbeta med BBIC
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-26 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (23) Delstudie 2 BBIC Att arbeta med BBIC en undersökning om utbildning, stöd och praktiskt
Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under
Uppföljande undersökning av föräldraskapsstödjande arbete i kommuner som tilldelades utvecklingsmedel under 2009-2014 MFoF avser att initiera en uppföljande undersökning av arbetet i de kommuner som under
ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun
Granskning av institutionsplaceringar av barn och Revisionsrapport KPMG AB 27 september 2010 Innehåll Förkortningar och definitioner av centrala begrepp 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Ansvarig
Enkät om situationen i socialtjänsten
Enkät om situationen i socialtjänsten Enkätnamn Situationen I socialtjänsten hösten 2015 Respondenter Förtroendevalda, SSR- ordförande eller motsvarande, i 229 kommuner varav 144 har deltagit Enkätperiod
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi
Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Jenny Norén. Avd för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 07:36 Diarienr: 07/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2007-07-03 Mottagare: Rubrik: Sektionen för hälsa och jämställdhet Kommunstyrelsen Kommundirektörer Individ-
Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd i Rinkeby Kista. FORSA 1 oktober 2012
SIDAN 1 Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd i Rinkeby Kista FORSA 1 oktober 2012 Den här presentationen kommer att innehålla: 1. Rinkeby-Kista när projektet inleddes 2. Om projektet 3. Aktiviteter och