Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården

Transkript

1 Barnets rätt att komma till tals inom den sociala barn- och ungdomsvården Forskningsprojektet En politik för barns bästa? Målkonflikter i socialtjänstens arbete med utsatta barn Maria Heimer, Elisabet Näsman och Joakim Palme

2 Om forskningsprojektet Socialtjänstlagens (1982) utgångspunkt: föräldrars delaktighet och frivillighet FN:s barnkonvention har fram till idag med avseende på barns rätt att komma till tals inte gjort något avsevärt avtryck på svensk lagstiftning påverkar det skydd och stöd till utsatta barn? vi vill granska kopplingen mellan barns rätt att komma till tals och de insatser som familjen erbjuds

3 Våra forskningsfrågor Hur påverkar utsatta barns delaktighet inom socialtjänsten de insatser som sedan erbjuds barnen? Vad blir konsekvenserna för de utsatta barnen? Hur kan utsatta barns rätt till delaktighet stärkas?

4 Studiens empiriska resultat konkurrerande problembeskrivningar vanligt, särskilt vid allvarligare oro (såsom barnmisshandel) problemformuleringen börjar om vid varje ny fas, problemet görs m.a.o. om under processen barns möjlighet att komma till tals försvagas (medans föräldrars möjlighet stärks) vid varje ny fas det ger föräldrar större inflytande över problemformuleringen stor risk att det ursprungliga problemet tappas bort, och att insatsen inte är till någon hjälp för barnet (eller att insats uteblir) i många av våra ärenden har det lett till att barnen inte fått adekvat stöd

5 Moa, en av barnen i vår studie Konkurrerande problemformuleringar: Utsatt för våld och hot av sin pappa, känner sig inte trygg hemma (Moas) versus En tjej som söker upppmärksamhet (pappans) Det vanligaste: föräldrar försöker diagnosticera sitt barn I sin kärna: föräldrars bristande omsorg versus barnets problematiska beteende

6 Förhandsbedömningsfasen Moa mottagningen pratar med Moa i skolan, hon får komma till tals och beskriva sin situation pappan hörs också och bekräftar till mottagningen att han boxat till Moa då hon käftade emot honom utredning inleds (men ingen polisanmälan görs) Generell analys en omedelbar skyddsbedömning görs barns röst relativt sett starkast i denna fas (med undantag för när barnet skickas direkt till utredare eller familjebehandlare) motivering till att inleda utredning bygger på oron som kommit fram under förhandsbedömning

7 Utredningsfasen Moa Moa hörs inte i utredningen, då det bedöms bättre att inkopplade familjebehandlare skapar en relation till henne familjestöd sätts in under pågående utredning utredaren pratar dock med pappan som beskriver händelser och ger bilden av dottern som utåtagerande (t.ex. genom uttryck att hon vill ta sitt liv) Generell analys föräldrars delaktighet ges större tyngd än barnens I analys och bedömning: utredaren ska värdera info och förhålla sig till olika problembeskrivningar en tendens att lämna öppet eller skriva om problemet för att få med sig föräldrarna (allvarliga föräldrabrister görs om till vägledning, gränssättning, struktur)

8 Insatsfasen Moa på uppstartsmötet beskriver pappan det som att han har sparkat Moa lite lätt med foten (här försvinner våldet ur problembeskrivningen). Moa blir ledsen och tystnar Moa till BUP för utåtagerande beteende, och familjestöd har (terapi)samtal med föräldrarna om deras relation och barndom Generell analys problemformuleringen börjar om, då familjebehandlarna alltid utgår från vad föräldrarna vill ha hjälp med föräldrars delaktighet dominerande barnet deltar nästan aldrig i uppstartsmötet ibland deltar barnet i uppföljningsmöten, för att ge sin syn på hur det är hemma nu familjestöd jobbar främst med föräldrarna

9 Hur har det gått för Moa? För Moa blev konsekvenserna negativa säljer sexuella tjänster Moa uttrycker att hon inte vill bo kvar hemma, men olika professioner bedömer att hon egentligen vill bo kvar rymmer hemifrån och råkar illa ut placeras på institution Generell analys vem som ges utrymme att påverka problembeskrivningen har visat sig viktigt för utformning av insats och om insats alls kommer barnet till del familjestöd riktad till föräldrarna, baserad på föräldrarnas beskrivning av problemet, riskerar att inte tackla det ursprungliga problemet eller såsom det uppfattas av barnet

10 Socialarbetare och familjebehandlares strategier Socialarbetare behöver få motvilliga föräldrar att ta emot insats och att man inte vill stöta sig med föräldrarna, för det tycker jag är väldigt ofta att får du till en insats av föräldrarna, som har varit besvärliga och dom ändå tar emot familjestöd, då har du en tendens att dra ner deras ansvar väldigt mycket Familjebehandlare vill motivera föräldrar att jobba med sina problem Det är absolut så att vi alltid frågar föräldrarna vad behöver ni hjälp med?... I stort sett jobbar vi alltid med det föräldern vill ha hjälp med

11 Projektet bygger på ett unikt material Två kommuner, som arbetar med att stärka barns delaktighet Alla utredningar under ett års tid ( ), totalt över ett tusen utredningar Intervjuer (43 st, ) med socialarbetare och familjebehandlare om deras arbete, baserat på konkreta ärenden Utvalda ärenden (40 barn), följer över tid Nästa steg: intervjuer med barn och unga