Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Krisstöd, vård och omsorg Individ- och familjenämnden Uppföljning krisstöd Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten Ärendebeskrivning Sedan 2010 finns en upparbetad samverkan mellan landstingets hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och åklagare i verksamheten Barnahus som är länsövergripande och riktar sig till barn och ungdomar och deras familjer när det finns misstanke om att våld förekommit. En stor del av samverkan har handlat om att förbättra omhändertagandet vid mötet med utsatta barn, barnvänliga lokaler och att samordna utredningsarbetet kring barnen och deras familjer för ett bättre resultat. Utifrån en ambition att förbättra krisstödet både till barn och till föräldrar i samband med att utredningar påbörjas hos polis och socialtjänst vidtogs åtgärder. Krisstöd infördes som insats i september Denna uppföljning har skett genom granskning i verksamhetssystemet procapita. Samtliga barn som haft insatsen krisstöd från till och med har följts upp.

2 IFN 2017/ Individ- och familjenämnden Uppföljning av krisstöd Bakgrund Sedan 2010 finns en upparbetad samverkan mellan landstingets hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och åklagare i verksamheten Barnahus som är länsövergripande och riktar sig till barn och ungdomar och deras familjer när det finns misstanke om att våld förekommit. En stor del av samverkan har handlat om att förbättra omhändertagandet vid mötet med utsatta barn, barnvänliga lokaler och att samordna utredningsarbetet kring barnen och deras familjer för ett bättre resultat. Utifrån en ambition att förbättra krisstödet både till barn och till föräldrar i samband med att utredningar påbörjas hos polis och socialtjänst vidtogs åtgärder. Under utbildades personal i behandlingsprogrammet KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) som är ett strukturerat behandlingsprogram som löper under cirka 4 månader i familjer där föräldrarna tillstår på något sätt att våld förekommit. Tidigare erfarenheter visade att i den akuta situationen har krisstödet tidigare varit lågt och många barn har skyddsplacerats under utredningstid för att sedan återvända till hemmet utan att något egentligen med säkerhet har förändrats. Kostnaderna för barn i familjehem och institutionsvård var höga. Vid tidigare uppföljning av institutionsplaceringar av barn framkom att det i många fall var barn som skulle kunna gå hem med sina föräldrar om det hade funnits stöd och tillsyn under utredningstid. Västerås stad, vård och omsorg fick därför i uppdrag att från augusti 2015 utveckla akuta stödinsatser i samband med förhör på Barnahus. Medel för projektet, en årsarbetare togs genom omstrukturering av beställningen till öppenvård ungdom. Syfte: Att förbättra det akuta krisstödet till barn och deras föräldrar då barnet misstänks ha blivit utsatt för våld eller upplevt våld i nära relation Att minska placeringarna i institutionsvård Öka antalet familjer som går vidare till insatser för att motverka upprepat våld (t.ex. KIBB) när så är möjligt efter genomförd skyddsbedömning Postadress Västerås stad Sociala nämndernas förvaltning Västerås Kontaktcenter Organisationsnr: Webbplats E-post kontaktcenter@vasteras.se

3 VÄSTERÅS STAD 2 En tidigare utvärdering av krisstödet genomfördes av Servicepartner i Västerås stad som presenterades för individ- och familjenämnden i mars Nämnden beslutade i samband med rapporten att utöka krisstödet i omfattning från 1 september Krisstödet Krisstödsteamet är tänkt att bidra till ett förbättrat krisstöd i akuta situationer och öka motivationen för ett långsiktigt stöd till barn och föräldrar för att förändra kommunikationen och relationerna i familjen. Krisstödsteamet utgör det akuta krisstödet som möjliggör i högre utstäckning efter socialsekreterares skyddsbedömning, att barnet kan bo kvar hos föräldrar under utredningstiden. Verksamheten förutsätter att skyddsbedömning gjorts innan erbjudande eller beslut om insatsen och att målgruppen/familjen är identifierad. Rutiner ska finnas för hur barnet möter sina föräldrar igen efter förhör på Barnahus eller att föräldrar informerats om orosanmälan inkommit och socialtjänstens agerande utan att eventuell polisanmälan gjorts. Rutinen med krisstöd ska hantera följande problematik: Undvika sekundär traumatisering av barnet Trygga familj och barn så att inte barnet går hem till misstänkta föräldrar som är i kris arga, besvikna, rädda. Undvika att barnets situation förvärras skuld, hot, gjort fel som berättat, mera stryk Hanterar situationen så att barn inte tystnar, misstror vuxenvärlden och inte förlorar tron på möjlig förändring Krisstödet arbetar utifrån följande grundantaganden. Tillfälliga, akuta skyddsplaceringar av barn blir sällan av godo för barnen. Barnet är inte ute efter att straffa eller lämna sina föräldrar. De vill att situationen ska förändras och att föräldrarna ska sluta slå. Föräldrar är de som har största påverkan på sina barn, de finns kvar när krisstödet går hem och finns kvar över tid. Att ge föräldrar stöd i den akuta situationen syftar till att föräldrars påverkan på barnet ska bli mera positiv än negativ. Får föräldrar stöd i sin egen kris kan fokus förflyttas till barnen och vad de har för behov i den uppkomna situationen. Barn ska kunna gå hem till sina föräldrar och känna sig trygga. De kan ta maximalt ett nytt ärende per dag och det är mottagningen som prioriterar vilket ärende som har störst vikt. Under perioden till och med var krisstödet tillgängligt två dagar i veckan. Tillgängligheten ökade till fyra dagar i veckan Under 2017 har ett rekryteringsarbete pågått och från 1 april arbetar fyra familjebehandlare heltid med krisstöd. Inledningsvis var tog krisstödet ärenden efter att Barnahus varit inkopplat och genomfört barnförhör. Med tiden har ärenden även tagits direkt från mottagningen eller barn- och ungdomskontoret. Krisstödet har även gått in och arbetat i ärenden där barn placerats i syfte att möjliggöra en snabbare återförening.

4 VÄSTERÅS STAD 3 Uppföljning Denna uppföljning har skett genom granskning i verksamhetssystemet procapita. Samtliga barn som haft insatsen krisstöd från till och med har följts upp. Frågeställningarna har varit följande: Vilken insats har familjen fått som följd eller har krisstöd varit tillräcklig insats? Har de fullföljt den insatsen? Har familjen återkommit på grund av våld? Om så är fallet har de då erbjudits krisstöd igen? Har nya orosanmälningar inkommit gällande våld? Om de återkommit av annan orsak så är dessa inte inkluderade i materialet Vid externa insatser har inte någon bedömning gjorts huruvida de fullföljt insatsen eller inte Där utredning fortfarande pågår har dessa markerats Resultat/statistik Barnahus för Västerås Barnahus/krisstöd Planerande (polisanmälda) samråd Planerat för insatsen krisstödsteam vid samrådstillfället 51 ärenden gällande 79 barn 88 ärenden gällande 125 barn 27 barn 50 barn 24 barn 39 ärenden gällande 61 barn Insatser efter avslutat krisstöd Insatser Antal barn Cederängen utredning 4 Familjebehandling 28 Familjeterapeuterna 3 GST (Gemensamma stödteamet) 2 KIBB/familjebehandling 7 Kontaktperson till förälder 2 Placering utanför hemmet 2 Tillfällig placering - skydd 5 Uppföljning efter avslutad utredning 2 Utredning pågår 15 Utredning utan insats 70 Utredning utan insats avböjt krisstöd 1 Utredning utan insats avböjt vidare insatser 5 Utredning utan insats egen extern kontakt 1 Vingar AB familjebehandling av privat aktör 10 Totalt 157

5 VÄSTERÅS STAD 4 Utfall av insatser/öppenvård Utfall Antal barn Ej fullföljt 8 Ej fullföljt familjebehandling 5 Ej fullföljt 3 KIBB/familjebehandling Fullföljt 11 Pågående 17 Uppdrag skickat/ej startat 1 Återtagit uppdrag 2 Totalt 47 Återaktualisering genom nya orosanmälningar Antal anmälningar Antal barn 1 anmälan anmälningar 3 Fler än 5 anmälningar 0 Totalt 16 Reflektion och analys av resultatet Den första frågeställningen var att kartlägga vilka insatser familjer fått del av efter krisstödet eller om krisstödet i sig varit tillräckligt. Den andra frågeställningen var om insatserna fullföljts. För 77 barn, vilket uppskattningsvis motsvarar omkring 50 familjer har utredningen avslutats utan insats. Dessa familjer kan dels gått vidare utan andra insatser. De kan även ha sökt stöd på annat sätt. Exempel på detta är områdesbaserade föräldrautbildningar eller annat stöd via familjecentrum där man bor. Andra har vänt sig till habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin eller sökt LSS-insatser via nämnden för personer med funktionsnedsättningar. Familjer kan även ha sökt öppenvårdens serviceinsatser vilket då inte registreras. För 44 barn vilket motsvarar omkring 29 familjer har öppenvårdsinsatser påbörjats. 17 av dem är pågående och 11 har avslutats. För tre barn har insatsen återtagits eller aldrig påbörjats. Ytterligare 10 barn med familjer har haft familjebehandling av en privat aktör. Noterbart är att barn kan ha varit aktuell för fler än en insats. När krisstödet infördes var KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) en behandlingsmetod som framhölls. Denna uppföljning visar att KIBB använts i relativt liten omfattning. Istället har mera traditionell familjebehandling använts. Orsakerna till detta behöver följas upp ytterligare med öppenvården samt socialsekreterarna. Tredje och fjärde frågeställningen handlar om graden av återaktualiseringar och om krisstöd blivit aktuellt igen. Noterbart är att uppföljningen enbart handlat om återaktualiseringar på grund av våld. Har familjer blivit aktuella på annat sätt ligger det utanför denna uppföljning. Totalt har 16 av 157 barn återaktualiserats vilket uppskattningsvis rör sig om 10 familjer. För 13 av barnen har det varit en ny anmälan och för tre av barnen har antalet anmälningar varit två till fem.

6 VÄSTERÅS STAD 5 Återaktualiserings-graden på grund av våld är cirka 10 %. Ett av krisstödets övergripande syften är att minska kostnaderna för placeringar. Av uppföljningen framgår att fyra barn utredningsplacerats på Cederängen. Fem barn har tillfälligt placerats utifrån ett behov av skydd och ytterligare två barn har placerats utanför det egna hemmet. För att få en uppfattning om hur många andra möjliga placeringar som förhindrats genom krisstödet behöver en analys göras av samtliga skyddsbedömningar för de 157 barn som varit aktuell för krisstöd. Detta har inte ingått i denna uppföljning. Däremot är det intressant att fortsätta följa de indikatorer som tagits fram i uppföljningen för att jämföra över tid. När det gäller syftet om att motivera föräldrar att ta emot stöd för att motverka ytterligare våld saknas ingångsvärden att jämför med. Det går därför inte att säga om det ökat eller minskat. Återaktualiseringsgraden är cirka 10 %. Syftet kring att förbättra krisstödet bedöms vara uppfyllt genom att en ny insats införts som inte fanns tidigare. Tillgängligheten har dessutom ökat. Däremot har inte någon kvalitativ uppföljning riktat till dem som fått krisstödet genomförts. Exempel på synpunkter som framförts av socialsekreterare som arbetar på mottagningen eller barn och ungdomskontoret är att det är lättare att genomföra en bra utredning om föräldrarna inte längre är kvar i krisen. De är mera öppna, delar med sig om det som varit jobbigt och vad de kan behöva stöd kring. Det går snabbare att utreda dessa ärenden.