Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Transkript

1 Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009

2 Rasmus (10): Då dom kom hit första gången, [och] skulle prata med mig och dom sa att det var jag, att jag skulle känna mig trygg och att allt skulle handla om mig (paus) [mm] och inte om han (paus) [mm] och sen kom dom flera gånger och sa men han [har] sagt att han vill träffa dig och han har rätt att träffa dig för han är din pappa, han är din biologiska pappa, men då sa jag till dom att du sa att det var jag som skulle känna mig trygg och jag känner mig inte trygg för jag vill inte träffa honom...

3 Ett dubbelt förhållningssätt till barn Delaktighets-/rättighetsperspektiv Barn som aktörer med kapacitet att handla, interagera och påverka sina barndomar här och nu; Kompetensorienterat perspektiv på barns vilja (Singer 2000). Omsorgsperspektiv Barn behöver omsorg, ledning och skydd från vuxna; Behovsorienterat perspektiv på barns vilja (Singer 2000) Barnkonventionen präglas av båda!

4 Delaktighet: en förutsättning för omsorg? Barn som upplever pappas våld mot mamma Tabuiserade trauman & barns behov av att få sina upplevelser av våld giltiggjorda (Leira 1990) Att ha levt i en oförutsägbar situation utelämnad åt vuxet godtycke Behöver utsatta barn en högre grad av delaktighet än andra barn i familjerättsprocesser & andra utredningsprocesser?

5 En förutsättning för omsorg Föräldrabalken, kapitel 6, 2 a Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458).

6 En förutsättning för omsorg Riskbedömning: säkerhet Farlighetsbedömning av våldsutövaren/ pappan (t. ex. SARA) Denna typ av riskbedömning ett nödvändigt men inte tillräckligt steg! Riskbedömning: trygghet Bedömning grundad på det berörda barnets upplevelse & perspektiv Barnsamtal en förutsättning Kommer utsatta barn till tals om sin utsatthet på rimliga villkor? Delaktighet?

7 Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn som sociala aktörer i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Finansiering: Brottsofferfonden, FAS Barns perspektiv på möten med familjerätten och sitt deltagande i processen Intervjuer med barn (17 informanter, 10 pojkar & 7 flickor, 8-17 år)

8 Diskvalificerande eller giltiggörande utredningsprocesser? Delaktighet (Hart 1992) Information Konsultation Beslutsfattande Initiativ Giltiggörande (Leira 1990) Blir upplevelserna av våld en intersubjektiv verklighet? Ges barnen möjlighet att känna trygghet?

9 Bemötanden: processen Försök till delaktighet Vuxenorienterat Barnorienterat Som diskvalificerad vuxen (inkompetent) Beskyddat barn (inkompetent) Beskyddande

10 Alltså, hade de kunnat göra på något sätt som hade varit bättre? Willow: Nej Bara att du var där var inte bra? Willow: Nej det var tråkigt att vara hos dem. Men hos [verksamhet för barn som upplevt våld] så är det roligt. Vad är det som är bra där då? Willow. Vi målar och fikar och Var det något du ville säga till dem? Willow: Nej [nej]. De var ganska snåla. De bjöd bara på vatten.

11 Bemötanden: processen Försök till delaktighet Som delaktig vuxen (kompetent) Vuxenorienterat Delaktigt barn (kompetent) Barnorienterat Som diskvalificerad vuxen (inkompetent) Beskyddat barn (inkompetent) Beskyddande

12 Men det här att prata om björnarna då, hur var det? Annelie: Jag tycker det var ganska alltså barnsligt. För det var typ kort med björnar på, som gjorde olika saker [Intervjuare: just det] så skulle man få typ få välja dom som har olika karaktärer till en person i familjen [just det], jag tycker det var väldigt barnsligt. Jag kunde ju helt enkelt berättat för honom i stället.

13 Bemötanden: våldet Pratar om våld Ej skyddad från våld Skyddad från våld Beskyddat offer Pratar inte om våld (beskydd)

14 Du vet inte varför det förändrades? Martin: Nej, Det är ingen som har berättat för dig? Martin: Eeh, nej. Nej Martin: På sätt och vis säkert för att jag ville för att det var en gång när jag skulle gå och lägga mig [mm] hörde jag pappa och [nya sambon] bråka, och du vet de rör sig, kunde man höra vart de än var kunde man.

15 Bemötanden: våldet Pratar om våld Ej skyddad från våld Osynligt offer Skyddad från våld Beskyddat offer Pratar inte om våld (beskydd)

16 Rasmus: första gången efter det jag träffade honom började jag må illa, började få ont i magen, jag gick på toan jag kräktes, fast dom kom igen för dom brydde sig inte hur jag mådde [nej] nej om jag mådde bra, om jag mådde dåligt skulle jag ändå gå dit. Även om jag mådde dåligt skulle jag ändå gå dit. Jag kunde ha ont i magen, jag kunde må illa, jag kunde [ ] det kunde va vad som helst, fast dom sa att du ska ändå gå dit.

17 Bemötanden: våldet Pratar om våld Oskyddat offer Ej skyddad från våld Osynligt offer Skyddad från våld Beskyddat offer Pratar inte om våld (beskydd)

18 Kommer du ihåg vilka frågor hon ställde, vad hon frågade om? Johan: Jag kommer ihåg att hon frågade hur jag mådde och det men [mm] det var väl också vem jag ville vara med och vem jag tyckte mest om [jaa]. Ja alltså inte vem jag var sur på, på det där sättet men jag sa att jag tyckte mest om mamma [mm] för hon brukar inte slå mig. Hon slår mig aldrig. Mm. Hur tyckte du det kändes att sitta där och prata med henne om din mamma och pappa? Johan: Det kändes skönt att säga det till någon som jag litar på.

19 Du säger att du litade på henne [utredaren], var du på något sätt rädd att din mamma eller pappa skulle får reda på vad du hade sagt? Johan: Jag var rädd för att min pappa skulle göra det för när han fick se papprena om vad jag hade sagt så blev han arg och slog mig då också.

20 Bemötanden: våldet Pratar om våld Oskyddat offer Offer - giltiggörande Ej skyddad från våld Osynligt offer Skyddad från våld Beskyddat offer Pratar inte om våld (beskydd)

21 Diskvalificerad Att inte kunna påverka var, när och hur samtalet går till? Fokus på förälderns vilja och behov inte barnets? Det biologiska föräldraskapet (faderskapet)? Pratar bara om vardagliga och/eller trevliga saker, men inte om våldet? Förbarnsligar barnet? Lyssnar inte på barnets uttalade (o)vilja - att inte vilja träffa pappa? Varken våldsutsatt eller samtalspartner?

22 men ansvarliggjord? Krav på att barnet ska härda ut? Krav på att barnet ska pröva olika sätt att ändå få umgänget att fungera? Krav på att barnet självt ska delge föräldern/pappan sin inställning? Manipulation: för barnet oförberedda konfrontationer med föräldern/pappan? Lämnas ensam med att försöka förstå processen?

23 Rasmus fast jag berättade inte det att jag inte ville träffa honom, för jag var lite chockad, jag var där med min pappa efter jag inte träffat honom på sex år, han ser ut sådär, alla de här personerna som är runtomkring mig som pratade med mig, så jag kunde nästa inte prata någonting. Och jag trodde att de visste det, jag trodde att de vet det. Sedan började de prata och sa så här ja, men han var ju glad att han träffade sin pappa, han gillar ju honom, om han inte vill träffa sin pappa skulle han väl ha sagt det första gången [ ] Han sa inte att han inte vill träffa sin pappa. De förstår inte.

24 Hur kan vi förklara? Utgångspunkten är ett generellt barn (antas behöva två föräldrar, av olika kön) Inte ett traumatiserat eller utsatt barn Barnets behov av kontakt med den våldsamma pappan i fokus, inte behov av skydd från pappan Barnet under utveckling, inte barnet här och nu Barn som framtida vuxna, inte barndomens värde i sig självt Har det med föreställningar om kön att göra? Kan det vara svårare att se åldersinadekvat kompetenta utsatta pojkar som offer? Särskilt när pojkarna inte vill det vuxna tycker att de behöver, nämligen träffa (en våldsam) pappa?

25 Utsatta barn som aktörer: utmaning & möjlighet Beskyddade offer, osynliga offer, eller oskyddade offer men inte offer med möjligheter till delaktighet & giltiggörande? Delaktighet & barns känsla av sammanhang Information (öppenhet & insyn): begriplighet Konsultation, beslutsfattande & initiativ (jämlikhet & inflytande): hanterbarhet Respekt & deltagande på känslomässigt rimliga villkor: meningsfullhet

26 Annelie Intervjuare: Du säger att han, han var bra som du pratade med (ja) och att han liksom visste hur man ska prata med barn? Ja, jag tyckte det. Intervjuare: Kan du förklara lite mer vad du menar? [ ] [ ] alltså han pratade vänligare och han visste ju exakt, bara för han hade ju egna barn så, tycker jag. Alltså han var ju liksom inte så att ja, men nu får du berätta lite [sträng röst], utan ja, han tog det lugnt och jag tycker det var Intervjuare: Så att han liksom inte pressade dig eller Nej, precis (Nej, okej) han lät mig, typ tala ut i stället för att, ja Intervjuare: Avbryta, eller? Ja, precis.

27 Annelie Intervjuare: För jag funderar på, om man inte kan prata med barn, hur är man då? Annelie: Jag vet inte, det jag tänkte var, dom kanske är, jag vet inte om det finns någon som dömer men, han dömde liksom inte vad jag sa, och han tyckte, han tyckte som jag. Så jag tyckte han var bra, men finns det kanske vissa som, som han sa, som går emot en, som är mer åt pappans sida, eller, Ja men säg, vad är det han har gjort dumt då?, hur var det då, varför gjorde han så?, typ så. Intervjuare: Ifrågasättande liksom? Annelie: Ja, typ.

28 För referenser, se Eriksson, M. (2003): I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld. Stehag: Gondolin Eriksson, M., Hester, M., Keskinen, S., Pringle, K. (red). (2005). Tackling Men s Violence in Families: Nordic Issues and Dilemmas. Bristol: Policy Press Eriksson, M., med H. Biller & D. Balkmar (2006). Mäns våldsutövande barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Stockholm: Fritzes. Eriksson, M. (red.) (2007). Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik. Stockholm: Gothia.

29 Eriksson, M. & Näsman, E. (2007). Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma, Socionomen, nr. 6, Forskningssupplementet, Eriksson, M. (2008): Barn som upplever våld män som utövar våld, i Heimer, G. & Sandberg, D. (red.): Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur Eriksson, M. & Näsman, E. (2008) Att bemöta utsatta barn som offer och aktörer, i Eriksson, M., Cater, Å. K., Dahlkild-Öhman, G., Näsman, E. (red.) Barns röster om våld att tolka och förstå. Malmö: Gleerups.

30 Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet (2008). Intervjuer och barns delaktighet, i Eriksson, M., Cater, Å. K., Dahlkild-Öhman, G., Näsman, E. (red.) Barns röster om våld att tolka och förstå. Malmö: Gleerups. Eriksson, Maria & Dahlkild-Öhman, Gunilla (2008), Motstridiga förståelser av risk och riskbedömningar i familjerättssammanhang, i Eriksson, M., Cater, Å. K., Dahlkild-Öhman, G., Näsman, E. (red.) Barns röster om våld att tolka och förstå. Malmö: Gleerups. Eriksson, Maria, med Näsman, Elisabet (2009). Familjerättsutredares bemötanden av barn som upplevt våld och barnens strategier, Socialvetenskaplig tidskrift, nr 1,