Vilken skillnad gör BBIC?

Transkript

1 Rapport 2010:04 Vilken skillnad gör BBIC? Barns Behov i Centrum, en jämförelse av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen 2008 och 2009 November 2010 Ingmar Ångman Dnr

2 Förord Alla kommuner i Örebroregionen har nu permanent licens för att arbeta med BBIC, Barns Behov I Centrum. Ett omfattande förändringsarbete som pågått sedan 2006 ligger bakom detta. Visionen för detta arbete är att barn och unga som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma chanser i livet som alla barn i samhället. För att stödja socialtjänstsens förändringsprocess har regionförbundet sedan 2006 samordnat utbildningsinsatser om BBIC och samordnat ett nätverk för BBIC-ansvariga i kommunerna. Förutom detta har regionförbundet ansvarat för att följa upp och utvärdera kommunernas förändringsarbete presenterades en rapport med en jämförande studie av socialtjänstens egenutvärderingar av ca 140 utredningar genomförda 2007 och lika många En ytterligare jämförande studie har nu genomförts som redovisas i denna rapport. Ytterligare en självgranskning genomförs under 2010 och en slutrapport med redovisning av alla tre granskningarna planeras till våren Den här rapporten blir därför i huvudsak en redovisning av resultaten från 2009 års granskning och innehåller inte några utförligare diskussioner eller reflexioner. Regionförbundet har beviljats statliga utvecklingsmedel av Länsstyrelsen i Örebro för arbetet med denna uppföljning. Detta har möjliggjort att Ingmar Ångman, Degerfors kommun, kunnat anlitas för denna uppgift. Örebro den 24 november Marie Gustafsson Utvecklingsledare

3 Innehåll Inledning...4 Bakgrund...5 Metod...6 Resultat...7 Barnen i utredningarna... 7 Anmälningarnas innehåll... 8 Formella aspekter av utredningarna... 9 BBICS grundprinciper...10 Barn och unga i centrum Teoretiska utgångspunkter Samarbete med barn och deras föräldrar Samverkan mellan myndigheter Insatser under utredningens gång Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser Utredningarnas innehåll...15 Faktorer i familj och miljö Barnets behovsområden Aspekter av föräldraförmågan Några frågeställningar...21 Avslutande kommentar...21 Tabellbilaga...22

4 Inledning I Socialstyrelsens slutrapport från BBIC-projektet 1, Social barnavård i förändring beskrivs BBIC-systemet på följande sätt: BBIC är ett handläggnings- och dokumentationssystem för utredning, planering och uppföljning i social barnavård. Det ger en struktur för att systematiskt hämta in uppgifter om, dokumentera och följa upp barns och ungas behov av insatser. BBIC erbjuder, förutom en uppsättning strukturerade formulär som följer hela ärendekedjan, en teoretisk kunskapsbas för den sociala barnavården. Formulären vilar på denna teoretiska kunskapsbas främst utvecklingsekologi och anknytningsteori. Formulären baseras på grundprinciper som bland annat innebär att utveckla ett bra samarbete med barn, föräldrar och olika professionella grupper med barnet i centrum. Kommunerna i Örebroregionen visade tidigt ett stort intresse för BBIC-systemet. När FoUverksamheten SocialtjänstFoUrum startade 2001 formulerades tidigt uppdraget från kommunerna om att driva en process för att starta arbetet med BBIC. När Socialstyrelsen öppnade upp för rikstäckande användning av BBIC-systemet var Örebroregionen ett av de första nätverken som påbörjade implementeringsarbetet. Alla regionens tolv kommuner har arbetat med införandet. SocialtjänstFoUrum som 2006 blev FoU Välfärd inom Regionförbundet Örebro ansvarar för den regionala samordningen av BBIC-implementeringen. Detta innebär ansvar för att hålla i det regionala nätverk för kommunernas BBIC-ansvariga och utbildare, som skapades i samband med att grundutbildningen genomfördes. 1 Social barnavård i förändring Slutrapport från BBIC, Socialstyrelsen

5 Bakgrund Kommunerna uttryckte tidigt önskemål om att FoU Välfärd skulle planera för någon form av uppföljning/ utvärdering av BBIC-arbetet i regionen. Goda möjligheter har skapats för att tillgodose kommunernas önskemål om regional samordning utifrån att Länsstyrelsen i Örebro har beviljat statliga utvecklingsmedel till detta alltsedan år 2006 och framåt. Det här är den sjätte rapporten som publiceras i utvärderingen och den andra som bygger på självgranskningar utförda inom socialtjänsten i länets kommuner av utredningar som genomförts utifrån BBIC systemet. Tanken med uppföljning och utvärdering av BBICimplementeringen i länet är att bidra med ett underlag till ställningstagande kring det fortsatta arbetet med BBIC i länets kommuner, exempelvis inför ansökan om permanent licens där samtliga kommuner i länet har fått eller är i en process att prövas för att få en sådan. Inför framtiden är den fortsatta uppföljningens syfte att bidra med information kring inom vilka området arbetet med utvecklingen av barnavården behöver förstärkas. BBIC är inte längre ett projekt utan det ordinarie sättet att arbeta med utredning och insatser för barn. I den här rapporten redovisas den andra självgranskningen av utredningar genomförda i länets kommuner. Ytterligare en självgranskning genomförs under 2010 och en slutrapport med redovisning av alla tre granskningarna och även de andra granskningarna planeras till våren Den här rapporten blir därför i huvudsak en redovisning av resultaten från 2009 års granskning och innehåller inte några utförligare diskussioner eller reflexioner. Den jämför resultaten mellan granskningarna 2008 och Den kan verka svårtillgänglig och fylld av mycket siffror men dess syfte är som sagt i första hand att redovisa resultat. På några ställen förs dock ett resonemang kring betydelsen av de resultat som redovisas. För en djupare beskrivning av BBIC-systemet och dess sammanhang hänvisas läsaren till FoU-Välfärds rapport 2009: Ångman; Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum, Regionförbundet i Örebro

6 Metod Uppföljningen lades liksom vid första självgranskningen upp som en form av egenutvärdering med stöd av ett formulär. Med egenutvärdering avses att en arbetsgrupp utvärderar sig själv för att få underlag till hur man kan utveckla sin verksamhet. Det handlar om att systematiskt granska och reflektera över sitt arbete och att tillämpa ny kunskap. Granskningen avsåg denna gång utredningar avslutade mellan 1 februari 2008 och 31 januari Utredningarna skulle anbart avse personer under 18 års ålder. Andra urvalskriterier var att det skulle vara allvarliga utredningar samt att utredningarna skulle innehålla förslag om insatser från socialtjänsten. Samtliga tolv kommuner deltog. Flertalet kommuner bidrog med mellan åtta och 14 utredningar var, Laxå med två och Hällefors med tre. Örebro kommun som befolkningsmässigt utgör närmare hälften av länet bidrog med 42. Det totala antalet formulär som ingick i granskningen var 134 st varav elva inte kom att ingå i resultatbearbetningen. Tio av dem som inte bearbetades var avslutade efter 31 januari 2009 och en avsåg en utredning på en person över 18 år. Bearbetningen omfattade alltså 123 utredningar. Granskningen utgick från att handläggare granskade och fyllde i formulär på egen hand. I praktiken innebar det att man, med en kollegas utredning som underlag, förde över uppgifter från utredningen till formuläret. Formuläret kom att fyllas i av arbetsledare eller socialsekreterare. De ifyllda formulären lämnades till FoU Välfärd som sedan bearbetat och analyserat dessa. Utredningarnas innehåll analyserades utifrån BBIC-triangeln, som anger vilka områden en utredning kan innehålla. Som stöd för denna del av analysen har BBICs fördjupningsfrågor använts. Dessa frågor anger vilka behovsområden och vilka aspekter av föräldraförmåga som är relevanta inom olika åldersgrupper. Utredningarna har dessutom analyserats med BBICs grundprinciper som utgångspunkt för att se i vilken utsträckning utredningarna lever upp till de olika grundprinciper som ska vara styrande för allt arbete utifrån BBIC-modellen. För vissa av grundprinciperna så finns dock inga relevanta frågor i formuläret. De grundprinciper som inte belyses är principerna kunskap och beprövad erfarenhet som handlar om att arbetet ska bedrivas på ett kunskapsbaserat sätt, identifiera resurser och svårigheter som handlar om att utredningarna ska få ett allsidigt underlag samt likvärdiga möjligheter för alla barn som handlar om att alla barn ska få möjligheten att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Under bearbetningen och analysen gjordes jämförelser med föregående års granskning. I bilaga finns också en jämförelse med vissa frågor från den tillsyn som länsstyrelsen genomförde Den jämförelsen gäller i första hand frågor om de formella delarna av utredningarna, men även vissa frågor som berör BBICs grundprinciper. 6

7 Resultat Redovisningen består av fyra delar; bakgrundsuppgifter, formella aspekter i utredningarna, utredningarna i förhållande till BBICs grundprinciper samt utredningarnas innehåll. Resultatet av 2009 års granskning jämförs också i hög utsträckning med resultatet från Barnen i utredningarna Pojkar uppmärksammas tidigare än flickor Fördelningen mellan könen är liksom i 2008 års granskning relativt jämn med en liten övervikt för pojkar som pojkar utreds i åldersgruppen 7 10 år. I majoriteten av utredningar som avser flickor är de fyllda 15 år. Jämfört med 2008 är det en högre andel utredningar som avser barn i åldersgruppen år; 38% 2008 jämfört med 48% svarar för 53% mot flickornas 47%. En tendens som också står sig från 2008 är att fler Förändringen av åldersfördelningen kan vara en förklaring till vissa andra förändringar i utfallet i övrigt. Tabell 1. Andel barn i procent efter kön och åldersgrupper 2009 (pojkar n=62, flickor n=56, bortfall 5) Kön 0 2 år 3 6 år 7 10 år år år Totalt Flickor Pojkar Tillsammans Många har utretts tidigare Även om andelen barn som utretts tidigare har sjunkit något så har fortfarande en majoritet av dem utretts tidigare; 60% 2008 jämfört med 52% De som utretts vid tre eller fler tillfällen har dock ökat något från 20% 2008 till 29% Fler utredningar beroende på ansökningar Två av tre utredningar (64%) föranleds i 2009 års granskning av en anmälan. Jämfört med 2008 (66%) är siffran relativt oförändrad. Däremot har andelen utredningar som kommer till stånd utifrån en ansökan ökat från 30% 2008 till 37% Särskilt markant är detta i åldersgruppen år där andelen med ansökningar som anledning till utredning ökat från 27% till 42%. Orsaken till detta kan man inte med säkerhet uttala sig om utifrån formuläret men en positiv tolkning är att fler ungdomar ser socialtjänsten som en möjlighet mer än som ett hot. Att förtroendet för socialtjänsten bland ungdomar har ökat. Framtida uppföljningar får utvisa om detta är en tendens som håller i sig. Många utredningar beroende på både miljö och beteende Om man istället ser på innehållet i de uppgifter som ligger till grund för utredningen så är det något vanligare att utredningar inleds med anledning av uppgifter om förhållanden i barnets miljö än uppgifter om barnets beteende. Förhållandet mellan åren har inte förändrats på något avgörande sätt även om det blivit något vanligare med uppgifter om problematiskt beteende hos barnen som 7

8 orsak till inledning av utredning liksom en minskning av förhållanden i barnets miljö. En bakomliggande orsak till denna förändring kan vara att det i 2009 års granskning är en högre andel äldre barn som utretts. Tabell 2. Fördelning av anledning till utredning 2008 och 2009 i procent (2008 n=111, bortfall 25, 2009 n= 122, bortfall=1) Anledning Barnets beteende Barnets miljö Ansökningar Totalt ) Att den procentuella fördelningen överstiger 100 procent beror på att det kunde finnas fler än en anledning till att utredning inleddes. 2) Barnets beteende innehåller följande kategorier: skolsociala problem, beteendeproblem, annan brottslighet, alkohol/narkotika bruk, psykisk ohälsa. 3) Barnets miljö innehåller följande kategorier: fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, psykiska övergrepp, vanvård (brister i omsorg), våld inom familjen, relationskonflikter, psykisk ohälsa, alkohol- drogmissbruk, kriminalitet, annat. 4) Ansökningar innehåller följande kategorier: ansökan kontaktfamilj, ansökan familjehem, ansökan som gäller annat. Miljö kontra eget beteende inte längre relevant Anledningen till inledande av utredning är i många fall både uppgifter om miljö och beteende varför det finns skäl att ifrågasätta denna kategorisering som är vanligt förekommande i den sociala barnavården. Säkerligen är det också så att även om utredningarna inleds med anledning av uppgifter om problematiskt beteende hos barn så framkommer det i utredningen att det också finns en problematisk miljö för barnen. Anmälningarnas innehåll BBICs anmälningsformulär innehåller en kategorisering av orsakerna till anmälan. I 2009 års granskning har samma kategorier använts för att klarlägga innehållet i de anmälningar som legat till grund för utredningarna. Tabell 3. Innehåll i anmälningar som leder till utredning 2009 (n=115, bortfall 8) Innehåll Procent 1 Problem hos barnet Skolsociala 19 Beteende problem 35 Brottslighet 10 Eget missbruk 13 Psykisk ohälsa 23 1) Att den procentuella fördelningen överstiger 100 procent beror på att det kunde finnas fler än en anledning till att utredning inleddes. Problem i omgivningen Fysiska övergrepp 9 Sexuella övergrepp 4 Psykiska övergrepp 10 Vanvård 9 Våld i familjen 12 Relationskonflikter 23 Psykisk ohälsa 17 Missbruk 18 Kriminalitet 8 Annat 15 Totalt 223 8

9 Beteendeproblem och psykisk ohälsa vanligaste problemet hos barnet Om man ser till de uppgifter som handlar om barnets eget beteende så är de allmänna beteende svårigheterna hos barn vanligast. Det är också den vanligast förekommande uppgiften i anmälningarna överhuvudtaget. Därefter följer psykisk ohälsa hos barnet självt. En grupp av barn som traditionellt inte hört till socialtjänstens målgrupper. 17 av dessa 26 barn är över 15 år. 19 av 26 är flickor. Uppgifter om brottslighet och missbruk hos barn är relativt ovanliga. Pojkar tycks fortfarande vara mer brottsbenägna än flickor eftersom nio av elva uppgifter handlar om pojkar. Missbruk är däremot en lika vanlig uppgift om flickor som pojkar. Åtta av 15 uppgifter rör flickor. Relationskonflikter vanligaste problemet i barnets miljö Relationskonflikter är den vanligaste uppgiften bland de problem som hör ihop med barnets omgivning. Missbruk och psykisk ohälsa är andra vanligt förekommande uppgifter. Övergrepp av olika karaktär är mindre vanliga. Av de som utsatts för fysiska övergrepp är sju av tio äldre än 15 år och likaså sju av tio flickor. Våld i familjen är en uppgift som förekommit i 14 anmälningar. Av dessa berör elva pojkar. Formella aspekter av utredningarna I 2008 års granskning saknades uppgift i utredningsdokumentet om när utredning inletts i 15% av utredningarna är motsvarande siffra sex procent. Däremot har inte dokumentationen av när utredningen avslutats förbättrats utan fortfarande saknar var fjärde utredning denna uppgift. I så gott som samtliga utredningar framgår vem som är vårdnadshavare. Dokumentation av förlängningsbeslut saknas 2009 är siffran för utredningar som avslutas inom den av lagen föreskrivna maximala utredningstiden fyra månader oförändrat 82%. Förlängningsbeslut saknas däremot i 45% av de utredningar som överskred fyra månader. Detta är en försämring gentemot granskningen 2008 då 28% saknade förlängningsbeslut. 9

10 BBICS grundprinciper Barn och unga i centrum Socialsekreterarna träffar barnen vid fler tillfällen Socialsekreterarna träffar 87% av barnen under utredningstiden. Liksom i granskningen 2008 är siffran oförändrat mycket hög. 70% av barnen träffar man ensam utan att någon annan deltar. 60% av barnen träffar man tillsammans med en eller båda föräldrarna. Jämfört med 2008 års granskning träffar man barnen vid fler tillfällen under utredningstiden; 44% 2008 jämfört med 55% Risk och skyddsbedömningar saknas Andelen barn i utredningar där det finns uppgifter om våld i familjen är oförändrat mellan åren års siffra är 36%. Däremot har andelen utredningar som saknar risk och skyddsbedömningar ökat var det 28% av utredningarna med uppgifter om våld i familjen som saknade risk och skyddsbedömningar medan motsvarande andel 2009 var 37%. En klar försämring med andra ord. En orsak till detta kan vara att risk och skyddsbedömning i BBIC systemet alltid görs i anslutning till en inkommen anmälan under den sk förhandsbedömningen. Det innebär att en prövning görs om anmälan också ska leda till att utredning inleds. Genom att man redan genomfört en risk och skyddsbedömning i förhandsbedömningen utelämnar man denna i utredningsdokumentet trots att det är ett viktigt ställningstagande i själva utredningen. Teoretiska utgångspunkter BBIC utgår från ett antal teoretiska utgångspunkter för det barnavårdande arbetet. Bland dem märks utvecklingsekologi och anknytningsteori på ett särskilt sätt. Det är däremot inte tydligt uttalat att man i de enskilda utredningarna ska göra teoretiska anknytningar eller referenser. Andelen teoretiska anknytningar i bedömningen har minskat från 2008 års 27% till 2009 års 15%. I 2009 års granskning har frågor kring analysdelen av utredningen införts. I analysen görs 2009 teoretiska anknytningar i 30% av utredningarna. Samarbete med barn och deras föräldrar Andelen barn som kommer till tals i utredningen är oförändrat 80% i 2009 års granskning. 73% av de som inte kommit till tals var i åldern upp till 10 år. Vårdnadshavare informeras i mindre utsträckning I mindre än hälften av utredningarna (46%) finns det dokumenterat att barnen fått information om att utredning inletts. I åldern år är andelen 65% vilket är fler än 2008 då motsvarande andel var 49%. Däremot så finns dokumenterad information till barnens vårdnadshavare att utredning inletts i 76% av 10

11 utredningarna. Högre än för barnen men lägre jämfört med 2008 års granskning när 94% av vårdnadshavarna informerades. Granskningen 2009 innehåller en högre andel utredningar av äldre barn vilket kan vara en orsak till att man väljer att inte informera vårdnadshavare om utredningen med tanke på att barnets rätt till integritet blir större desto äldre barnet är och att man i vissa fall kan avstå från att informera vårdnadshavare med tanke på risken för att barnet drabbas negativt om det framkommer att missförhållanden i hemmiljön uppmärksammats. Föräldrarna mer delaktiga i utredningen än barnen Föräldrarnas kunskap om barnets situation har vägts in i 79% av utredningarnas bedömning. Barnets kunskap om sin situation har vägts in i 61% av utredningarna. I åldersgruppen 7 18 år har den vägts in i två av tre bedömningar. I 69% av utredningarna framgår föräldrarnas inställning till utredningens förslag. I tre av fyra utredningar är man överens med föräldrarna. Barnens inställning till förslagen framgår endast i hälften av de utredningar där detta är relevant. I 58% av dessa är man överens med barnen. Liksom i 2008 års granskning framgår att föräldrarna är mer delaktiga i utredningarna jämfört med barnen. Detta oavsett ålder på barnen. Samverkan mellan myndigheter Utredningarna innehåller en hög grad av kontakter med andra myndigheter. Det finns utifrån detta inget belägg för påståenden om att socialtjänstens arbete med utsatta barn sköts på ett slutet sätt. I 2009 års granskning har sådana kontakter tagits i 89% av utredningarna. Även 2008 var det en hög siffra med 84%. Kontakter med skola och förskola är vanligast och tas i 79%. Däremot är det mer ovanligt med kontakter med anhöriga. I en tredjedel av utredningarna togs sådana kontakter 2009, i granskningen 2008 togs kontakter i var fjärde utredning. 11

12 Tabell 4. Fördelning av externa kontakter tagna under utredning2008 och 2009 i procent (2008 n=114, bortfall 22, 2009 n=109, bortfall 14) Externa kontakter Inom kommunen Förskola Skola Skolfritidsverksamhet 1 5 Extern kommun Socialtjänst Landstinget BUP Habiliteringen 2 1 BVC/BMM Övrig sjukvård Andra externa Polis Familjehem/jourhem HVB-hem Andra Släktingar/anhöriga Grannar 4 1 Annat 13 Totalt I granskningen 2008 saknades kontakter i 28% av utredningarna har denna siffra sjunkit till 23%. En annan aspekt av samverkan är hur socialsekreterarna tar nytta av andra myndigheters kompetens i sina bedömningar. Tendensen är på detta område sjunkande vägdes andra myndigheters kunskap in i mindre än hälften av utredningarna (46%), 2008 i betydligt fler 59%. Insatser under utredningens gång Socialtjänsten påbörjar insatser under utredningstiden i nästan 2/3-delar av fallen. Denna siffra har ökat något sedan Tabell 5: Fördelning av insatser under pågående utredning 2008och 2009 i procent (2008 n=78, bortfall 4, 2009 n=74, bortfall 1) Insatser Stödsamtal 5 16 Stödkontakt 5 7 Nätverksarbete 3 2 Familjearbete 9 10 Kontaktperson 6 9 Gruppverksamhet 2 Kontaktfamilj 10 7 HVB-hem Föräldra-barnplacering 3 6 Ungdomstjänst 2 ART 3 Missbruksvård 2 3 Familjehem Jourhem 7 Annat 10 7 Totalt

13 Vilka typer av insatser som används kan förändras från ett år till ett annat. Tydligast är detta vad gäller stödsamtal som också är begränsat till några av de länets kommuner; Örebro, Nora, Lindesberg och Askersund men inte används i de övriga. Andelen insatser som medför placering utom hemmet är relativt konstant mellan de båda granskningsåren % jämfört med 35% Det är vanligare med placeringar under utredningstid bland de yngsta barnen (0-6 år) och bland de äldsta barnen (15-18 år) även om det mellan granskningsåren finns en sjunkande tendens vad gäller placeringar av äldre barn placerades 46% av barnen i åldersgruppen år, %. Pojkar placeras i högre utsträckning på HVBhem jämfört med flickor. Det är också vanligare med insatser för pojkar under utredningstiden överhuvudtaget. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser Liksom i 2008 års granskning finns oerhört höga siffror rörande kvaliten på de bedömningar som socialsekreterarna gör i utredningarna. I 96% av utredningarna kan man följa hur handläggaren kommit fram till sin bedömning, i 97% är bedömningen relevant eller mycket relevant och i 86% av utredningarna finns en tydlig eller mycket tydlig koppling mellan bedömningen och valet av insats. I ytterligare 11% finns en sådan koppling även om den inte är så tydlig. Samtliga siffror innebär en förbättring jämfört med de redan höga sifforna i 2008 års granskning. Granskningarna visar att området bedömning inte är problematiskt i BBIC-systemet. Däremot är det säkert en krävande och svår arbetsuppgift. Ingen ändring av typer av insatser En väsentlig fråga i samband med implementeringen av BBIC-systemet är om det påverkar val av insatser för de utredda barnen. Syftet med utredningen är att utgöra underlag för beslut av insats. Val av insatstyp har inte förändrats mellan 2008 och 2009 års granskning. Tabell 6. Fördelning av föreslagna insatser i utredningarna 2008 och 2009 i procent (2008 n=114, bortfall 22, 2009 n=119, bortfall 4) Insatser Öppna insatser Placering Placering och öppen insats 4 8 Totalt ) Öppna insatser innehåller följande kategorier: stödsamtal, stödkontakt, nätverksarbete, familjearbete, kontaktperson, kontaktfamilj, gruppverksamhet, ungdomstjänst, ART, missbruksvård, annat. 2) Placeringar innehåller följande kategorier: HVB-hem, Föräldrar-barn placering, familjehem, jourhem. Inte heller om man bryter ned val av insats till detaljerad nivå kan någon större förändring mellan åren ses. Några mindre frekvent använda insatser tycks inte längre ha relevans. Nätverksarbete, gruppverksamhet, ungdomstjänst och ART. 13

14 Tabell 7. Fördelning av föreslagna insatser i utredningarna 2008 och 2009 i procent (2008 n=114, bortfall 22, 2009 n=119, bortfall 4) Insatser Stödsamtal Terapi 2 3 Stödkontakt 10 7 Nätverksarbete 2 0 Familjearbete Kontaktperson 4 9 Gruppverksamhet 3 0 Kontaktfamilj 14 7 Strukt. Dagvård 1 3 HVB-hem Föräldra-barnplacering 1 4 Ungdomstjänst 1 0 ART 3 0 Missbruksvård 1 2 Familjehem Annat 1 3 Totalt Det kan heller inte ses någon märkbar förändring vad gäller vilket lagrum som används. 80% av insatserna föreslog 2008 enligt Socialtjänstlagen föreslås 76% enligt Socialtjänstlagen. Resterande insatser föreslås med stöd av LVU. När det gäller skillnader mellan pojkar och flickor placeras pojkar i högre utsträckning än flickor på HVB-hem medan det omvända förhållandet gäller vid placering i familjehem. Triangeln problematisk som analysinstrument I 2009 års granskning ställdes för första gången frågor kring analysfasen i BBICsystemets utredningar. Därför kan inga jämförelser göras med föregående år. Anledningen till frågeställningar om analysdelen var en diskussion om det var denna fas i utredningsarbetet som var problematisk när man från många håll, också från socialsekreterare själva, framfört att den del i BBIC-systemet som man kände mest osäkerhet i var analys och bedömning. Frågorna om bedömningarnas kvalitet har i både 2008 och 2009 års granskning gett ett mycket gott resultat. Information om barnets behov används helt eller delvis i 92% av utredningarna. Information om föräldraförmågan i 87% och familj och miljö 71%. Föräldraförmågan ses i förhållande till barnets behov i 82 % av utredningarna. På frågan om samspelet mellan den sk triangelns sidor (faktorer i omgivningen, barnets behov respektive föräldraförmågan) används i analysen svarar 45% att den används helt eller delvis. Kanske detta indikerar var svårigheterna i analys och bedömningsfasen i utredningarna ligger. Att väga samman hur omgivningen, barnets behov och föräldrarnas förmåga påverkar barnets livssituation och utifrån detta bedöma relevanta insatser. 14

15 Utredningarnas innehåll Innehållet i de utredningar som genomförs enligt BBIC styrs av den s.k. Triangeln. Basen av triangeln utgörs av faktorer i familjen och miljön som förväntas påverka situationen för föräldrar och barn. De andra två sidorna utgörs dels av sju olika behovsområden hos barnet och dels av sex aspekter av föräldraförmåga. Föräldrarnas förmåga ska sedan bedömas i förhållande till de behov som det enskilda barnet har. En individuell utredningsplan styr vad som ska belysas i den aktuella utredningen. Därför utreds inte alla behovsområden eller föräldraförmågor i samtliga utredningar. Inom BBIC finns formulär med fördjupningsfrågor för olika åldersgrupper utarbetade. Av dessa framgår att det inte är alla behovsområden eller föräldraförmågor som är relevanta för samtliga åldersgrupper. Som exempel kan nämnas att behovsområdet utbildning inte är relevant för åldersgruppen 0-1 år och följaktligen inte heller någon av föräldraförmågorna för detta behovsområde. Därför har samtliga behovsområden och föräldraförmågor som inte är relevanta för specifika åldersgrupper betraktats som ej relevanta vid bearbetningen av uppgifterna från formuläret. Bild: BBIC-triangeln 15

16 Faktorer i familj och miljö BBIC anger sju faktorer i barnets familj och miljö. Dessa är familjens bakgrund och situation, familjens nätverk, boende, arbete, ekonomi, social integrering samt lokalsamhällets resurser. Tabell 8. I vilken utsträckning faktorer i familj och miljö är belysta 2009 i procent. Tabell 9. I vilken utsträckning faktorer i familj och miljö ej är belysta 2009 i procent. Belysningsgraden vad gäller faktorerna i barnets familj och miljö har inte förändrats nämnvärt mellan granskningsåren. 16

17 Barnets behovsområden De behovsområden som BBIC systemet anger hos barn är hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt förmåga att klara sig själv. Tabell 10. I vilken utsträckning barnets olika behovsområden är belysta 2009 i procent. Tabell 11. I vilken utsträckning barnets behovsområden ej är belysta 2009 i procent. Generellt har utredningarna blivit betydligt bättre på att belysa barnens behovsområden. Belysningsgraden på alla områden med undantag för socialt uppträdande har blivit högre. Särskilt markan är det på området identitet. 17

18 Aspekter av föräldraförmågan BBIC delar upp föräldraförmåga i sex olika aspekter; grundläggande omsorg, säkerhet, känslomässig tillgänglighet, stimulans, vägledning och gränssättning samt stabilitet. Föräldraförmåga är ingen egenskap som inom BBIC ses som åtskild från barnet utan konsekvent ställs den i relation till barnets sju olika behovsområden. En utredning ska belysa barnets behov inom de olika behovsområdena och hur väl föräldrarna förmår att tillgodose dessa. Formuläret har därför utformats så att den för varje aspekt av föräldraförmågan frågar efter hur denna har belysts inom varje behovsområde hos barnet. Vi kan därför både se hur väl de sex olika aspekterna av föräldraförmåga belyses i utredningarna och hur väl de belyses i inom barnets olika behovsområden. Belysningsgrad föräldraförmåga per barnets behovsområde I 2008 års granskning hade föräldraförmågan en belysningsgrad över 75% i två av sju behovsområden: hälsa (75%) och förmåga att klara sig själv (83%). Lägst belysningsgrad hade i genomsnitt föräldraförmågan inom behovsområdet socialt uppträdande med (65%). Föräldraförmågan inom respektive behovsområde är betydligt sämre belyst i 2009 års granskning. Endast inom ett behovsområde når belysningsgraden 75% nämligen känslo och beteendemässig utveckling. Hälsa är i närheten med 74%. Mest anmärkningsvärt är de låga belysningsgraderna inom behovsområdena socialt uppträdande 43% samt förmåga att klara sig själv 31%. Det sistnämnda behovsområdet hade högst belysningsgrad i 2008 års granskning men lägst i den nuvarande. En förklaring till att just detta behovsområde har förändrats så kraftigt kan vara att antalet utredningar där det anses relevant är förhållandevis få. 18

19 Belysningsgrad aspekter av föräldraförmåga Även om vi ser på föräldraförmågan i sig så har en klar försämring av belysningsgraden ägt rum mellan 2008 och 2009 års granskning. Tabell 12. Genomsnittlig belysningsgrad av aspekter av föräldraförmåga 2009: Ingen aspekt når en genomsnittlig belysningsgrad på 75%. Högst belysningsgrad har grundläggande omsorg i både 2008 och 2009 års granskning. Belysningsgraden har dock försämrats från 84% 2008 till 70% Lägst belysningsgrad har föräldraförmågan stabilitet som också det sjunkit från 69 % 2008 till 52%

20 Tabell 13. Genomsnittlig belysningsgrad av ej belysta aspekter av föräldraförmåga 2009: Det måste ses som ett allvarligt tecken på tillämpningen av systemet om belysningsgraderna sjunker mellan dessa år av pågående utveckling och implementering. Insatser krävs för att ge socialsekreterarna redskap att arbeta med att belysa föräldraförmågans olika aspekter. 20

21 Några frågeställningar Rapporten väcker flera frågeställningar vad gäller tillämpningen av BBIC i länets kommuner. Bland de väsentligastes kan nämnas: 1. Anledningen till att belysningsgraden vad gäller föräldraförmåga sjunkit mellan de båda självgranskningarna. Är det en signal om att handläggarna uppfattar att dokumentationskraven i BBIC-systemet leder till att utredningens administrativa inslag blir allt tyngre och svåra att uppfylla? 2. I huvudsak har belysningsgraden vad gäller barnens behovsområden utvecklats positivt. 3. Liksom i självgranskningen 2008 är resultatet mycket positivt vad gäller utredningarnas kvalitet avseende analys och bedömning. Det är en svår uppgift men som om självgranskningens resultat ger en korrekt bild av verksamheten utförs väl av handläggarna. Triangeln används däremot inte som analysinstrument i så stor utsträckning. 4. De insatser som utredningarna leder fram till har inte förändrats mellan de båda självgranskningarna. Däremot har insatserna under utredningstiden förändrats och vissa typer av insatser har upphört att användas. Vissa kommuner använder typer av insatser som överhuvudtaget inte används i andra kommuner. Om det är en önskvärd utveckling eller inte behöver värderas. 5. Fortfarande tar man i utredningarna mer hänsyn till föräldrarnas än till barnens synpunkter. Föräldrarna är mer delaktiga i utredningarna och har mer inflytande på dessa jämfört med barnen. Detta oavsett ålder på barn. 6. Utredningarna brister vad gäller bedömningar av barns behov av skydd i sammanhang där det förekommer våld. Andelen utredningar där skyddsbedömningar saknas har ökat mellan de båda självgranskningarna. 7. Orsakerna till att utredningar inleds visar att den traditionella uppdelningar på orsaker i barnets miljö respektive beteende inte är relevant. I en stor andel av utredningarna anges orsaker både i miljö och beteende. Psykisk ohälsa är en vanligare orsak till att utredning inleds än brottslighet eller eget missbruk hos barnet. Avslutande kommentar Denna rapport innehåller i huvudsak en rapportering av resultat i 2009 års självgranskning jämfört med granskningen Vad gäller slutsatser med anledning av rapporten får läsaren med hjälp av de korta kommentarer som lämnats själv försöka bilda sig en uppfattning. En mer omfattande slutrapport som kommer att sammanfatta alla de rapporter som lämnats i Regionförbundets granskning och utvärdering av implementeringen av BBIC-systemet planeras till I denna kommer även den självgranskning som genomförts under 2010 att vara ett underlag. Slutrapporten kommer att innehålla betydligt mer av analys, reflektion och diskussion. Till detta återkommer vi alltså under nästa år. 21

22 Tabellbilaga Tabell 1. Aspekter av föräldraförmåga med högst belysningsgrad 2008 i procent. Aspekt av föräldraförmåga Behovsområde Belyst/delvis belyst Grundläggande omsorg Klara sig själv 95 Grundläggande omsorg Hälsa 90 Säkerhet Klara sig själv 88 Grundläggande omsorg Familj och sociala relationer 85 Grundläggande omsorg Utbildning 85 Grundläggande omsorg Identitet 81 Grundläggande omsorg Känslo- och beteendemässig utv. 81 Stimulans Klara sig själv 81 Tabell 2. Aspekter av föräldraförmåga med högst belysningsgrad 2009 i procent. Aspekt av föräldraförmåga Behovsområde Belyst/delvis belyst Grundläggande omsorg Hälsa 90 Grundläggande omsorg Känslo- och beteendemässig utv. 83 Grundläggande omsorg Utbildning 81 Vägledning och gränssättning Känslo- och beteendemässig utv. 81 Känslomässig tillgänglighet Känslo- och beteendemässig utv. 80 Vägledning och gränssättning Hälsa 79 Stabilitet Känslo- och beteendemässig utv. 78 Grundläggande omsorg Familj och sociala relationer 76 Tabell 3: Aspekter av föräldraförmåga med lägst belysningsgrad 2008 i procent Aspekt av föräldraförmåga Behovsområde Ej belyst Stimulans Känslo- och beteendemässig utv. 52 Stabilitet Socialt uppträdande 52 Säkerhet Utbildning 58 Känslomässig tillgänglighet Hälsa 62 Stimulans Socialt uppträdande 62 Säkerhet Identitet 66 Stimulans Familj och sociala relationer 69 Vägledning och gränssättning Identitet 69 Tabell 4. Aspekter av föräldraförmåga med lägst belysningsgrad 2009 i procent Aspekt av föräldraförmåga Behovsområde Ej belyst Känslomässig tillgänglighet Klara sig själv 89 Stabilitet Klara sig själv 88 Säkerhet Klara sig själv 76 Stabilitet Socialt uppträdande 68 Stabilitet Identitet 64 Vägledning och gränssättning Identitet 62 Säkerhet Identitet 60 Stimulans Familj och sociala relationer 57 22

23 Tabell 5. Jämförelser på vissa frågor mellan Länsstyrelsens tillsyn 2006, FoU-Välfärds uppföljning 2008 och (Andel ja-svar i procent) Fråga Länsstyrelsen BBIC 2008 BBIC 2009 Uppgift om inledd utredning saknas Utredning avslutad inom fyra månader Talat med/ observerat barnen i utredningen Riskbedömning saknas Barnen kommit till tals i utredningen Samtycke till kontakter dokumenterats Kontakter saknas i utredningen Andra myndigheters kunskap har vägts in i bedömningen Insatser under utredningstiden Relevant bedömning Insatser enligt SoL föreslagits i utredningen

24 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: Forskarvägen Örebro regionorebro@regionorebro.se Organisationsnummer: