Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC
|
|
- Ulla Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanställning Frågor och svar som gäller BBIC Sammanställt av Kerstin Steneudde, samordnare BBIC Innehåll BBIC Licens Anmälan/ansökan Förhandsbedömning Utredningsplan Utredning Vårdplan Genomförandeplan Stöddokument Konsultationsdokument Samrådsdokument Övriga frågor Bilaga: Genomförandeplan hämtat från SoS hemsida 1
2 BBIC Licens Se även Licensavtal samt BBIC-konceptet på SoS hemsida Underlicens Underlicensen är kopplad till socialtjänsten vbf formulären till en annan verksamhet, t ex ett HVB. Det ska i BBIC-kommuner finnas en förteckning över vilka som har fått underlicens från er kommun. Det räcker med ett word-dokument där man skriver namnet på verksamheten som arbetar på underlicens och under vilken tid den gäller. I detta dokument ska det inte stå något om det enskilda barnet, varken födelsedatum eller initialer (namnet på barnet). Skulle Socialstyrelsen vid BBIC-tillsyn fråga efter uppgiften så räcker det att man visar upp dokumentet. Att tänka på: Personuppgiftslagen gäller i detta sammanhang och föreskriver att verksamheten (t ex ett HVB) ska veta att det finns en sådan förteckning och att de finns med på denna lista. Socialstyrelsen poängterar att arbetet med att dokumentera underlicenser inte ska vara en extra tung administration. En egen öppenvård har troligen alltid uppdrag från den egna kommunen och därför behöver man bara skriva att det gäller tills vidare eller ett år i taget. Skulle man placera ett barn på externt HVB så skriver man att underlicensen gäller för den period som barnet vistas på HVB, under förutsättning att detta HVB får del av BBICformulär, t ex genomförandeplan. 2
3 Anmälan/ansökan Anmälan vid pågående insats FRÅGA: Anmälningar som inkommer i ärenden där vi har pågående insats. Måste vi alltid använda formuläret förhandsbedömning eller kan man behandla anmälan i en löpande journalanteckning? Många gånger behövs ju inte ytterligare insatser, utan innehållet i anmälan tas upp inom ramen för den insats som redan är pågående (t ex kontaktperson, familjebehandling). SVAR: Alla anmälningar ska enligt konceptet i BBIC skrivas i formuläret Anmälan. Anledningen är att även om barnet anmäls för 10:e gången inom loppet av två år eller det redan pågår en utredning eller insats, så ska nämnden få till stånd en systematisk, spårbar och tydlig dokumentation och därmed kunskap (statistik bl.a.) kring barn och unga som anmäls till socialtjänsten och vad som sen sker med anmälningarna. Formuläret Anmälan ska alltid användas när en anmälan aktualiseras, även om en utredning redan pågår. Forsknings visar att många barn och ungdomar totalt sett som anmälts och utretts och även har haft insatser, fortsätter att fara illa. Om en anmälan inkommer under pågående utredning är det därför viktigt att dokumentera den lika noga som man skulle ha gjort om det inte redan pågick en utredning. Det ska göras riskbedömning om behovet av skydd, och det ska dokumenteras. Man ska ange på slutet vilket beslut/ställningstagande anmälan ledde till etc. Självklart får man ta ställning till vad i förhandsbedömningen som är relevant om det redan pågår en utredning, man tar väl i regel inga kontakter alls, utan fortsätter sannolikt att utreda anmälan i den redan pågående utredningen. Men behov av riskbedömning kan fortfarande behöva göras. Det är viktigt att försöka komma ifrån fri text och långa sammanfattningar i sina verksamhetssystem så att informationen som matas in i systemet blir mer spårbar/sökbar. Det är svårare att få fram tillförlitliga uppgifter ur systemet när man klumpar ihop mycket och blandad information under en enda sammanfattande rubrik som innehåller fri text t ex som man gör då man lägger in en anmälan som journalanteckning. 3
4 Förhandsbedömning Om förhandsbedömning finns bl.a. följande att läsa i handboken Barn och unga i socialtjänsten (sid. 31): En sådan s.k. förhandsbedömning är inte en mindre utredning, utan bara en bedömning av om socialtjänsten ska inleda en utredning eller inte. Det framkommer att socialtjänsten får hämta in det som tidigare är känt om barnet eller familjen inom den egna socialtjänsten, att förnyad kontakt kan tas med anmälaren i förtydligande syfte och att den som anmälan rör kan ges möjlighet att bemöta uppgifterna i anmälan. Socialtjänsten kan även, om det är lämpligt, ha ett klargörande samtal med vårdnadshavaren tillsammans med den som gjort anmälan (sid. 32). Formuläret Anmälan mynnar i beslut att inleda utredning alternativt ställningstagande att inte inleda utredning. Detta beslut ska alltså inte föregås av en mindre utredning. Att föra in behovsområden i formuläret medför en risk att utredningsarbetet startade redan här, d.v.s. innan beslut/ställningstagande är ett faktum. 4
5 Utredningsplan Arkivering av utredningsplan Utredningsplanen är en upprättad handling och ska som sådan arkiveras i personakten. Utredningsplanen har sitt värde utifrån eventuell fortsatt planering, t ex kan det vara viktigt att dokumentera barn och föräldrars uppfattning och eventuella samtycke till planeringen. I personakten ska dokumenteras faktiska händelser och händelser av betydelse och utifrån detta ska den sparas. Det kan vara så att budskapet tidigare har varit att den är ett arbetsmaterial men nu läggs mycket tid och arbete på utredningsplanen och då får den större betydelse även när det gäller dokumentationen. Behöver det finnas utredningsplan i "miniutredningar". T ex när en mottagningsgrupp eller motsvarande gör en miniutredning direkt. Ja, det ska finnas, men det går bra att göra en egen variant som används i den delen av verksamheten. Det är viktigt att detta ändå knyter an till BBIC t ex genom att frågeställningar utgår från Triangeln". Grunden är att formuläret "utredningsplan" ska användas i majoriteten av ärenden. Hur formulerar man frågeställningar för utredningsplanen? Ett nyckelbegrepp är begriplighet. Formulera först frågeställningarna utifrån den oro/de problem som framgår av anmälan/förhandsbedömning. Välj därefter vilka behovsområden som behöver utredas för att svara på frågorna. Formulera frågeställningarna så att de ger förklarande svar snarare än beskrivande; Hur påverkas Kalle av sin hemsituation? i stället för Hur ser Kalles hemsituation ut?. 5
6 Utredning Vad är skillnaden mellan rubriken Vårdnadshavarens uppfattning och Vårdnadshavarens förmåga? Under rubriken Vårdnadshavarens uppfattning skriver man vad föräldern säger om barnets behov. Under Vårdnadshavarens förmåga skriver man vad som framkommit om vårdnadshavarens förmåga; vad föräldern gör (eller inte gör) för att tillgodose behoven. Informationen kan komma från föräldern själv, barnet eller personer i nätverket. Får man ha en övergripande rubrik Föräldraförmåga i utredningen, eller slå ihop föräldraförmågor i en rubrik? Nej. Hur ska rubriken Barnets behov inom området användas? Denna rubrik kan liknas vid en minisammanfattning av behovsområdet. Sammanfatta i punktform de behov som framkommit. Hur ska rubriken Socialtjänstens iakttagelser användas? Här redogörs för socialsekreterarens observationer i möten och samtal med barnet och föräldrarna. Observera att man inte ska skriva några bedömningar här. Går det att skriva en vårdansökan i BBIC? Som i alla utredningar är det viktigt att bara ta med information som är relevant i förhållande till frågeställningarna. Extra viktigt i en ansökan om vård är att i analysen beskriva den påtagliga skaderisken för barnet/ungdomen utifrån de problem som framkommit. I bedömningen är det viktigt att tydligt sammanfatta kriterierna för ansökan. Vilka rubriker får man lov att ta bort i en utredning? Vilka rubriker som kan tas bort är en bedömningsfråga utifrån ärendets natur och omfattning. Det viktiga är att inte på rutin plocka bort rubriker utan att alltid ta ställning deras relevans. En tumregel är dock att ha med åtminstone ett behovsområde, en aspekt av föräldraförmågan, samt en faktor i familj/miljö. På så vis belyser man barnets situation utifrån det utvecklingsekologiska perspektiv som BBIC bygger på. Hur hanterar man information från tidigare utredning? Under Utredningens genomförande beskriver man att man tagit del av tidigare utredning. Under Tidigare kännedom/tidigare utredning sammanfattas innehållet i och resultat av tidigare utredning. Under behovsområdena tar man med information från aktuell utredning. Ett tips är att formulera frågeställningarna så att man efterfrågar skillnader jämfört med förra utredningen. På så vis får man hjälp att identifiera vad som är relevant att ta med i den aktuella utredningen. Vad ska man tänka på när man skriver en utredning i BBIC? Undvik upprepningar! Viss information kan passa på flera ställen. Välj en rubrik och var sedan konsekvent med det. All information som framkommit behöver inte nödvändigtvis stå i utredningen. Ta med det som behövs för att kunna analysera och besvara frågeställningarna. 6
7 Börja skriv utredningen direkt. Att skriva även journalanteckningar utifrån triangelns rubriker underlättar. Utredningar och uppföljningar i ärenden där ungdomen är över 18 år Övervägande enl 2 LVU (brister i omsorgen) görs inte om den unge fyllt 18 år. Det som kan bli aktuellt är Omprövning av vård enligt LVU 3, dvs. eget beteende, och om den unge har fyllt 18 år; då kan ordet Vårdnadshavare i rubriken tas bort om det är IT-tekniskt möjligt och ersättas med Föräldrarnas situation och delaktighet i vården i det enskilda fallet. Man kan ha en hjälptext under rubriken som lyder Biologisk förälder eller styvförälder som deltar i vården kan inkluderas. SoS jurister godkänner inte att vi skriver Vårdnadshavares/förälders delaktighet i vården som en fast rubrik. 7
8 Vårdplan Vårdplan vid placering av förälder och barn FRÅGA: Räcker det med en vårdplan på barnet eller ska vi ha en vårdplan på föräldern också? SVAR: Vad gäller vårdplan i samplacering så är det en vårdplan för barnet. Om föräldern har "egna" bekymmer t ex missbruk som också ska adresseras under placeringen får ni om ni anser att det behövs ha en egen vårdplan för föräldern. Någon sådan finns ej i BBIC, såvida det inte är en förälder som själv är under 18 år Om barnets vårdgivare är involverad i riktad insats till föräldrarnas förmåga kan man i nya formulären (2011) planera och följa upp sådana insatser i genomförandeplan för placering under rubrikerna Vårdnadshavares förmåga samt Familj och miljö. Hur ska rubriken Övergripande mål med vården i vårdplanen förstås i förhållande till rubriken Övergripande mål inom respektive behovsområde? Den rubriken kan liknas vid en sammanfattning av vårdplanen (ungefär som sammanfattningen i utredningen). Innehållet under denna rubrik får vara av mer generell karaktär, t ex Kalle har behov av insatsen x för att tillgodose hans behov inom områdena x, x och x. Under Övergripande mål inom respektive behovsområde ska konkreta mål anges. Tanken är att målen i vårdplanen inom t ex Hälsa också är de som ska stå som mål under Hälsa i genomförandeplanen. Även om rubriken heter Övergripande mål så ska målen vara så pass konkret formulerade att de går att använda i genomförandeplanen. I genomförandeplanen kan man bryta ner i delmål. Måste man ha vårdplan vid placering för utredning? Även om det inte står någonstans att det ska finnas vård- och genomförandeplan i fall som dessa, så står det inte heller att det inte ska finnas. Nästa steg blir då att ställa sig frågan om planerna fyller någon funktion. Placering på ett utredningshem syftar sannolikt inte enbart till att en utredning utifrån specifika frågeställningar ska genomföras. Det är även rimligt att utredningshemmet förväntas ta ansvar för att barnets behov av vård/omsorg tillgodoses, eftersom barnet kommer att tillbringa en tid på utredningshemmet. Det finns dessutom något skäl att utredningen sker på utredningshem, t.ex. barnets/den unges behov av skydd eller att bryta ett missbruk eller socialt nedbrytande beteende. Även om ärendet är helt nytt kan det i information som framkommit i anmälan och eventuella samtal vid en förhandsbedömning framkomma att det finns omständigheter som på något sätt behöver tas om hand av utredningshemmets personal, för att barnets vistelse där ska bli så bra som möjligt. Andra exempel kan vara att skolgången ska fungera på ett bra sätt, att ett akut hälsoproblem behöver tas om hand eller att ett umgänge behöver regleras. Det är emellertid sannolikt att både vårdplan och genomförandeplan i fall som dessa kan hållas summariska, eftersom utredningen ännu inte är gjord. Vårdplan och genomförandeplan kan kompletteras under utredningens gång, om det framkommer att barnet har ytterligare behov som inte bör vänta till dess att utredningen är avslutad. 8
9 Genomförandeplan Se även Socialstyrelsens hemsida, BBIC, Genomförandeplan ( finns även som bilaga i detta dokument) Genomförandeplan vid planering och uppföljning av ungdomsvård med ungdomskontrakt Det är angeläget att insatsen/insatserna enligt ett ungdomskontrakt planeras och följs upp på ett strukturerat sätt, bland annat med tanke på att socialtjänsten har en underrättelseskyldighet till åklagarmyndigheten. BBIC:s genomförandeplan är en bra utgångspunkt för denna återrapportering till åklagarmyndigheten, varför det är en god idé att använda sig av denna i dessa ärenden. Det gäller både vid placering och öppenvårdsinsats. Läs gärna i Socialstyrelsens handbok Barn och unga som begår brott. Den ger vägledning i att utreda ärenden och planera insatser för ungdomar som begått brott eller uppvisar ett normbrytande beteende. Ovan nämnda underrättelseskyldighet finns omnämnd bl.a. på sid Handboken finns att beställa i socialstyrelsens webbutik (art nr ) alternativt att ladda ner. Lokala samrådsmöten mellan åklagarmyndighet, polis, domstol och socialtjänst finns i vissa regioner. Här ges en möjlighet att klargöra resp. myndighets förutsättningar, vilka förväntningar man har på varandra, att reda ut missförstånd, diskutera kvalité på yttranden, underrättelseskyldighet mm. Det är angeläget att det finns ett ömsesidigt förtroende. Eftersom BBIC:s genomförandeplan används för att tydliggöra om insatser ger önskat resultat kan den bidra till att förtroendet gentemot socialtjänsten stärks. Ska man ha en eller flera genomförandeplaner? Grundtanken är att man ska ha en genomförandeplan för alla insatser. Vid behov går det bra att anpassa så att man har en för varje insats. Vid familjehemsplacering där barnets behov även tillgodoses genom en öppenvårdsinsats går det bra att använda genomförandeplan för placering för båda insatserna. Vad ska stå under rubriken Insats i genomförandeplanen? Insatserna ska beskrivas så konkret så att alla involverade vet vad som ska göras, av vem och när. Hur detaljerat det blir kan naturligtvis variera. Ju tydligare och mer mätbara målen är, desto lättare är det också att konkret beskriva vad som ska göras. Hur dokumenteras stödinsats till föräldern i barnets genomförandeplan? En insats med utgångspunkt i barnets behov som avser att avhjälpa brister i föräldraförmågan ska dokumenteras i barnets genomförandeplan oavsett om stödet ges direkt till barnet/ungdomen eller indirekt via kontakt med föräldern. Mål formuleras avseende barnets behov. Det kan även behöva formuleras särskilda mål för föräldraförmågan samt Familj och miljö, för detta finns särskilda rubriker i genomförandeplanen. Man kan betrakta dessa som delmål på vägen till att uppfylla målen för barnet. 9
10 Om föräldern har en insats för en egen problematik, t ex missbruksvård behöver detta framgå även i barnets genomförandeplan, för att ge en helhetsbild av vad socialtjänsten gör för barnet. Uppföljningsdelen samt revidering av genomförandeplan: Genomförandeplanen ska vara underlag för uppföljningsmötet. Utvecklingen inom de olika behovsområdena dokumenteras i Uppföljningsdelen (separat dokument efter revidering 2011). Mellan uppföljningarna kan man ha mindre avstämningar med klient och insatsgivare. Det går bra att dokumentera dessa i form av journalanteckningar. Måste alla behovsområden finnas med i vård- och genomförandeplan vid en placering? Vid en placering är det inget krav att alla behovsområdena ska finnas med i vård- och genomförandeplan. Hälsa och Utbildning är dock särskilt viktiga att följa upp. Samtliga behovsområden bör finnas med i Övervägande/Omprövning. Detta då socialtjänsten tar över hela vårdansvaret för barnet under placeringen. Om barnet inte har några bekymmer inom ett område kan man kort beskriva hur det ser ut samt att det inte finns behov av stöd inom området utöver den vardagliga omsorgen som familjehemmet ger. Hur hanterar man genomförandeplanen vid placering på institution? När en ungdom placeras på behandlingshem får de ta del av kommunens BBICmaterial via underlicens (se rubrik Licens ovan). Behandlingshemmet kan givetvis även använda en egen variant, men BBIC:s genomförandeplan ska alltid upprättas. Det är handläggande socialsekreterare som är ansvarig för genomförandeplanen, men i praktiken kan det vara vårdgivaren som upprättar den med ungdomen. Denna måste också alltid föras in i ungdomens datajournal. 10
11 Stöddokument Med stöddokument avses dokument som används för att fördjupa utredning och uppföljning. Följande stöddokument ingår i BBIC: Fördjupningsteman Konsultationsdokument Förskola Konsultationsdokument Skola Konsultationsdokument Hälsa Samrådsdokument Samtal med placerade barn/ungdomar Protokoll Uppföljningsmöte Stöddokument förvaras i pappersakten och en anteckning i journalen kan hänvisa till att de finns där. I journalen ska det dock vara möjlig att följa ärendet kronologiskt. För att det ska vara möjligt krävs någon form av sammanfattande kommentar i journalen. Det gäller särskilt sådant som är av specifik vikt och som man behöver arbeta vidare med. 11
12 Konsultationsdokument Vilka rutiner gäller för konsultationsdokumentet förskola/skola? Konsultationsdokumentet skickas till skolan efter personlig kontakt med lärare/kurator. Då bokas även ett möte med skola och familj till vilket konsultationsdokumentet ska vara färdigt. Vid mötet går man tillsammans igenom informationen i dokumentet. Är det någon information som saknas kan man komplettera detta vid mötet. Konsultationsdokument kan skickas digitalt till skola/förskola. (Men då rimligen utan ifyllda personuppgifter om man inte har ett fungerande krypteringsprogram). Sedan kan skolpersonal fylla i på dator, skriva ut och lämna till socialtjänsten. Huruvida man kan maila tillbaka ett ifyllt dokument beror på kommunens säkerhetsnivå på e-post. Vad gäller skyddet på dokumenten så gäller att kommunen informerar de som tar del av BBIC-material att detta är ett upphovsrättsskyddat material som inte får användas utanför det uppdrag som man ger. Det vill säga: fyll i detta Konsultationsdokument för detta barn, men använd det inte för ett annat barn utan att ha fått begäran om det. 12
13 Samrådsdokument Samrådsdokument på andra språk: Socialstyrelsen har efter diskussioner beslutat att inte översätta samrådsdokument, eftersom handläggaren då får tillbaka ett dokument på ett främmande språk och måste få det översatt, vilket medför extra kostnader (september 2011). Samrådsdokument ensamkommande barn: God man och särskilt förordnad motsvarar vårdnadshavare förälder när det gäller ensamkommande. Det står i konceptet att samrådsdokumentet ska användas när det är motiverat. Man bör göra samma bedömning i ärenden med ensamkommande barn som med andra barn. Det vill säga att det i många fall är motiverat att inhämta förälders (i det här fallet ställföreträdande förälders) uppfattning om hur vården fortgår. Men det kan säkert finnas fall då det inte känns motiverat, på samma sätt som det kan göra det med "vanliga" barn. Huruvida handläggaren använder samrådsdokumentet och t ex ringar in de frågor man vill att den gode mannen besvarar, eller på annat sätt efterfrågar gode mannens inställning inför uppföljningsmötet, kan vara en bedömningsfråga. Några av frågorna i samrådsdokumentet är dock inte befogade att ställa t ex fråga 4, 7 och 8. 13
14 Övriga frågor Utvecklingsområde Familjerätt Januari 2011: Socialstyrelsen har haft detta på tal ett antal gånger och ber att få återkomma med besked om detta kan få utrymme som ett utvecklingsområde kommande år. Utvecklingsområde Familjehem December 2010: Västerås utveckling av arbetet med Familjehem, se deras ppt från samordnarmöte november Eva Stolpe Socialstyrelsen arbetar med utbildningsmaterial för familjehem samt material för utredning (hösten 2011). 14
15 Bilaga Följande text hämtat från Socialstyrelsens hemsida, BBIC, genomförandeplan: Genomförandeplanen ska säkerställa att barnet/den unge verkligen får den hjälp som man i utredningen och vårdplanen har uppmärksammat. Här hittar du svaren på några vanliga frågor från BBIC-användare om genomförandeplanen. Del 1: Frågor om upprättande och innehåll Vem ska upprätta genomförandeplanen? Vem står för innehållet i planen? Ska vi ta med det som fungerar bra? Hur ska familjen vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen? Flera genomförandeplaner om det finns flera insatser? Hur hanteras genomförandeplanen under pågående insats? Hur revideras genomförandeplanen? Ny genomförande plan efter att en uppföljning är gjord? Del 2: Frågor om användning Kan man skriva i journalen istället för att använda genomförandeplanens uppföljningsdel? Kan genomförandeplan med uppföljningsdel användas som övervägande? Behövs både genomförandeplanens uppföljningsdel och formulären övervägande samt omprövning? Vilket formulär används för uppföljning av insatser som riktar sig till föräldrarnas förmåga vid placering? Vem ska upprätta genomförandeplanen? Det är alltid handläggande socialsekreterare som ansvarar för att en genomförandeplan upprättas. Den socialsekreterare som upprättar genomförandeplanen är också oftast den som följer upp insatsen. Vid öppna insatser upprättas planen i samråd med vårdnadshavare, barnet eller den unge och den som ska verkställa beslutet (Barn och unga i socialtjänsten, sid 103). Vid placering upprättas planen i samråd med familjen, barnet eller den unge och vårdgivaren (Barn och unga i socialtjänsten, sid 110). Vem står för innehållet i planen? Vem eller vilka som utformar det konkreta innehållet i genomförandeplanen hänger samman med kommunens organisation och avgörs även av omständigheterna i det enskilda fallet. 15
16 Vid öppna insatser kan den som har ansvar för genomförandet av den öppna insatsen få i uppdrag att utforma det konkreta innehållet. Det är inte lämpligt att icke professionell utförare, som en kontaktperson, får i uppdrag att utforma innehållet i genomförandeplanen. Vid placering i HVB-hem eller särskilt ungdomshem enl. 12 LVU (även kallat paragraf-12- hem) kan personal där vara behjälplig i att utforma innehållet i planen tillsammans med barnet eller den unge och familjen. Det är inte lämpligt att icke professionell utförare, som ett familjehem, får i uppdrag att utforma innehållet i genomförandeplanen. Ska vi ta med det som fungerar bra i genomförandeplanen? Planeringen i genomförandeplanen görs för att det som inte fungerar bra ska bli bättre. I den roll- och ansvarsfördelning som ska göras ska barns och/eller föräldrars starka sidor lyftas fram, eftersom de själva kan vara delaktiga i att önskvärda förändringar kommer till stånd. I uppföljningsdelen ska det som har uppnåtts dokumenteras, vilket likaså är ett uttryck för att något fungerat väl. Hur ska familjen vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen? Oavsett vilken handläggare i socialtjänsten, exempelvis socialsekreterare eller familjehemssekreterare, som har ansvar för upprättandet av genomförandeplanen, ska familjen alltid beredas möjlighet att vara delaktig och bekräfta med sina underskrifter. Att familjen är delaktig innebär inte nödvändigtvis att man fyller i formuläret tillsammans, utan snarare att man kommer överens om innehållet. Socialtjänstens personal skriver sedan själva dokumentet, som familjen tar del av. Flera genomförandeplaner om det finns flera insatser? Huvudregeln är att det ska vara begripligt för barnet eller den unge och familjen vad som ska ske och vem som gör vad. I de flesta fall är det enklast med en genomförandeplan, eftersom alla barnets insatser då finns samlade i ett och samma dokument. Man kan delge relevanta delar av genomförandeplanen till olika utförare. Sekretess utgör inte något hinder mot att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Med samtycke från den/de enskilda kan innehållet i genomförandeplanen delas oberoende av sekretess. Det kan vara lämpligare med flera genomförandeplaner, exempelvis om insatserna ska följas upp med olika personer eller vid olika tillfällen. 16
17 Hur hanteras genomförandeplanen under pågående insats? Genomförandeplanen ska låsas när alla inblandade är överens om innehållet. Den ligger därefter fast till nästa uppföljningsmöte. Om insatsen förändras i grunden före nästa uppföljningsmöte så att genomförandeplanen blir missvisande, görs en ny version av genomförandeplanen i ett nytt dokument. Man kan ha avstämningar under pågående insats för att se hur arbetet fortskrider. Då behöver man inte använda uppföljningsdelen utan dokumenterar i journalen. Med genomförandeplanen blickar man framåt, med hjälp av uppföljningsdelen ser man tillbaka. Hur revideras genomförandeplanen? Genomförandeplanen följs upp och omarbetas med ett intervall som de inblandade kommer överens om, vid placering minst var 6:e månad. Enligt BBIC-konceptet gäller minst var 6:e månad även vid öppna insatser. (jag har uppmärksammat SoS på att denna text inte finns med i BBIC-konceptet, okt 2011/K Steneudde) På uppföljningsmötet använder man sig av uppföljningsdelen. Vid uppföljningsmötet närvarar som regel barnet, vårdnadshavare/förälder, vårdgivare/utförare och ansvarig socialsekreterare. Ny genomförande plan efter att en uppföljning är gjord? När uppföljningen är genomförd, görs vid behov en ny planering av insatser för kommande tidsperiod. Om gamla mål har tagits bort, nya har tillkommit eller andra förändringar har skett införs detta i en genomförandeplan för kommande tidsperiod. Den nya genomförandeplanen undertecknas och sparas med nytt datum. Om ingen förändring i innehållet har skett, arbetar man vidare utifrån befintligt innehåll i genomförandeplanen men ett nytt dokument upprättas för kommande tidsperiod, undertecknas och sparas med nytt datum. Kan man skriva i journalen istället för att använda genomförandeplanens uppföljningsdel? Enligt BBIC-konceptet ska genomförandeplanen inklusive uppföljningsdelen användas. Uppföljningsdelen syftar till en strukturerad och målinriktad uppföljning samt främjande av barns och ungas delaktighet, vilken de kan bekräfta med sin underskrift. Kan genomförandeplan med uppföljningsdel användas som övervägande? 17
18 Nej, övervägande är en redogörelse för nämnden om hur vården bedrivs och hur barnets och föräldrarnas förhållanden utvecklat sig samt en bevakning av att vården inte pågår längre än nödvändigt. Genomförandeplan och uppföljning ser till att barnet eller den unge får den hjälp som behövs och att insatserna ger önskad effekt. Behövs både genomförandeplanens uppföljningsdel och formulären övervägande samt omprövning? Ja, formulären används i olika sammanhang (se tidigare svar). Genomförandeplanens uppföljningsdel är framtagen för att fokusera resultaten av vården samt stärka barns, ungas och föräldrars delaktighet, vilket de kan intyga med sina underskrifter. Övervägande och omprövning är tjänstemannens underlag till nämnden. Innehållet i uppföljningsdelen utgör en viktig del av underlaget till övervägande och omprövning. Kan lämpligen kopieras över till Barnets/den unges utveckling i förhållande till målen. Vilket formulär används för att följa upp insatser som riktar sig till föräldrarnas förmåga vid placering? Om vårdgivaren inte är involverad i en insats som är riktad till föräldrarnas förmåga används BBIC:s genomförandeplan för öppna insatser, vilken registreras med barnets personnummer och förvaras i barnets personakt. Om barnets vårdgivare är involverad i insats riktad till föräldrarnas förmåga kommer man, efter revideringen av formulären 2010, att kunna planera och följa upp sådana insatser i genomförandeplanen för placering, under rubrikerna Vårdnadshavarnas förmåga samt Familj och miljö. 18
Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13
Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.
Läs merReflektionsfrågor för handläggning och dokumentation
april 2019 Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation Stöd för den sociala barn- och ungdomsvården Innehåll Aktualisera 02 Planera utredning 05 Beslutsunderlag 08 Vårdplan 12 Genomförandeplan
Läs merRutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala
Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Socialförvaltning, Motala kommun Beslutsinstans: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merFölja upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta
Därför ska insatser följas upp Genom att följa upp placeringen ska socialtjänsten säkerställa att vården är rättssäker och trygg samt att den utgår från barnets behov Den kontinuerliga uppföljningen ska
Läs merBilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0
Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merUtreda. Planera utredning. Vad ska utredas? Hur ska svaren hittas?
Utreda Planera utredning Vad ska utredas? Planeringen utgår från det som är anledning till att utredningen har inletts. Använd de övergripande frågorna som ett stöd för att identifiera vilka sidor i triangeln
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merFörslag till inrättande av BBIC i Stockholms stad (Barns Behov I Centrum)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS S TAD Handläggare: Katarina Munier Tfn: 08-508 25 411 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2007-01-19 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2007-02-15 105-0017/2007 Till Socialtjänstnämnden Förslag
Läs merRiktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU
Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merUppföljning av BBIC 2014
Uppföljning av BBIC 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Uppföljning av BBIC 2014 Dnr: 431-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller
Läs merSocial dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs mer3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merKommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff
Kommunförbundet Skåne Chefsnätverksträff Dagordning Information om nuläge BBIC Organisation BBIC Skåne Info från SoS Kommunernas nulägesbeskrivning Hälsoundersökningar Handräckning LVU riktlinjer, avvikelsehantering
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs mer2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,
Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari
Läs merRutin ärendes aktualisering Ansökan
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merUtredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol
Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift
Läs merUtredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd
Läs merYttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga
If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande
Läs merNedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.
September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)
Läs merAnsökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173
Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Ansökan om ordinarie licens gällande BBiC, barns behov i centrum. SN-2010/173 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merInformation om en utredning
Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:
Läs merRiktlinjer för bistånd inom barn- och ungdomsenheten IFO
inom barn- och ungdomsenheten IFO 2013-05-20 Marie Lundqvist SÄN 2013/133-012 Antagen av social- och äldrenämnden 2013-06-11 Innehållsförteckning 1 Särskilda förutsättningar... 5 1.1 BBIC... 5 2 Jourhem...
Läs merFöreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merSocial- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.
2014-02-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/310-003 SÄN 2013/312-003 Social- och äldrenämnden Synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merInformation om förändringar i BBIC-formulär Dnr /2013
2013-04-08 Information om förändringar i BBIC-formulär Dnr 3.6-15444/2013 Med anledning av att nya bestämmelser har trätt i kraft i SoL och LVU den 1 januari 2013 behöver en del av BBIC:s formulär (inklusive
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merSocialtjänstens arbete med barn
Socialtjänstens uppgift 5 kap 1 SoL Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under goda och trygga förhållanden - i nära samarbete med hemmen främja allsidig personlighetsutveckling
Läs merBarns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar
Läs merKartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren
Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING För socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna genom Region
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun
Granskning av institutionsplaceringar av barn och Revisionsrapport KPMG AB 27 september 2010 Innehåll Förkortningar och definitioner av centrala begrepp 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Ansvarig
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merBBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)
1(6) Maj 2006 Uppdaterat januari 2014 BBIC-konceptet Vad är BBIC- konceptet? BBIC-konceptet fastställer förutsättningarna för att arbeta med Barns behov i centrum. Det tar sin utgångspunkt i BBIC:s mål
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merRutin omhändertagande enligt 6 LVU
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs merHANDLÄGGNING BARN OCH UNGA
SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutade av SN 183 2014-11-19 HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA Individ- och familjeomsorgen Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0)554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 V Torggatan
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merGranskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merBARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd
BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs merTillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
Läs merSamarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun
Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen
Läs merYrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga
Yrkesintroduktion för personal på HVB för barn och unga Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR PERSONAL PÅ HVB FÖR BARN OCH UNGA 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för personal på
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.
Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merRIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS
1 Vård och omsorgsförvaltningen RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2014-05-06, 32 2 Innehållsförteckning Lagstiftning... 3 Syfte, mål...
Läs merSocialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd
Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens
Läs merBARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd
BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merBilaga 1. Redogörelse
Bilaga 1 Redogörelse Ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har begärt stadsdelsnämndens yttrande över placeringar av ensamkommande barn på Positivum AB och Caremore Migration AB. IVO vill veta
Läs merKONTAKTPERSON 9:4 LSS
Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merRutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Läs merom ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga
Sista dag för ansökan 31 december 2014 Skicka ansökan till: Ersättningsnämnden Box 2089 103 12 Stockholm Blankett för ansökan om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av
Läs merGemensam handlingsplan
sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Jan Sundström/Irene Lidström//Anna-Lena Norlander-Groth/Susanne Bohm/Ann-Charlotte Bohlin 2014-10-06 Gemensam handlingsplan
Läs merSida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad
1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten Antagen av socialnämnden 2009-11-16 Reviderad 2011-09-26 Lex Sarah 2(5) Rapport Vad skall rapporteras och när En rapport enligt Lex Sarah
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merRiktlinjer 4 KAP. 1 OCH 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN BEHANDLINGSENHETERNA SOCIAL & ARBETSMARKNAD LIDKÖPING
Riktlinjer för tillämpning av 4 kap, 1 och 2 SoL inom behandlingsenheterna vid Social & Arbetsmarknad i Lidköping (ekonomienheten har egna riktlinjer) "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas
Läs merSvar på granskning av rättssaker handläggning inom barn- och ungdomsvården
ö Österåker Sammanträdesprotokoll för Socialnämnden 2019-01-24 SN 1:5 Dnr. SN 2018/0086 Svar på granskning av rättssaker handläggning inom barn- och ungdomsvården Socialnämndens beslut 1. Godkänna föreliggande
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende barn och ungdomar upp till 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt Vägledning
Läs merRutin för handläggning vid misstänkta eller konstaterade missförhållanden i familjehem, jourhem eller HVB
Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 RUTIN FÖR HANDLÄGGNING VID MISSTÄNKTA ELLER KONSTATERADE MISSFÖRHÅLLANDEN I FAMILJEHEM, JOURHEM ELLER HVB Gäller fr o m t o m: 2015-10-09 2017-10-09 Fastställare:
Läs merStödmaterial för klagomålshantering FRAMTAGET AV SKL OCH FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. Stödmaterial för klagomålshantering 1
Stödmaterial för klagomålshantering FRAMTAGET AV SKL OCH FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. Stödmaterial för klagomålshantering 1 Stödmaterial för klagomålshantering 2 Förord Det finns mycket att vinna för alla
Läs merRIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA
Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,
Läs merRiktlinjer för skolpliktsbevakning
Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,
Läs merGuide för den sociala barn- och ungdomsvården
mars 2019 Guide för den sociala barn- och ungdomsvården I den här guiden hittar du Socialstyrelsens mest centrala publikationer för den sociala barn- och ungdomsvården. Guiden uppdateras löpande. Guiden
Läs merUppföljning av placerade barn
Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Mjölby kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod...
Läs merMÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN
DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra
Läs merRiktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun
7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merNacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan
Läs merDokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad
SAF 22/16 Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad 9.3.0 Ta emot ansökningar och anmälningar, utreda och fatta beslut om insatser rörande barn och unga Antagen av social- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merAvtalsuppföljning Ramavtal insatser till barn och ungdomar
Avtalsuppföljning Ramavtal insatser till barn och ungdomar Basfakta verksamhet Verksamhetens namn Typ av verksamhet Antal platser Antal anställda i verksamheten Enhetens adress Basfakta leverantör Leverantör/firmanamn
Läs merRevisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011
Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga
Läs meransöka om god man eller förvaltare
Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.
Läs merSamordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Hälso och sjukvårdsledningens administrativa 1.0 5 enhet Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Lind Beredningsgruppen
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merLVU-utbildning den 24 mars 2011
LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs mer1. Skillnad mellan god man och förvaltare
VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar
Läs mer