Delrapport 1. Preliminära resultat

Transkript

1 Delrapport 1. Preliminära resultat Ett forskningsprojekt om användning och erfarenheter av modellen Signs of Safety Francesca Östberg, Stefan Wiklund, Åsa Backlund

2 Signs-of-Safety en riskbedömningsmodell och ett arbetssätt inom det sociala barnavårdsarbetet Studie av användning och erfarenheter av modellen Signs of Safety. Hur fungerar modellen i svensk barn- och ungdomsvård? Samtliga Stockholms läns kommuner, inkl. Stockholms stads stadsdelar ingår i studien. En praktiknära och interaktiv studiedesign Tre delstudier: kartläggning, fallstudier och brukarstudie

3 En modell utvecklad inom den myndighetsstyrda barnskyddsverksamheten Ett redskap att utreda och arbeta med förändring i mötet med föräldrar och barn. En värdegrund och flera verktyg och tekniker i syfte att bygga in säkerhet för barn i deras vardagsliv. Klinisk erfarenhetsbaserad riskbedömningsmodell Lösningsinriktad Deltagarstyrd Sträcker sig över hela ärendeprocessen.

4 Bakgrund Utvecklat på 1990-talet inom den sociala barnavården i Australien Spridits över världen genom engagerade praktiker Uddevalla eldsjälar Lokala utvecklingsprojekt i olika delar av landet studieresor internationella erfarenhetsutbyten Stadsövergripande projekt Länsstyrelsesatsning för hela Stockholms regionen

5 Utvecklings- och utvärderingsprojekt Studien är tänkt att fylla kunskapsluckor om hur Signs of Safety används i ett svenskt sammanhang. På vilka sätt kan modellen bedömas vara till hjälp för handläggare, chefer och brukare. Tre forskare från institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, varav två också knutna till FoU Nordväst och FoU Södertörn. Studien görs i faser med återkommande avstämningar mot förvaltning och medarbetare vid stadsdelsförvaltningar och kommuner.

6 Studiens upplägg HT 2015 förstudie och formering av referensgrupp. VT Översiktlig kartläggning av var och hur (vilka delar) av S-of-S som används genom telefonintervjuer till IFO/Barn och familj-enheter i samtliga av Stockholms läns kommuner och stadsdelar. VT 2016 Två fokusgrupper med socialsekreterare och chefer Fördjupade fallstudier i några kommuner och stadsdelar. Brukarstudie - intervjuer med föräldrar och barn.

7 Kartläggningen besvarade frågor om: Vilka arbetssätt/metoder används för tillfället och i någon utsträckning i socialtjänstens olika delar i den sociala barn- och ungdomsvården? Vilka skäl anges till varför man använder SoS eller ej? Om och när anser man det olämpligt att använda SoS? Vilka verktyg/insatser används? I vilka enheter används SoS (mottagning, utredning, familjerätt, familjevård, öppenvård etc)? Vilka utbildningar i SoS har personal och chefer gått? Hur ser ledning och styrning ut (arbetsgrupper, metodstödjare etc.)?

8 Första mycket preliminära resultat Delstudie 1 Kartläggning och fokusgrupper Den i särklass vanligaste metoden. Den används i nästan lika stor utsträckning som (dokumentationssystemet) BBIC. Används främst i utredningsarbetet med barn 0-12 år. I mottagningsgrupper relativt vanligt, men inte lika vanligt i ungdomsgrupper. Få av teknikerna används. Det verktyg som används mest är Mappning en struktur för att få information om oro, vad som fungerar och vad som behöver förändras samt barnvarianten Tre-Hus.

9 Första mycket preliminära resultat Delstudie 1 Kartläggning och fokusgrupper Majoriteten är positiva och anser modellen användbar: Med SoS kommer både det som är bra och dåligt i familjen upp. SoS är bra vid ärendedragning, det ger bättre underlag för beslut. Det finns en enighet om att SoS är dels ett förhållningssätt/värdegrund och en teknik/metod. Det är ett antal verktyg för att skapa allians, involvera nätverk, konkretisera och visualisera problem och uppdrag. Fokus på det som fungerar. I modellen ingår metoder för intervju- och uppföljning av individen. Den anses bra för att avgränsa uppdrag.

10 Första mycket preliminära resultat Delstudie 1 Kartläggning och fokusgrupper Den är ej anpassad till arbete med ungdomar (än). Den används i låg utsträckning inom öppenvården. Motsägelsefullt om att modellen har fokus på barnets säkerhet säkerhetsplaner används i låg grad.

11 Första mycket preliminära resultat Delstudie 1 Kartläggning och fokusgrupper Det har utvecklats varianter på säkerhetsplaner med lägre krav på säkerhet - oklart vad som ingår. Osäkerhet kring säkerhetsplanering med familjer med svaga nätverk. Används SoS vid högriskärenden och på vilket sätt?

12 Preliminära idéer till fallstudier Hur ser arbetet med SoS ut avseende arbete med säkerhetsplaner och nätverksarbete, samt att identifiera dilemman och möjligheter i detta arbete. Användning av Signs of Safetys verktyg i olika kontexter (t ex mottagning, utredning, öppenvård samt i arbetet med barn respektive ungdomar).