BBIC/arbetsledarnätverk

Transkript

1 BBIC/arbetsledarnätverk Närvarande: Monika Lammer, Anette Birgerstam Blomqvist, Liselotte Carlsson, Kungälv, Caroline Selim, Lisbeth Löthman Schildt, Camilla Björkman, Alingsås, Sara Ågren Tviksta, Karin Johansson Mölndal, Jeanette Risne, Lena Nordvinter, Ann-Charlotte Lindblom, Lerum, Ulrika Olsson, Katarina Lööv, Mie Flood Kungsbacka, Erika Nevala Partille. Syfte: Mötet var ett extra inplanerat möte i syfte att arbeta med de två uppdrag som barnchefsnätverket lämnat till BBIC/arbetsledarnätverket: Hur kan vi korta ner utredningarna och omfånget av utredningen? Hur ökar vi barns delaktighet? Upplägg av mötet Vi pratade först i storgrupp kring de två frågorna vi fått i uppdrag att arbeta med. Kom fram till att vi skulle fokusera på den andra frågan och delade därefter med oss av olika saker vi redan gör i helgrupp. Därefter satte vi oss i mindre grupper och jobbade fram olika förslag som vi tycker främjar delaktigheten hos barnen i socialtjänstens arbete. Kortare och mindre omfattande utredningar Vi enas om att denna fråga redan är hanterad och klar genom den rapport som är genomförd av SKL och den nya webbutbildning som alla våra kommuner uppfattas ha intentionen att genomföra. De flesta av våra arbetsplatser har köpt in/ska köpa in webutbildningen som tydligt inriktar sig på att minska dokumentation i barn- och ungdomsarbetet både avseende journaler/beslutsunderlag samt uppföljningsdokument mm. Öka barns delaktighet Olika saker vi i våra kommuner gör idag i syfte att öka barns delaktighet Mölndal har rutiner där det tydligt framgår att socialsekreterare i utredning ska träffa barnen minst tre gånger, första gången information, andra gången utredningssamtal och tredje gången för att prata om vad man kommit fram till i form av insats och vad det är tänkt att den ska leda till. Mölndal har förhållningssättet Signs och safety och arbetar med mappning med familjen och ibland är barnet

2 med. Är barnet inte med av något skäl har socialsekreterare ofta haft ett enskilt samtal med barnet/ungdomen innan och har på så sätt med sig barnets uppfattning in i mötet. Mölndal delar ut Liten bok om utredning inledningsvis i utredningen till alla barn i de yngre åldrarna och dokumenterar i utredningen att barnet fått den. På Lean-tavlan förs det in om barnsamtal har genomförts och när man kommunicerat utredning med barnen. Alingsås har Liten bok om utredning och delar ut den till företrädelsevis små barn eller lämnar vidare till föräldrar. Socialsekreterare läser den ofta för barnen i rummet vilket de tycker är bra. Handläggarna använder irisk, manualbaserat frågeformulär i utredningar som handlar om våld i nära relation. De uppfattar att det med stöd av materialet är lättare att ställa adekvata frågor om våld vilket annars är svårt. Partille har ingen rutin på att lämna ut boken Liten bok om utredning. Påtalat att behöver ha den för att kunna lämna ut den. För ungdomar finns en film på youtube, de uppmuntrar ungdomarna att titta på den innan de kommer. Handläggarna har arbetat med västermodellen, slumpvis har de intervjuat mestadels ungdomar. Intervjuer som gick ut på upplevelsen av mötet med socialtjänsten. Det framkom att genomgående vill ungdomarna träffa socialtjänsten mer, de vill ha möten och fler barnsamtal. Ungdomarna uttryckte önskan om kort och tydlig info och gärna flera gånger så man hänger med i sin egen fråga. Detta har varit ett projekt i både Partille, Härryda och Mölndal. Handläggarna intervjuar andra barn än de man själv handlagt. Vill jobba på att bättre kommunicera utredningen med barn och föräldrar, enskilt eller ihop och därefter gå vidare med insatsen. De vill ha flera besök med barnet, inte bara ett besök och därefter inte återkoppla om det blir något vidare eller avslutas utan insats. Träffa barnet lika många gånger som föräldrarna. Förenkla språket för barnet. Arbetsledare upplever att det finns en rädsla ibland för att prata med barnen vilket gör att det kan leda till att man bara träffar barnen en gång, att man tror sig veta från den beskrivning man fått. Föräldrarna ger en beskrivning och den blir en sanning. Kungälv har nästan färdigställt en detaljerad veckovis checklista över utredningen där exempelvis barnsamtalen förs in för att säkerställa att dessa hålls så snart som möjligt in i utredningen. En kommun har haft en heldag som syftat till ett erfarenhetsutbyte av barnsamtal samt presentera olika verktyg och sätt att samtala med barn. Av den dagen framkom att barnen inte föredrar olika verktyg men att det ibland är lättare för socialsekreterarna. Barn önskade genomföra vanliga samtal men kanske i samband med en promenad eller liknande.

3 Goda exempel och förslag från BBIC/arbetsledarnätverket om saker som görs/kan göras i verksamheten för att öka barns delaktighet Grupp 1 Det är bra att lägga in barnsamtal och olika former av att skapa delaktighet för barnen i rutin/checklista mm. Exempel på det är att ha barnsamtal och kommunicering av utredning/förslag på insats med barnet som en del på Lean-tavlan eller i rutin/checlista kring utredningen. Detta för att bli påmind hela tiden. Västermodellen har när den använts uppfattat som mycket användbar för att öka förståelsen hos handläggare för att barn vill bli delaktiga/få information och delta i barnsamtal med socialtjänsten. Bra att använda i syfte att komma åt den inbyggda rädslan som ibland uppfattas finnas hos handläggare att man gör mer skada än nytta med barnsamtal och att det är svårt att ha barnsamtal. Ytterligare sätt att komma åt rädslan för att prata med barnen är att göra något i egen arbetsgrupp där man delar med sig av både goda exempel och mindre goda exempel för att skapa mindre prestationskrav och en tillåtelse för att misslyckas. Förhållningssättet Signs of safety - och dess verktyg Tre små hus samt mappning uppfattas som bra för att skapa delaktighet med barnen. Tre små hus är främst för de yngre barnen medan mappning kan man använda med de större. Prata flera gånger med barnen under utredningen, ha inte bara ett barnsamtal. En tanke som förs fram är att man ska prata lika många gånger med barnen som med föräldrarna. Använda Leantavlan- lägga in samtal med barn, kommunicera utredningen och kommunicera förslag på insats med barnen som en egen ruta. Liten bok om utredning -lämna den inledningsvis till barnet och läs igenom tillsammans med barnet. Dokumentera att den är utlämnad och genomgången. Prata tidigt i utredningen med barnen för att få deras bild. Förenkla språket i dokumentationen. Kommunicera utredningen och förslagen till insats med barnen. Ha med barnen i samband med uppstart av insats där de får föra fram sin problembild och det de tycker att de/familjen behöver hjälp med för att undvika att föräldrarnas beskrivning får företräde. Övergripande checklista där man kryssar i när man har samtal med barn, för att räkna hur många som görs från mottagning till utredning och fortsatt i ärendet. Grupp 2 Checklista för utredningsarbetet, vi pratar mycket om återkopplande samtal med barnen Haft "bokcirkel", läst Samtal med barn och haft som tema på gruppträffar under hösten Lämnar visitkort till barnen "Liten bok om utredning" används

4 Träffar oftast barnen i förhandsbedömningen, går det direkt till utredning träffar man oftast inte barnen i förhandsbedömning så att det inte blir för många personer inblandade Viktigt att det inte blir glapp i "informationsöverflytt", dvs att man tappar barnets röst i handläggningsprocessen när ärendet går exempelvis från utredning till insats - barn som rättighetsbärare eller problembärare? (Rapport Maria Heimer). Viktigt att inte "tappa tempo" vid övergångar/handläggarbyten Börjar ofta med ett hembesök när man ska träffa yngre barn för att presentera sig och informera om barnsamtalet på socialkontoret, bra att ha barnsamtalet i nära anslutning till hembesöket Har många metoder för att prata med barn, en del utbildningar, delar med sig till varandra av material och vad som funkar, lär varandra, många ganska modiga och vågar prova Vad innebär delaktighet för det enskilda barnet? En del pratar direkt, en del behöver man tänka till mer kring. Viktigt att prata om det som ärendet gäller. Hur många samtal är lagom? Viktigt med samtalets syfte Planera i god tid för hur samtalen ska se ut, viktigt med en grundstruktur Lika viktigt att vi lämnar info som att vi inhämtar info, barnet behöver förstå varför vi gör saker. Grupp 3 Barn-sam, ska användas i Alingsås i pilotprojekt. Däri ingår olika delar men tanken är att barnets Kasam ska öka, de känna att deras situation är mer begriplig, meningsfull och hanterbar. Smileygubbar till små barn, 16 frågor. Fyrgradig skala. Handla om bekymmer, förväntan kring att hantera situationer. 26 frågor till äldre barn. Jag i centrum, nätverkskarta. Viktiga personer, djur, placera in i förhållande till sig själv. Detta görs på en ipad. Barnsekreteraren ska kunna ha samtal runt frågorna och det ska ge en bättre bild av hur barnen upplever sin situation. Haft en gång per år. Uppfattningen är att det blir mer strukturerade samtal, får svar på viktiga frågor. Vid familjehemsplaceringar träffa barnen minst fyra gånger per år. Två gånger enskilt och två gånger med familjehemssekreteraren. Börja med att skapa en hållbar kontakt och relation. Förbereda barnsamtalen, presentera temat och få samtycke till att prata om det. Göra barnen delaktiga i saker som behöver hända i familjehemmet, använda signs of safety. Vad är målen, vad har barnet för mål. Sätta upp målet och använda det i uppföljningen, såsom strukturen från Kungsbacka. Förslag på tv-program på TV!, Superungar med Måns Möller. Handlar bland annat om lågaffektivt bemötande. Där tillfrågas barnen i hög grad och är delaktiga. Ha med barnen i högre grad vid insats och anpassa insatsen efter deras röst, då föräldrar ofta lägger över problem på barnen.

5 Övriga förslag: Alla kommuner var väldigt inspirerade av Maria Heimes föreläsning kring barn som problembärare eller rättighetsbärare och önskar att även handläggare får möjlighet att lyssna på henne. Den gav en stor inspiration och insikt. Läsa och arbeta med Maskrosbarns skrift Jag är bara en påse pengar. Någon kommun hade också haft en föreläsning av personal från Maskrosbarn vilket var mycket positivt för att få höra barns röster. Morgan Allings bok, livet är slut, hur barn anpassar sig. Använda placeringsinformationen i högre grad!! Den är bra att ha som checklista, mer detaljerad än genomförandeplanen. Sammanfattat och skrivet av Liselotte Carlsson