Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola Ansvariga för planen: Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef Vår vision: Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet: De har varit med och gått trygghetsvandring inomhus och utomhus på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavare får information under höstens föräldramöte om att vi har en plan och var de kan hitta den. Den finns på förskolans hemsida och in en föräldrapärm på resp. avdelning. Likabehandling finns med som punkt på skolenhetsrådet där representanter från personal och föräldrar i förskola och i skola ska finnas med. Personalens delaktighet: Avsätta ett kvällsmöte för att arbeta med planen. Vi planerar i god tid för trygghetsvandringen och när vi behöver ha den nya planen klar. Tillsammans sätter vi upp nya mål för kommande läsår utifrån vad vi själva ser och vad barnen säger under trygghetsvandringen. Förankring av planen: Information på olika sätt. Till vårdnadshavare kommer informationen ut genom föräldramöte, hemsidan samt i den pärm som finns på förskolan för föräldrars information. Till barnen kommer informationen ut genom att vi pratar om planen när vi genomför trygghetsvandringen. Personalen är delaktig genom hela processen och på så sätt förankras planen kontinuerligt. Utvärdering Fjolårets plan utvärderades under en stängdag då vi utvärderade vår verksamhet och övriga dokument såsom den här planen. Vi gick igenom de mål vi hade satt upp och diskuterade igenom om vi hade uppfyllt målen och hur vi hade arbetat med målen. Vi tog även hjälp av den enkät som föräldrarna besvarade under våren. Barnen har varit delaktiga genom utvärderingar (tummen upp/tummen ner). Pedagogerna har utvärderat målen både under läsårets gång med framför allt vid läsårets slut i juni. Planen har fungerat bra med de mål vi satte upp för det läsåret som gått. De mål vi satte upp har uppnåtts och både vi personal, vårdnadshavare och barn upplever att våra mål har uppnåtts. Eftersom vi alla är nöjda med måluppfyllelsen och det arbete som har förekommit kommer vi att fortsätta arbeta på samma sätt även kommande läsår. Årets plan ska utvärderas senast De ansvariga skickar ut utvärderingsfrågor till arbetslagen i god tid innan utvärderingen ska vara gjord. Utvärderingen görs under vår stängdag då all verksamhet utvärderas och då även kvalitetsrapporten skrivs. Arbetslagen svarar om och hur målen har uppnåtts. Ansvarig för att årets plan utvärderas är förskolechefen

2 Främjande insatser Kränkande behandling Mål: Barnen ska känna sig trygga på förskolan. Vi sätter upp gemensamma förhållningssätt tillsammans med barnen. Träna barnen på att uttrycka och sätta ord på sina känslor. Uppföljning; Vi intervjuar barnen hur de trivs på förskolan. Vi återkopplar de förhållningssätt vi har satt upp tillsammans. Vi bekräftar barnens olika känslor under dagen och hjälper dem att hitta ord på det de känner. Insats : Vi tränar barnen kontinuerligt för att få dem att visa respekt för varandra. Vi tränar och uppmärksammar barnen på att man kan känna många olika känslor och att varje känsla är okej att ha. Hos oss på förskolan är det okej att barnen känner glädje, sorg, ilska, längtan, nervositet, upprymdhet etc. Vi tränar även barnen att på olika sätt ge utlopp för sina känslor utan att göra illa sig själv eller någon annan. Vi pedagoger är goda förebilder. Vi har en aktiv konflikthantering där vi ställer öppna frågor. Vi har ett nära och ärligt samarbete med föräldrarna där vi berättar vad som hänt under dagen. Kön Mål: Ha en verksamhet som tilltalar barnen oberoende av kön. Uppföljning; Intervjua barnen om de tycker att förskolan erbjuder en bra verksamhet, dvs om de har roligt här på förskolan samt om det är något de saknar eller vill göra annorlunda. Insats: Vi låter alla barn vara med i våra aktiviteter, anpassade efter åldern. Vi erbjuder material och aktiviteter utifrån barnens intressen Vi bemöter barnet - inte könet. Vi har regelbundna diskussioner och observationer så vi kan säkerställa att vi verkligen bemöter barnet. Vi frågar barnen vad de vill göra på förskolan.

3 Könsidentitet eller könsuttryck Mål: Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn med transförälder alt någon i barnens närhet. Insats: Låna böcker kring ämnet. Etnisk tillhörighet Mål: Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn med olika etnisk tillhörighet. Insats: Låna böcker kring ämnet och köpa in den mångkulturella almanackan där olika högtider uppmärksammas. Religion eller annan trosuppfattning Mål: Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn med en specifik religion eller trosuppfattning. Insats: Låna böcker om ämnet och köpa in den mångkulturella almanackan där olika religiösa dagar uppmärksammas. Ansvarig förskolepersonalen Datum när det ska vara klart Funktionsnedsättning Mål: Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn eller vårdnadshavare med funktionshinder. Insats: Låna böcker. Sexuell läggning Mål: Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn eller vårdnadshavare oavsett sexuell läggning. Insats: I våra formulär använder vi vårdnadshavare istället för mamma/pappa, samt att läsa och samtala kring de böcker vi köpt in. Ålder Mål och uppföljning Identifiera om det förekommer åldersdiskriminering bland barnen eller hos oss pedagoger. Insats Observera barnens lek, vara mer närvarande i de olika rummen, diskutera och reflektera över våra gränsdragningar när det gäller åldersmässiga regler/förhållningssätt.

4 Kartläggning Vi har gått trygghetsvandring med de äldre barnen (4-5år) både inomhus och utomhus. De har gått i små grupper. Ansvarig pedagog har sedan frågat upp hur de upplever det på vissa ställen/rum inomhus och utomhus. Grön lapp betyder att de är trygga/det känns bra där, röd lapp betyder att de är otrygga/känns inte bra. Barnen har sedan fått ställa sig på den lapp som visar deras upplevelse av stället/rummet de är vid. Vi har gjort intervjuer med barnen om de är rädda för något/någon på förskolan, och om de känner sig trygga på förskolan eller inte. Vi har frågat upp vårdnadshavarna via enkäter och utvecklingssamtal hur de upplever sina barns trivsel/trygghet/vistelse på förskolan. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling Barnen har varit delaktiga genom trygghetsvandring och intervjuer. Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom enkätundersökning och utvecklingssamtal. Personalen har involverats genom att trygghetsvandringens resultat har förankrats i personalgruppen. Personalen har även fört diskussioner kring tänkbara rum/platser som kan kännas otrygga. Resultat och analys: Barnen leker väldigt mycket i storgrupper med blandade åldrar, vilket bekräftas av de intervjuer vi har genomfört med barnen samt de observationer vi har gjort. Vår barngrupp består av 16 barn, 12 pojkar och 4 flickor. Vi har inga familjer som kommer från ett annat land eller aktivt utövar någon religion. Familjestrukturen är till största del s.k. kärnfamilj där alla familjer bor i villa. De intervjuer som vi har genomfört med barnen såväl med vårdnadshavare visar att barnen är trygga och trivs hos oss. Däremot är det vissa situationer som ibland kan upplevas som otrygga. Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Mål: Barnen ska känna sig trygga överallt på förskolan. Vi tränar barnen i aktiv konflikthantering. För att säkerställa att våra mål följs utvärderar vi med jämna mellanrum, samt skriver in våra mål i den lokala arbetsplanen Åtgärd: Vi pedagoger är mer närvarande i de olika rummen. Vi pratar med alla barnen om dörren ska vara öppen eller stängd och vi har fönster på alla dörrar intill lekrummen. Vi följer med barnen vid fler tillfällen när de tvättar händerna och ska gå på toaletten för att undvika trängsel/köbildning vid handtvättning samt att vi kan hålla koll på lamporna vid framförallt den lilla toaletten. I trygghetsvandringen framkom det att några barn upplever en osäkerhet om lampan fungerar eller inte på den toaletten då den har gått sönder ett antal gånger när barner varit där inne.

5 Motivera åtgärd: Vi vill uppmuntra och erbjuda barnen aktiviteter och lekmöjligheter utan att rädsla eller otryggheten ska ta överhand. Med aktiv konflikthantering menar vi att vi tar med alla inblandade som får ge sin version av händelsen, vi ställer öppna frågor för att inte hamna i skuldbeläggning. Att vi följer med barnen vid handtvättningen/toalettbesök beror på att vi vill höja trygghetskänslan och undvika stök och bök när de står och väntar. Ansvarig: Förskolepersonalen Rutiner för akuta situationer Policy: Vår förskola ska vara trygga och fria från diskriminering och annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. * Genom att finnas närvarande i rummen när barnen leker. * Genom att regelbundet ställa frågan via barnintervjuer i samband med utvecklingssamtalen. Frågan ställs både direkt till barnet och till vårdnadshavare. * Genom att uppmärksamma svaren på frågor som gäller Trygghet och trivsel i föräldraenkäten som skickas varje år. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ansvariga/kontaktpersoner för planen är Malin Lilja, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef. Det går även bra att vända sig till den person man har mest förtroende för/bäst kontakt med. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Reagera direkt! * Ta reda på vad som hänt, lyssna och var neutral, samt lita på barnets berättelse. Beröm den som berättar. Var tydlig med att kränkningen ska upphöra. Den vuxnes förhållningssätt ska vara objektivt och sakligt. Det är också viktigt att inte moralisera, fördöma och bagatellisera. Vi får inte trösta bort och säga att det inte är så farligt, att det är normalt med bråk. Båda parter ska få möjlighet till stöd och hjälp samt känna sig trygga. Det är viktigt att dessa barn inte får en negativ roll i gruppen inför framtiden, ett sätt kan vara att hjälpa barnet att inte hamna i situationer där konflikt kan uppstå. * Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Ulrika Hurdén *Informera vårdnadshavare om vad som har hänt. *Skriv incidentrapport, dokumentera vad som hänt, när det hänt, vem som gjorde vad och vilka åtgärder som vidtagits. *Upphör inte kränkningen efter vidtagna åtgärder genomförs punkt 2 igen, ta reda på vad som har hänt. Utvärdera tidigare åtgärder tillsammans med vårdnadshavare och förskolechef för att upprätta nya åtgärder för att förhindra kränkning.

6 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Ulrika Hurdén Förskolechef kontaktar skolområdeschef för att diskutera: * Vad hände? * När? * Hur? * Vem/vilka gjorde vad? 3. Förskolechef genomför samtal med barnet tillsammans med förälder 4. Förskolechef samtalar enskilt med den vuxne Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal sker med alla inblandade, både barn och vårdnadshavare. Uppföljningen sker veckovis vid hämtning eller lämning. Den ska innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Vad gjorde förskolan bra? Vad kunde göras bättre och nådde förskolan målet med de vidtagna åtgärderna? Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att uppföljningen sker. Rutiner för dokumentation Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras. Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att dokumentationer genomförs Arbetslaget har ett gemensamt ansvar. Förskolechefen har det yttersta ansvaret.