Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Kristina Andersson Olsson, förskollärare Jan-Olof Niska, förskolechef Vår vision Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Barnen deltar genom;- trygghetsvandringar (4-5år) varje höst-barnintervjuer- att utvärdera verksamhetens aktiviteter löpande under året. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får information under höstens föräldramöte om att vi har en plan och var de kan hitta den. Den finns på förskolans hemsida i Lärum och i en föräldrapärm på respektive avdelning. Likabehandling finns med som punkt på skolenhetsrådet där representanter från personal och föräldrar i förskola och i skola ska finnas med. Personalens delaktighet Avsätta ett kvällsmöte för att arbeta med planen. Vi planerar i god tid för trygghetsvandringen och när vi behöver ha den nya planen klar. Tillsammans sätter vi upp nya mål för kommande läsår utifrån trygghetsvandringen, svarsresultat från föräldraenkät, tidigare års kvalitetsredovisning och personalgruppens observationer. Förankring av planen Information på olika sätt. Till vårdnadshavare kommer informationen ut genom föräldramöte, hemsidan, på Lärum samt i den pärm som finns på förskolan för föräldrars information. Till barnen kommer informationen ut genom att vi pratar om planen när vi genomför trygghetsvandringen. Personalen är delaktig genom hela processen och på så sätt förankras planen kontinuerligt.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utvärderades av arbetslaget under vårens utvärderingsdag då vi utvärderade vår verksamhet och övriga dokument såsom den här planen. Vi gick igenom de mål vi hade satt upp och diskuterade igenom om vi hade uppfyllt målen och hur vi hade arbetat med målen. Vi tog även hjälp av den enkät som föräldrarna besvarade under våren. Barnen utvärderar verksamhetens aktiviteter löpande under läsåret (tumme upp, tumme ner och motiverar). Lika behandlingsplanen finns även med som stående punkt på Skolenhetsrådet tillsammans med föräldrarepresentanterna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna har utvärderat målen både under läsårets gång men framför allt vid läsårets slut i juni. Föräldrarna har deltagit via förskolans föräldraenkät. Barnen är delaktiga genom att löpande under läsåret utvärderar verksamhetens aktiviteter och deltar i barnintervjuer under hösten, de äldre barnen deltar även i trygghetsvandring. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser:kränkande behandling Vi har arbetat med att lösa konflikter tillsammans med barnen med hjälp av öppna frågor och vi har bekräftat barnets alla känslor utifrån att det är tillåtet att visa alla känslor på förskolan men inte agera så att känslorna skadar sig själv eller andra. Kön Vår aktiviteter under läsåret har varit styrda utifrån barnens intressen inte kön, vi kan bli bättre på att reflektera kring kön och hur vi bemöter individerna och inte könet. Könsidentitet eller könsuttryck Under läsåret har vi inte aktivt sökt barnlitteratur som berör området. Vi kan bli bättre.etnisk tillhörighet Under läsåret har vi inte aktivt sökt barnlitteratur som berör området men det har lånats böcker som visat på olika etniska tillhörighet. Funktionsnedsättning Sexuell läggning Vi har försökt att aktivt välja barnbokslitteratur för att uppnå våra mål, vi har haft svårt att hitta litteratur som berör könsidentitet och könsuttryck, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Vi skulle kunna bli bättre genom att ta hjälp av bibliotekarie. Ålder Vi har observerat löpande i verksamheten och haft diskussioner när tillfällen uppstått.religion eller annan trosuppfattning Under läsåret har vi inte aktivt sökt barnlitteratur som berör området vi kan bli bättre.förebyggande åtgärder: Trygghet Vi har under året ändrat rummen utifrån barnens behov, vi har sett att den vuxna närvaron har varit större i allrum 1 och vilorummet när vi haft byggen i allrum 1. Miljön är återigen ändrad och vi får fortsätta observera och kartlägga vad som händer i de olika rummen. Miljö Vi har under läsåret ändrat miljön utifrån barnens intresse och de behov vi sett, vi har gjort små förändringar i miljön utifrån barnens önskemål i trygghetsvandringen vi hade förhoppningar om att kunna involvera barnen mer i miljöarbetet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen görs under vår stängdag då all verksamhet utvärderas och då även kvalitetsrapporten skrivs. Arbetslagen svarar om och hur målen har uppnåtts. för att årets plan utvärderas förskolechef

4 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling Barnen ska känna sig trygga på förskolan. Genom att erbjuda EQ/kompis aktiviteter för de äldsta barnen.vi ger barnen möjlighet att uttrycka och sätta ord på sina känslor. Uppföljning; vi intervjuar barnen hur de trivs på förskolan och observerar barngruppen. De äldsta barnen arbetar med ett EQ/kompis material under läsåret. Vi uppmärksammar barnen på att man kan känna många olika känslor och att varje känsla är okej att ha. Hos oss på förskolan är det okej att visa alla känslor men vi accepterar inte att känslorna uttrycks på ett sätt som skadar barnet eller någon annan i gruppen. Vi pedagoger är goda förebilder. Vi har en aktiv konflikthantering där vi ställer öppna frågor. Vi har ett nära och ärligt samarbete med föräldrarna där vi berättar vad som hänt under dagen. Kön Kön Ha en verksamhet som tilltalar barnen oberoende av kön. Uppföljning; Intervjua barnen om de tycker att förskolan erbjuder en bra verksamhet, dvs om de har roligt här på förskolan samt om det är något de saknar eller vill göra annorlunda.

5 Vi låter alla barn vara med i våra aktiviteter, anpassade efter åldern. Vi erbjuder material och aktiviteter utifrån barnens intressen Vi bemöter barnet - inte könet. Vi frågar barnen vad de vill göra på förskolan både i vardagen men även via barnintervjun Könsidentitet eller könuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Arbeta för en verksamhet som välkomnar barn och anhöriga oavsett könsidentitet eller könsuttryck Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga oavsett etnisk tillhörighet. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet.

6 Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga oavsett religion eller trosuppfattning. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga med funktionshinder. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet.

7 Sexuell läggning Sexuell läggning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga oavsett sexuell läggning. Vi använder oss av vårdnadshavare istället för mamma/pappa i alla våra dokument. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet. Ålder Ålder Identifiera om det förekommer åldersdiskriminering bland barnen eller hos oss pedagoger. Observera barnens lek. Vara mer närvarande i de olika rummen. Diskutera och reflektera över våra gränsdragningar när det gäller åldersmässiga regler/förhållningssätt.

8

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har gått trygghetsvandring med de äldre barnen (4-5år) både inomhus och utomhus. Barnen har gått en och en tillsammans med en pedagog i varje rum/område har barnet fått frågan hur känns det att leka här? Barnen har fått svara genom att visa tumme upp, att de är trygga/det känns bra där eller tumme ner om de upplever platsen som otrygg/känns inte bra. De har fått följdfrågorna vad är det som gör att du känner så? Vad kan vi göra för att det ska kännas bättre att vara här?vi har genomfört barnintervjuer.vi har frågat upp vårdnadshavarna via enkäter och utvecklingssamtal hur de upplever sina barns trivsel/trygghet/vistelse på förskolan.personalgruppen har observerat och dokumenterat incidenter och otrygga situationer som uppstått under året. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit med genom trygghetsvandring och intervjuer. Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom enkätundersökning och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att diskutera och analyserat kartläggningens resultat tillsammans(barnintervju, enkäter, trygghets vandring, årets dokumentation och egna observationer) Resultat och analys Enligt föräldraenkäten upplever vårdnadshavarna sina barn som trygga på förskolan. Resultatet av trygghetsvandringen visar att de barn som deltagit är trygga och trivs på förskolan, barnen har berättat mycket om vad det tycker om att göra i de olika rummen som kommer ligga till grund för hur vi utvecklar verksamheten. P.g.a många personalbyten och vikariebrist så har de vardagliga dokumentationsrutinerna inte efterföljts under året.

10 Förebyggande åtgärder Trygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Barnen ska känna sig trygga och delaktiga hos oss på förskolan Åtgärd -Att åter hitta rutiner för att kartlägga och dokumentera platser och situationer som kan upplevas som otrygga på förskolan.-låta barnen delta i aktiviteter där de får lära känna och hitta uttryck för sina känslor samt samtala om kamratskap.-öka barnens möjlighet till att påverka genom att utvärdera gemensamma aktiviteter och skapa en önskelåda där barnen kan lämna förslag. Motivera åtgärd Utifrån kartläggningen vill vi förbättra och låta barnen få ett större inflytande över sin vardag. Barnen hade många egna förslag på aktiviteter och vad de vill göra i de olika rummen. Arbetslaget

11 Rutiner för akuta situationer Policy Vår förskola ska vara trygga och fria från diskriminering och annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * Genom att finnas närvarande i rummen när barnen leker. * Genom att regelbundet ställa frågan via barnintervjuer i samband med utvecklingssamtalen. Frågan ställs både direkt till barnet och till vårdnadshavare. * Genom att uppmärksamma svaren på frågor som gäller Trygghet och trivsel i föräldraenkäten som skickas varje år. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till a/kontaktpersoner för planen är Kristina Andersson Olsson, förskollärare och Jan-Olof Niska, förskolechef. Det går även bra att vända sig till den person man har mest förtroende för/bäst kontakt med. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Reagera direkt! * Ta reda på vad som hänt, lyssna och var neutral, samt lita på barnets berättelse. Beröm den som berättar. Var tydlig med att kränkningen ska upphöra. Den vuxnes förhållningssätt ska vara objektivt och sakligt. Det är också viktigt att inte moralisera, fördöma och bagatellisera. Vi får inte trösta bort och säga att det inte är så farligt, att det är normalt med bråk. Båda parter ska få möjlighet till stöd och hjälp samt känna sig trygga. Det är viktigt att dessa barn inte får en negativ roll i gruppen inför framtiden, ett sätt kan vara att hjälpa barnet att inte hamna i situationer där konflikt kan uppstå. * Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Christopher Granberg *Informera vårdnadshavare om vad som har hänt. *Skriv incidentrapport, dokumentera vad som hänt, när det hänt, vem som gjorde vad och vilka åtgärder som vidtagits. *Upphör inte kränkningen efter vidtagna åtgärder genomförs punkt 2 igen, ta reda på vad som har hänt. Utvärdera tidigare åtgärder tillsammans med vårdnadshavare och förskolechef för att upprätta nya åtgärder för att förhindra kränkning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Christopher Granberg Förskolechef kontaktar skolområdeschef för att diskutera: * Vad hände? * När? * Hur? * Vem/vilka gjorde vad? 3. Förskolechef genomför samtal med barnet tillsammans med förälder 4. Förskolechef samtalar enskilt med den vuxne Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal sker med alla inblandade, både barn och vårdnadshavare. Uppföljningen sker veckovis vid hämtning eller lämning. Den ska innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Vad gjorde förskolan bra? Vad kunde göras bättre och nådde förskolan målet med de vidtagna åtgärderna? Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att uppföljningen sker. Rutiner för dokumentation Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska

12 dokumenteras. Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att dokumentationer genomförs. Ansvarsförhållande Arbetslaget har ett gemensamt ansvar. Förskolechefen har det yttersta ansvaret.