Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Transkript

1 Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c Återkoppla själv eller sänd remiss till primärvård som återkopplar (inkludera lista över förskrivna läkemedel) Normala värden: återkoppla via brev eller telefon Förhöjda värden: återkoppla enligt nedan: ALKOHOL Återbesök med ny Lab PEth, CDT och hela AUDIT Vid riskbruk ges rådgivning Vid skadligt bruk ges kvalificerad rådgivning Vid skadligt bruk på gränsen till beroende och beroende: Medicinsk behandling (t ex antabus, naltrexon, campral) Ev. konsultation med specialiserad psykiatri/beroendevård Remittera vid svår abstinens (t ex alkoholkramper, delirium) Kontakta med patientens medgivande arbetsgivare om sådan finns Om arbetsgivare ej finns kontakta med patientens medgivande socialtjänst för att upprätta en individuell plan enligt 3 f HSL NARKOTIKA Föreslå remiss till specialiserad psykiatri/beroendevård samt kontakt med socialtjänst Ange i remissen: huvuddrog, andra droger, hur länge och hur mycket av varje LÄKEMEDEL Be om tillstånd att få se medicinlistan Be att få bli enda förskrivande läkare (moraliskt kontrakt) APO-dos är att rekommendera Långsam nedtrappning kan prövas vid bensodiazepiner Ev. konsultation med specialiserad psykiatri/beroendevård Remittera vid behov (morfinderivat, svårare fall av bensodiazepiner) Kroniska smärtpatienter med beroende hänvisas till smärtenhet som remitterar vid behov

2 Lab B-PEth Fosfatidyletanol (PEth) kan bildas bara i närvaro av etanol. Specificiteten är hög (teoretiskt 100 procent). Falskt positiva resultat har inte påvisats, och sensitiviteten är högre än för CDT, MCV och c-gt såväl var för sig som i kombination. Det finns ett samband mellan redovisad alkoholkonsumtion de senaste 2 veckorna före provtagningen och mätvärdet. Ett enstaka berusningstillfälle ger inga mätbara halter av PEth. Halveringstiden är cirka 4 dygn. PEth kan, beroende på utgångsvärde, påvisas upp till 4 veckor efter avslutat alkoholintag.

3 Lab S-CDT CDT (Kolhydratfattigt transferrin) CDT är ett bra test för nyupptäckt överkonsumtion. Återgår till normalvärde på 3 6 veckor.

4 Tox-screening U-Amfetamin =centralstimulantia, inkluderar ecstasy U-Kokain U-Kannabinoider U-Opiater U-Benzodiazepiner U-Tramadol

5 Riskbruk Risknivåer för alkohol (i standardglas): Veckokonsumtion Intensivkonsumtion Män 15 standardglas eller mer 5 standardglas eller mer vid samma tillfälle Kvinnor 10 standardglas eller mer 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle Riskkonsumtion för kvinnor definieras som konsumtion av mer än 9 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. För män utgörs riskkonsumtion av mer än 14 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk. Ett standardglas innehåller 12 g ren alkohol, vilket motsvarar något av nedanstående: 4 cl starksprit 40%) 8 cl starkvin cl vin 33 cl starköl, starkcider, alkoholläsk 2x33 cl lättöl, lättcider 50 cl folköl (3,5%)

6 AUDIT-c Markera ett alternativ på varje fråga det du brukar göra! Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket motsvarar knappt 4 cl starksprit, 8 cl starkvin, cl bordsvin, 33 cl starköl och 1 burk 50 cl folköl. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Dricker <1 glas per vecka eller ingenting alls Dricker 1-4 glas per vecka Dricker 5-9 glas per vecka Dricker glas per vecka Dricker 15 glas eller mer per vecka Alternativt Dricker standardglas per vecka Hur ofta dricker du som är kvinna 4 standardglas eller mer och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än en gång per månad Varje månad Varje vecka Varje dag eller nästan varje dag Alternativt gånger per månad Riskkonsumtion för kvinnor definieras som konsumtion av mer än 9 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. För män utgörs riskkonsumtion av mer än 14 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk.

7 AUDIT Formuläret består av 10 frågor om dels konsumtionsmängd, dels olika symptom på problem. Frågorna 1-8 kan ge 0-4 p Frågorna 9-10 kan ge 0, 2 eller 4p Totalt max 40 p Formuläret kan hämtas på Folkhälsoinstitutets hemsida:

8 Rådgivning Rådgivning tar vanligen minuter och är ett patientcentrerat samtal eller dialog med patienten, vilket innebär att den anpassas till den enskilda personen utifrån ålder, hälsa, risknivåer med mera. Den kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel som kan hjälpa personen att förändra levnadsvanan, som t ex skriftlig information. Fyra steg i återkopplingsarbetet: Öppna samtalet/be om lov - Du har fyllt i ett frågeformulär och lämnat prover. Är du intresserad av att vi pratar lite om det? Ta reda på vad patienten redan vet - Vad vet du om alkoholens effekter? Ge information - Dina poäng visar att du - Jämfört med andra i befolkningen är du Ta reda på patientens uppfattning om det du sagt - Hur ser du på det jag berättat? - Vad vill du veta mer om?

9 Skadligt bruk Missbruk betecknas enligt ICD-10 med skadligt bruk, dvs. bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk som vid leverinfektion (hepatit) vid intravenöst missbruk, eller psykisk som depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion. Intaget av alkohol och droger får vid skadligt bruk psykiska, kroppsliga och/eller sociala konsekvenser, men kriterierna för beroendediagnos är ej uppfyllda. AUDIT-poäng: 14 eller mer för kvinnor, 16 eller mer för män.

10 Kvalificerad rådgivning Motiverande samtal MI: En klientcentrerad och målinriktad metod för att höja den inre motivationen för förändring genom att utforska och lösa ambivalensen. Motiverande samtal beskriver hur vi som rådgivare kan göra för att öka möjligheten till förändring hos patienten. Motiverande samtal bygger på rådgivarens förståelse av samtalsprocessen och innebär ett tydligt förhållningssätt. Grundläggande principer: Visa empati. Rådgivaren visar tydligt att hon vill och försöker förstå klienten, i första hand genom reflektioner och sammanfattningar. Utveckla diskrepans. Rådgivaren hjälper klienten att bli medveten om en skillnad mellan hur det är och hur det borde vara utifrån klientens mål och värderingar. Känslomässigt upplevd diskrepans är en stark drivkraft för att börja en förändring och en motor för denna, förutsatt att klienten har förmåga att genomföra förändringen. Undvika argumentation. Motstånd respekteras som ett naturligt uttryck för klientens oro eller skepsis inför en förändring. Om rådgivaren konfronterar eller argumenterar ökar motståndet hos patienten. Rådgivaren rullar med motståndet, när det inträffar, men försöker i första hand att förebygga det. Stödja självtillit. Rådgivaren stödjer klientens självtillit genom att visa sin tilltro till klientens förmåga att klara av en förändring. Rådgivaren visar också att hon ser och uppskattar klientens ansträngningar. Patienten och rådgivarens tro på att förändring är möjlig är i sig motivationshöjande.

11 Beroende enligt ICD 10 Minst tre av sex kriterier är uppfyllda under det senaste året: 1. Stark längtan efter drogen. 2. Svårighet att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter. 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. 5. Ökad tolerans. 6. Fysiska abstinenssymtom AUDIT-poäng: 18 eller mer för kvinnor, 20 eller mer för män.

12 Individuell plan, 3 f HSL När den enskilde har behov av insatser både från hälso-och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Skyldigheten omfattar alla som har behov av socialtjänstens insatser och hälso- och sjukvård, d.v.s. även de som får dessa behov tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer som landsting och kommuner har slutit avtal med. När det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt har ett missbruk/beroende bör man som huvudregel utgå ifrån att en plan behövs för att deras behov ska tillgodoses. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda.