Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1
|
|
- Birgitta Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1
2 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet passivitet okunnighet uppenbara problem institutionsbehandling nedslående resultat mänskliga tragedier stora kostnader
3 Är alkoholanvändning mindre vanlig bland piloter än i andra Ingen vet yrkesgrupper? Ingenting talar för att piloter är mer återhållsamma, snarare tvärt om Vi vet att det förekommer missbruk och beroende, både av alkohol och andra psykoaktiva droger fall
4 Missbruk eller beroende DSM IV? Missbruk: ett kriterium uppfyllt under ett år Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket Fortsatt användning trots återkommande problem
5 Missbruk eller beroende DSM IV? Beroende: tre kriterier uppfyllda under ett år Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt Abstinensbesvär när bruket upphör Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador
6 Hur upptäcker vi alkoholöverkonsumtion? Anamnes trubbigt instrument Status kliniska blicken otillräckligt instrument Biokemiska alkoholmarkörer Levertransaminaser gamma GT (Danmark) CDT viktigt med rätt analysmetod, HPLC 5HTOL aktuellt alkoholintag (ca 24 timmar) AUDIT självrapportering med frågeformulär Anmälan / rapport från kollegor Anmälan / rapport från annan myndighet
7 Alkoholmarkörer Biokemiska alkoholmarkörer gamma GT relativt hög sensitivitet / låg specificitet CDT måttlig sensitivitet / hög specificitet För positiv CDT krävs en konsumtion av g ren alkohol / dag i 7 10 dagar vilket motsvarar + 20 cl starksprit eller + 1 flaska lättvin eller + 3 burkar starköl dagligen Halveringstid dagar
8 Rehabilitering måste bygga på.. Krav (på förändring) Stöd Kontroll Varaktighet (lång uppföljningsperiod)
9 Rehabilitering Krav Någon med makt agerar kravställare Arbetsgivaren (flygchefen) Luftfartsmyndigheten Annan myndighet (KK-myndighet) 0-tolerans? Kontrollerat drickande? Beroende? Missbruk? Slarv? Konsekvenser vid avsteg tydliga
10 Rehabilitering Stöd Stödkontrakt mellan piloten och bolaget Stödgrupp flygchef, personalchef, flygläkare Arbete på marken under en tid alternativt Sjukskrivning om markarbete ej kan ordnas Tät och nära kontakt med flygläkaren under hela rehabiliteringen
11 Rehabilitering Kontroll Regelbunden provtagning transaminaser, CDT, GT,MCV initialt, därefter oftast CDT och GT Förstadagsintyg Skall utfärdas av flygläkaren eller annan involverad läkare Alkometertest obligatorisk Varje förnyelse av medicinska intyget görs hos den flygläkare som håller i rehabiliteringen Regelbunden feedback till Luftfartsinspektionen i form av utlåtanden och provsvar
12 Rehabilitering Varaktighet Primärbehandling Minnesotamodellen i 4-5 veckor + eftervård bl.a. AA Annan initial behandling Jobb på marken eller sjukskrivning i några månader Personliga möten med flygläkaren minst en gång i månaden Saklig information kring alkohol och risker. Motiverande samtal Personliga möten med beteendevetare Motivation (KBT) Stödgruppsmöte en gång i kvartalet med genomgång av performance och provsvar behöver något förändras? Kontraktstid minimum två år
13 Fall 1 - flygkapten i tung passagerartrafik 2001 i september - sökte själv sin flygläkare Depression + Insomni Alkohol Sedativa - eget inköp SSRI Nämndemansgården Tvåårsprogrammet Marktjänst HK Öppenhet - personaltidning Åter i luften 3+ mån Socialt bruk av alkohol Insomni Alkohol att somna på ScandSleep Sömnhygien, KBT Åter i flygtjänst 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, CDT(%) ref < GT
14 % µkat/l Fall 2 - flygkapten i tung passagerartrafik GT µkat/l ref: < 1, i december pågående öppenvårdsprogram fungerade ej 2 LOB Alkohol Nämndemansgården Tvåårsprogrammet Marktjänst HK Avstod från öppenhet Åter i luften 3+ mån Högerstol Helnykter F.n. i utländskt bolag (tjänstledig) 1,6 1,2 0,8 0, Provtagningsdag CDT % ref: < 3 Provtagningsdag
15 % µkat/l Fall 3 - flygkapten i fraktflygbolag 2003 i juni 3 rapporter från kollegor om doft av alkohol eller gammal fylla Konfrontation flygchef och personalchef Öppet ärligt samtal Hög alkoholkonsution Provtagning akut hos SAS HMS underleverantör GT µkat/l ref: <1,0 Provtagningsdag Tvåårsprogrammet Motivatinssamtal hos beteendevetare i stället för internatbehandling Berättat för kollegor Åter i luften 3+ mån Helnykter CDT % ref: <3 Provtagningsdag
16 Fall 4 - ej flygande personal - rattfylleri Rattfylleri: Tillgrepp av SAS-bil, körde 20 mil på E4. Stoppades av polis med >2,5 0/00 Dom i tingsrätt: Fängelse två månader Omvandlades till kontakt med frivården. Krav på nykterhetsintyg från SAS företagshälsovård Krav: Total nykterhet Alkometertest innan jobb var morgon Alkoholmarkörer slumpmässigt Rapporteringsskyldighet till Frivården och arbetsgivaren
17 µkat/l Datum GT (1,3) CDT (1,2%) 5HTOL (<15) ,98 0, ,29 0, ,46 0, , ,37 0, ,47 0, , ,29 0, ,42 0, ,31 0, ,32 0, ,32 0, , ,36 0, ,34 0, ,34 0, , , ,38 0, ,44 0, ,32 0, ,3 0, ,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0 5HTOL - alkoholintag senaste 24 timmarna 5HTOL (< 15 nmol/ µmol) GT (1,3 µkat/l) Provtagningsdag
SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merFosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merRiskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs merSlutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705
Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705 Sammanfattning Alkoholmarkörer har följts i 2 studiegrupper, dels personer ingående i alkolåsgruppen
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merAlkohol och sjukskrivning
Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk
Läs merRåd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken
Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt
Läs merRobert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig
Min erfarenhet säger att identifikation, trygghet och miljö är mycket viktigt i början av ett tillfrisknande från ett beroende. Vi har därför gjort The Drawing Room till en plats att vilja vara på. Interiören
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merAlkolås i Sverige Om alkolås. Minst tre olika varianter. Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen
Om Lars Englund Chefsläkare Transportstyrelsen Alkolås i Sverige Minst tre olika varianter Som kvalitetssäkring av transporter Försöksverksamhet från 1999 till 2013 Alkolås efter rattfylleri från 2012
Läs merAlkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merRobert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig
1 Min erfarenhet säger att identifikation, trygghet och miljö är mycket viktigt i början av ett tillfrisknande från ett beroende. Vi har därför gjort The Drawing Room till en plats att vilja vara på. Interiören
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 11 augusti 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2014:74. TSFS
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs mer2 1 I dessa föreskrifter används följande definitioner. sådant alkolås som ska användas av den som har körkort med villkor om alkolås
Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den TSFS 2012:XXX Utkom från trycket
Läs merVårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem
Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska
Läs mer15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK
# 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merRiktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen
Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-11-19 av Kommunstyrelsen 143 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merAlkohol och missbruk
Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,
Läs merVårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest
Läs merHandlingsplan mot Alkohol och droger
Handlingsplan mot Alkohol och droger DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande särbehandling GILTIGHETSPERIOD 2018-03-05--Tillsvidare DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun
Läs merPSYKOSOCIALT STÖD TILL VUXNA ÖPPENVÅRDSBEHANDLING
PSYKOSOCIALT STÖD TILL VUXNA ÖPPENVÅRDSBEHANDLING Alkohol & Narkotikagruppen Vuxet riskbruk, missbruk och beroende över 18 år 6 Behandlare (socionomer, beteendevetare och alkohol- & drogterapeut) 2 Behandlare
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den 11 augusti 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1, 5 a och 6 körkortsförordningen
Läs merAlkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.
STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merIdentifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem
Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi De här anvisningarna har utformats som en del av arbetet med att skapa ett bra arbetsklimat för alla anställda vid ÅA. Målsättningen med dessa
Läs merPOLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER
Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-09 POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Laholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av en god arbetsmiljö och engagerade medarbetare.
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merLSR Site Ste - Ingen alkohol eller andra droger
Referenser till andra rutiner... 1 1 SYFTE OCH MÅL... 2 2 OMFATTNING... 2 3 MINIMIKRAV... 2 3.1 Testning vid nyanställning... 2 3.2 Slumpvis testning av droger och alkohol... 2 3.3 Testning vid misstanke
Läs merTvå gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol
Två gruppers riskbruk och konsumtionsmönster av alkohol Författare: Johan Rosén Handledare: Thomas Lundh, Arbets- och Miljömedicin, Lund Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning 2008-2009 September
Läs merUPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri
UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL Denna blankett kan användas vid beroende eller missbruk samt för särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri. Utredningen efter grovt rattfylleri
Läs merOm alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning
Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merVerksamhetshandbok. Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(6)
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Karita
Läs merTill eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaard Britt-Marie Wahlund, PEER Nadia Melkstam, Projektledare
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merRiktlinjer för droghantering
Vi i Orsa kommun ska ge våra medarbetare bra stöd och hjälp vid drogproblem och medberoende. Cheferna som är ansvariga ska tydligt veta hur de ska agera. Riktlinjerna beskriver först hur vi ska agera och
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merMotiverande samtal för personer med missbruksproblem
Motiverande samtal för personer med missbruksproblem sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 30 september 2014 www.sbu.se/2014_09 Missbruk av alkohol och
Läs merHillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak
Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Mål Skolorna i Gnosjö kommun har enligt det alkohol- och drogpolitiska programmet som strävandemål att inga barn eller ungdomar under
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merSammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk
Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merKorttidsfrånvaro en pilotstudie av alkoholens betydelse.
Korttidsfrånvaro en pilotstudie av alkoholens betydelse. Eva Björnman Företagsläkare Feelgood AB Byfogdegatan 4 415 05 Göteborg Telefon 031-337 33 60 eva.bjornman@feelgood.se Handledare Lars Barregård
Läs merHur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral
Hur blev det? 2018 Hagfors Ekshärads vårdcentral Idah Storm, kurator. utb. Socionom, grundläggande psykoterapi, PDT Marie Igelström, behandlare. utb. Beteendevetare, grundläggande psykoterapi, KBT Susanne
Läs merDiagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merRiktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun
Författningssamling Antagen av Utskott I: 2007-10-23 164 Reviderad: 2015-04-14 56 Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Inledning Drogproblem är vanligare än man tror. De flesta
Läs merLaboratorium. Patientjournal. Personalakt
Riktlinjer för tillförlitlig alkohol- och drogtestprocess Bakgrund De centrala organisationerna på arbetsmarknaden har tillsammans med representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac samt
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merVägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne
Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov
Läs merSkolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010
Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merAlna. Dilemma Alna modell
1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merS ANDT-strategi Strategier
www.hassleholm.se S ANDT-strategi Strategier Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsning... 4 Definitioner... 4 Lokala ståndpunkter... 5 Övergripande målområden... 5 Relaterade dokument...
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merEn livsstilsförändring som ger vinst för alla
En livsstilsförändring som ger vinst för alla Ett gemensamt utvärderingsprojekt av Tetra Pak OHS och Nämndemansgården Missbruksbehandling kan det löna sig? Vad kostar missbruksproblem på en arbetsplats
Läs merHåll i ratten. Om Alkohol och droger i trafiken
Håll i ratten Om Alkohol och droger i trafiken Rattfylleri År 2017 anmäldes totalt 25 600 rattfylleribrott Rattfylleri Omkomna i trafiken Under 2017 gjordes nästan 25 600 rapporteringar om rattfylleribrott,
Läs merMISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN
MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet
Läs merRiktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester
Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester Missbruk är ett utbrett samhällsproblem i Sverige. Visions medlemmar ingår i och är en del av samhällsutvecklingen. Många av Visions medlemmar möter
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs merDroganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr
Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer
Läs merVårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums
Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårds- psykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral,
Läs merLågtröskelboenden för äldre med missbruksproblem och komplexa behov HÅKAN JÖNSON & TOVE HARNETT, SCHOOL OF SOCIAL WORK
Lågtröskelboenden för äldre med missbruksproblem och komplexa behov HÅKAN JÖNSON & TOVE HARNETT, SCHOOL OF SOCIAL WORK Missbruk upphör inte bara för att man blir äldre Nya generationer åldras med nya vanor
Läs merDrogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Läs merHandlingsplan för alkohol- och drogrelaterade frågor
Handlingsplan för alkohol- och drogrelaterade frågor INNEHÅLL 1 INLEDNING... 2 1.1 SYFTE... 2 2 MYNDIGHETSLEDNINGENS INSTÄLLNING TILL ALKOHOL VID POLISMYNDIGHETEN I HALLANDS LÄN... 2 3 HANDLINGSPLAN FÖR
Läs merRiktlinjer för Alkohol & Droger
Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merHälsodeklaration lokförare
1 (6) Blanketten gäller för dig som utför en eller flera av följande arbetsuppgifter: förare av tåg, förare vid spärrfärd eller förare vid växling i huvudspår enligt Transportstyrelsens föreskrifter om
Läs mer