Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
|
|
- Henrik Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
2 Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en kompetens- och metodutveckling för att pröva enkla evidensbaserade bedömnings- och behandlingsprogram (psykosocial/farmakologisk), 15-metoden. b) bidra till en ökad medvetenhet hos chefer/hr om vikten av tidig upptäckt och att snabbare ta kontakt med HoA samt erbjuda kunskapsspridning utbildningsinsatser. c) få pröva och erbjuda patienter en kostnadseffektiv behandling enligt 15-metoden vid riskbruk, missbruk och beroende.
3 Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem Ca Beroende utan sociala problem Ca Skadligt bruk Ca Riskbruk Ca Finns i arbetsliv et Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder Ref: Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004)
4 Riskbruksdefinition Med standardglas menas: 50 cl folköl 33 cl starköl 25 cl stark-starköl cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit Högkonsumtion Kvinnor: > 9 standardglas/vecka Män: > 14 standardglas/vecka Intensivkonsumtion Kvinnor: > 3 standardglas vid samma tillfälle Män: > 4 standardglas vid samma tillfälle Vid vissa tillstånd är all alkoholkonsumtion riskabel; bl.a. vid leversjukdom, depression, graviditet
5 Beroende (diagnostik ICD-10) 3 av följande kriterier uppfyllda (senaste 12 mån) Stark längtan eller känsla av tvång att ta substansen Svårigheter att kontrollera intaget Fysiska abstinenssymtom Ökad tolerans Prioritering av substansanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser Fortsatt användning trots skadliga effekter
6 Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar
7 15-metoden * - FHV Screening/kort rådgivning (Identifiering av risk) Samtalsbehandling och/eller Läkemedelsbehandling Fördjupad bedömning (Alkoholvanor)
8 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM
9 Möjliga åtgärder Våga Policy Testning Alkolås Rehabilitering Utbildning Livsstilsunders.
10 Resultat av projektet a. Kompetens och metodutveckling b. Ökad medvetenhet och kunskapsspridning c. Implementering
11 23 patienter totalt 11 avbröt 12 fullföljde 2 avled, 4 valde att säga upp sig 1 blev uppsagd 1 ville inte följa behandlingsmålet 3 avbröt och gick vidare till annan behandling 8 av dessa med gott resultat 1 med gott resultat efter tillägg av återfallsprevention 3 uppnådde inte behandlingsmålen och sökte behandling externt sedan. Men 1 gick från 16-0 sjukdagar
12
13 Vägen framåt Ja, det är en fråga för er.
14 Hur går vi vidare?
15 Vill ni veta mer? Information/utbildning Behandling Kontakta oss på Hälsan & Arbetslivet!
16 Dricker du lagom? Testa dina alkoholvanor Screening och rådgivning via H&A Screening Formulär Blodprov Rådgivning öka
17 U Hermansson, A Hammarberg, Sveriges företagshälsor, metodens behandlingsinnehåll Provtagning (alkoholmarkörer) med återkoppling och rådgivning 3-4 samtal med motivationsinriktning + uppföljningar Ev. läkemedelsbehandling (minskar risk för alkoholbegär och återfall samt minskar alkoholkonsumtion) Självhjälp/Biblioterapi: hemuppgifter och faktainformation
18 Exempel på signaler alkoholproblem Förändringar i beteendet Korttidsfrånvaro Sena ankomster Snabbt sjunkande intresse för arbetet Kraftigt förändrad arbetsprestation Koncentrationsproblem och ökad trötthet Likgiltighet Instabilt humör Småljug och dribbel Ekonomiska problem Glömska Med flera...
19 Lokal rutin för alkoholbehandling 15-metoden i Göteborg Inklusionskriterier - Arbetsgivaren godkänner behandlingen och är villig att stå för behandlingskostnaden. - Uppstartsmöte med individ, FHV, chef (och eller HR) och ev. facklig representant. - Den anställde är villig att helt avstå från alkohol (PEth < 0.05) eller att minska sin konsumtion till måttlig mängd (PEth <0.3), s.k. kontrollerat drickande under behandlingstiden. - Den anställde vill ha behandling enligt 15-metoden. - Den anställde är villig att genomgå regelbundna och slumpvisa provtagningar minst en gång per månad samt vid behov också urindrogtest. - Skriftligt medgivande från den anställde om att ansvarig chef får ta del av avvikande provsvar gällande alkohol- och drogtester. - Obligatoriskt med förstadagsintyg under behandlingstiden. - Behandlingstiden på minst ett år accepteras. - Utebliven/otillräcklig effekt kan leda till att behandlingen avbryts.
20 Exklusionskriterier - Pågående blandmissbruk. - Regelbunden användning av opioidanalgetika ( ex Kodein,Tramadol,Morfin). Undantag kan göras vid läkarförskriven användning för akut smärta. - Regelbunden användning av bensodiazepiner ( ex Diazepam,Lorazepam,Oxacepam,Alprazolam). Undantag kan göras vid läkarförskriven behandling för svår ångest. Läkarförskriven användning av sömnmedel som Zopiklon och Zolpidem kan accepteras, men annan icke beroendeframkallande medicinering eftersträvas. Övrigt: Faktorer som vi, baserat på erfarenhet, anser minskar sannolikheten för att behandlingmetoden ska lyckas och därmed tveksamt om den ska användas är: -Chefen har kallat till möte pga incident på arbetsplatsen, att den anställde har varit påverkad av alkohol på arbetet. -Alkoholberoendet bedöms vara av svår grad(exempelvis om den anställde uppfyller 6 eller fler kriterier av 11 för substance use disorder enl DSM 5)
21 Beräkning av pris för 15-metoden jämfört med våra underleverantörer Möte med företagsläkare och företagssköterska Vid 6 månader Samtal och MI besök med företagssköterska Vid 18 tillfällen under 1 år. Telefonkontakt med patient och chef Beräknat till ca 5 timmar på 1år. Företagsläkarbesök Vid 3 månader och 6 månader. Totalkostnad för 1 år: kr. Förstadagsintyg 1 år vid alkohol/drogärende: kr. Alkoholbehandling 15-metoden 1 år + Första dags intyg vid alkohol/drogärende: kr. Valet 1 år + Första dags intyg vid alkohol/drogärende: kr. Valet 2 år + Första dags intyg vid alkohol/drogärende: kr. Alefors 1 år + Första dags intyg vid alkohol/drogärende: kr. Alna 6 mån. + Första dags intyg vid alkohol/drogärende: kr.
22 U Hermansson, A Hammarberg, Sveriges företagshälsor, 2013 En tänkt modell Vecka Samtal 1 Nuläge Samtal 2 Samtal 3 Målformulering Risksituationer och utlösande faktorer Samtal 4 Alternativ, handlingsplaner och utvärdering Uppföljning
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs mer>60 medicinska?llstånd
TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet
Läs merAlkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merHur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merMinnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI
Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merAlna. Dilemma Alna modell
1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merDen ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol
Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs mer2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet
2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs mer1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merHANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX
HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX 1(10) Innehåll Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Förebyggande arbete... 3 Tillvägagångssätt om det händer... 4 När ska samtalet
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merÄndring av levnadsvanor: Alkohol
1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merHälsokonvent 2013. Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol)
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Maria Hammarbäck Leg sjuksköterska Grundläggande psykoterapeut KBT Beroendecentrum Gävle Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merINGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN MANUAL FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM Innehåll BAKGRUND 3 Alkoholproblem en kostnad för arbetslivet 3 Vanligast med lindriga problem 3 Effektiva behandlingar
Läs merMinnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA, univ.lektor Ledningsgruppen
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merLSR Site Ste - Ingen alkohol eller andra droger
Referenser till andra rutiner... 1 1 SYFTE OCH MÅL... 2 2 OMFATTNING... 2 3 MINIMIKRAV... 2 3.1 Testning vid nyanställning... 2 3.2 Slumpvis testning av droger och alkohol... 2 3.3 Testning vid misstanke
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8
1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol
Läs merRUTIN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETSMILJÖ
(Rutinen är antagen i Ks 2012-02-28) RUTIN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETSMILJÖ Syfte Rutinens syfte är att beskriva hur vi ska arbeta enligt alkohol- och drogpolicyn. Arbetet bygger på tre steg:
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merAlkohol- och drogpolicy
Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med
Läs merVårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen
Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger
Arbetet med alkohol och droger ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och droger i arbetslivet, ett tema som jag är övertygad om att alla känner igen sig i. Företagshälsovården har alltid jobbat
Läs merGÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Läs merHandlingsplan mot Alkohol och droger
Handlingsplan mot Alkohol och droger DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande särbehandling GILTIGHETSPERIOD 2018-03-05--Tillsvidare DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merDokumentation av levandsvanor grundnivå
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna
Läs merAlkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1
Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet
Läs merRiktlinjer för droghantering
Vi i Orsa kommun ska ge våra medarbetare bra stöd och hjälp vid drogproblem och medberoende. Cheferna som är ansvariga ska tydligt veta hur de ska agera. Riktlinjerna beskriver först hur vi ska agera och
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merCHECKLISTA. riskbruk och skadligt bruk för chefer och HR
CHECKLISTA riskbruk och skadligt bruk för chefer och HR För dig som arbetsgivare finns stora vinster med att förebygga och agera tidigt innan negativa konsekvenser (som exempelvis misskötsamhet, och/eller
Läs merUppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen - Alkohol- och droger i ett arbetsplatsperspektiv -
Uppföljning av hur deltagare upplevde utbildningen - Alkohol- och droger i ett arbetsplatsperspektiv - Bodil Grahn Företagsläkare Previa AB Brogatan 7 211 44 Malmö 040-174240 bodil.grahn@previa.se Handledare
Läs merUnionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet
Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården Sven Andréasson, 18 02 05 SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Trender i Europa (Vintagestudien) Arbetar längre Lever längre Tjänar mer Liberalisering Födda på
Läs merALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merHandlingsplan för en drogfri arbetsplats
Beslutad i Central Samverkansgrupp 2012-02-01 Reviderad 2014-10-27, 2016-12-07, 2018-06-21 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merHandlingsplan för en drogfri arbetsplats
Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner
Läs mermåndag 28 september 15 Missbruksproblem på arbetsplatsen
Missbruksproblem på arbetsplatsen Nämndemansgårdens,En,Dag,i,Taget,, och,,förbundet,arbetsliv,&,forskning,, hälsar,välkommen!,, K.#1.5.v1 6,5 miljoner utan alkoholproblem > 15 år 450.000 riskbruk 6,5
Läs merGuldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merLivsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger
Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Psykoterapiutbildad steg 1 Certifierad Alkohol/drogutredare Nykter alkoholist (18 år) ADDIS-utredningar Stödsamtal individuellt/grupp Utbildning/föreläsningar
Läs merKontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512
Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merRiktlinje alkohol, droger och spel om pengar
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (5) Riktlinje alkohol, droger och spel om pengar Omfattning Riktlinjen omfattar alkohol, droger och spel om pengar. Sedan januari 2018 omnämns spel om pengar i socialtjänstlagen
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen
Läs merPolicy. om alkohol och droger för Ängelholms kommun
ÄNGELHOLMS KOMMUN Policy om alkohol och droger för Ängelholms kommun är framtagen av personalenheten och antagen av kommunstyrelsen 2012-06-13. För fler exemplar kontakta personalenheten Policy om alkohol
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merScreening for alkohol och droger
Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens
Läs merKONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG
VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merDrogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52
Drogpolicy för ANSTÄLLDA INOM Dorotea kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 2005-12-13, 52 Inledning Detta dokument ersätter Drogpolicydokument för Dorotea kommun som utarbetades under 1995. Denna policy
Läs merPolicy ÄNGELHOLMS KOMMUN. om alkohol och droger för Ängelholms kommun
Policy ÄNGELHOLMS KOMMUN om alkohol och droger för Ängelholms kommun Förord POLICY Ängelholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av bra arbetsmiljö, hög kvalitet och engagerade
Läs merTidig upptäckt lönsamt för alla
1 Tidig upptäckt lönsamt för alla Alkoholpolicyn för Alfa Laval har förnyats. Tidigare koncentrerade man sig på missbruket. Numera är det även riskbruket som gäller. Den nya metoden att upptäcka och minska
Läs merRiktlinjer. Alkohol- och droger
Riktlinjer Alkohol- och droger LULEÅ KOMMUN 2 (11) FÖRORD Luleå kommun ska vara en alkohol- och drogfri arbetsplats. Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de tillsammans med stödjande material ska
Läs merDu bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser
Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om
Läs merKälla: Folkhälsoinstitutet 2011 50.000 tungt beroende 250.000 beroende 300.000 skadligt bruk 450.000 riskbruk 6,5 miljoner utan alkoholproblem > 15 år Antal döda i Sverige varje år som följd av alkohol
Läs mer