Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av"

Transkript

1 Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter, arv, sjukdom, graviditet, medicinering, om man planeras för operation eller har annan utsatthet. Generellt sätt kan vi också säga att kvinnor tål 25% mindre alkohol än män. 1

2 Riskfyllda alkoholvanor kan orsaka skador och ohälsa som vi inom vården bör känna till och här listas de fyra allvarligaste. Även en måttfull konsumtion kan öka risken för missfall eller fosterskador hos gravida. Den allra första tiden i ett fosters liv är en mycket känslig period därför är det bra att sluta dricka redan när graviditeten planeras. Alkohol passerar genom alla vävnader i kroppen vilket betyder att fostret får samma promillehalt som kvinnan och kan skadas allvarligt Uppskattningsvis är 1% av alla svenska barn drabbade av alkoholskador vilket ofta visar sig som kognitiva och neuropsykologiska störningar. Olycksfall som följd av egen eller andras berusning orsakar svåra skador och flera dödsfall varje år. Alkohol svarar för 30% av alla dödsolyckor och 50% av den polisanmälda och registrerade våldsbrottsligheten sker i samband med alkoholpåverkan. Alkoholkonsumtion orsakar cancer och enligt WHO och flera stora befolkningsstudier ökar risken att drabbas av cancer vid ett riskbruk. Cancer i munhåla, svalg, matstrupe, lever och tarm kan ha ett direkt orsakssamband med alkoholkonsumtion, och för uppkomsten av bröstcancer kan även små mängder alkohol ha betydelse. Alkohol orsakar hjärt och kärlsjukdom. Hos män finns ett tydligt samband mellan alkohol och förmaksflimmer vid alla konsumtionsnivåer för kvinnor först vid ett 2

3 riskbruk. Berusningsdrickande är särskilt riskabelt och ökar även risken för stroke. Studier visar hjärtskyddande effekt av mycket små mängder alkohol för vissa grupper i befolkningen men ett riskbruk kan kraftigt öka risken för sjukdom. Personer med måttlig till hög alkoholkonsumtion har t.ex. en ökad risk för komplikationer i samband med operation. Det rör sig främst om ökad risk för blödningar, infektioner och akuta hjärthändelser. Har man dessutom kroniska sjukdomar som högt blodtryck eller hjärt och kärlsjukdom ökar risken för komplikationer ytterligare. 2

4 Alkohol är vår främste sjukdomsimitatör. Till sjukvården idag söker sig personer med mer eller mindre lindriga symtom som högt blodtryck, huvudvärk, magproblem som t.ex reflux, sömnstörningar, minskad fertilitet, upprepade infektionstillstånd, hudåkommor och neuropsykiatriska problem som depressioner och ångest. Forskning visar att upptill 30% av alla fall med högt blodtryck hos män är alkoholrelaterade. Kvinnors blodtryck stiger också när det handlar om riskbrukskonsumtion. Helt oberoende av mängden alkohol försämras sömnkvaliteten och leder till trötthet och sömnbrist då djupsömnen påverkas. Studier visar att även måttligt alkoholkonsumtion inverkar på prestationer dagen efter fast vi själva inte märker av det. Det kan ta flera månader innan ett minskat alkoholintag får effekt på sömnstörningarna. Tillstånd som ångest och depression försämras av alkohol vilket kan förklaras med att alkohol förstärker den känsla man har den så kallade grundstämningen. Alkohol kan också utlösa en depression därför är dryckesanamnesen mycket viktig när man utreder ett sådant tillstånd. Det finns studier som visar en högre frekvens psoriasisfall hos riskkonsumenter. Att 3

5 befintlig sjukdom försämras vid en hög alkoholkonsumtion har varit känt länge och gäller även en rad andra hudsjukdomar som eksem, urtikaria och hudinfektioner. Alkohol har en generell negativ effekt på immunsystemet vilket kan resultera i frekventa infektionstillstånd hos riskkonsumenter. Vår förmåga att lösa konflikter och kunna hantera vardagliga problem försämras också vid alkoholkonsumtion och kan leda till sociala problem och dåligt humör. Även måttlig alkoholkonsumtion kan försämra fertilitet. För barnlösa par är det mycket angeläget att få reda på att detta kan ha betydelse. Som vårdpersonal är det viktigt att betona att de flesta alkoholrelaterade symtom och skador upphör eller avtar när alkoholkonsumtionen minskar kraftigt eller upphör helt. Det tar t.ex. mellan 1-2 veckor med sänkt konsumtion innan det får effekt på blodtrycket. 3

6 Många forskare är överens om att det inte finns någon riskfri konsumtionsnivå för alkohol men i Sverige har vi definierat några gränsvärden för när vi kallar konsumtionen för ett riskbruk. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder delar vi upp alkoholkonsumtionen i veckokonsumtion och intensivkonsumtion alternativt berusningsdrickande. En veckokonsumtion är riskfylld om den motsvarar 10 standardglas eller mer för en kvinna och 15 standardglas eller mer för en man. Med intensivkonsumtion menas den mängd alkohol en person dricker vid ett och samma tillfälle, t.ex under en kväll. Här är gränsvärdarna 4 standarglas för kvinnor och fem standardglas för män. Vad motsvarar då ett standardglas? 4

7 Ett standarglas motsvarar 12 gram alkohol och på bilden ges exempel på hur mycket detta är beroende på vad som konsumeras. En burk folköl per dag under ett år motsvarar t.ex. ca 19 helflaskor starksprit och en 3 liters bag-in-box i veckan motsvarar ca 25 standardglas. 5

8 Hur förebygger vi riskbruk? Ja först måste vi ta reda på om det handlar om ett riskbruk och det kan göras med två frågor eller med hjälp ett Auditformulär som innehåller 10 frågor. Om ett riskbruk finns behöver vi informera om riskerna sedan uppmana, ge råd och motivera personen till minskad konsumtion. 6

9 Screeningfråga 1 rör veckokonsumtionen och handlar om antal standardglas personen dricker under en vanlig vecka. Om mängden alkohol varierar från vecka till vecka be personen göra en uppskattning över hur en typisk vecka kan se ut. Vi har tidigare visat att gränserna för ett riskbruk är 10 glas eller mer för kvinnor och 15 glas eller mer för män. Screeningfråga 2 kartlägger intensivkonsumtionen. Att berusningsdricka är alltid en medicinsk risk men nivåerna här innebär att om man utsätter sig för den risken är rekommendationen att man gör det mer sällan än en gång i månaden. 7

10 Det kan underlätta att ha använda ett veckokonsumtionsschema för att få en bild av konsumtionsmönstret. 8

11 9

12

13 Informera om riskerna för ohälsa och skador och sambanden mellan olika symtom och riskbruk. 11

14 Steg 2

15 Ge rekommendation om alkoholkonsumtion med mindre risk. Denna trekant är lätt att rita på ett Finns det några enkla konkreta råd att ge någon som vill minska sin alkoholkonsumtion?

16 Om du har en patient som dricker alkohol varje dag kan ett råd vara att håll minst två dagar varje vecka helt alkoholfria. Det kanske är nödvändigt att personen även begränsar mängden alkohol övriga dagar för att komma under riskbruksnivå. 14

17 Välj drycker med låg alkoholhalt, t.ex. mellanöl istället för starköl. 15

18 Drick vartannat glas vatten. Använd aldrig alkohol som törstsläckare! 16

19 Steg 3..

20 Det är viktigt att slutligen fråga om personen med riskbruk önskar hjälp eller stöd, och ett sätt kan vara att rekommendera en självhjälpssida på nätet. Både kommun och landsting har oftast råd- och behandlingsenheter dit personer med riskbruk kan vända sig för hjälp. 18

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Rekommendationer från Hälsorådet

Rekommendationer från Hälsorådet Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;

Läs mer

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET ALKOHOL Alkoholstopp minskar risken för komplikationer. Om du avstår från alkohol 4-8 veckor innan, och en tid efter, operation, hinner kroppens funktioner

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena

Läs mer

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Maria Hammarbäck Leg sjuksköterska Grundläggande psykoterapeut KBT Beroendecentrum Gävle Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT Vad vet ni redan om tobak? Hur många dör varje år i Sverige av sin rökning? Rökning orsakar omkring 12 000

Läs mer

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har

Läs mer

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA) http://iogt.se/forskningsrapport/ För

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5 Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2011 - Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Det svenska nätverket HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring Maj 2007 Temagruppen för alkoholprevention inom HFS Förord Denna rapport har utarbetats av professor

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019 Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 3 VT211 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården 1(8) Fysisk aktivitet Kvinnor bör uppmanas att fortsätta vara fysiskt aktiva under sin graviditet, alternativt initiera någon form av träning. De enda aktiviteter som bör undvikas är sådana som kan innebära

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver?

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver? Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver? Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiförbrukning.

Läs mer

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaard Britt-Marie Wahlund, PEER Nadia Melkstam, Projektledare

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 5 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 HT29 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin

Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion Moa Bjerner,, ST-läkare Allmänmedicin Alkohol Alkohol är r vattenlösligt och efter intag sprids det snabbt till stora delar av kroppen.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning VT2018 Termin 3 Tekniska Högskolan Medicinska Fakulteten Utbildningsvetenskap Filosofiska Fakulteten Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer