Linköpings Universitet

Transkript

1 Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29 Sida 1 av 16

2 Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde HT21. Undersökningen gjordes via Folkhälsoinstitutets nationelle student alkoholwebbportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT och Lifestyle Interventions Forskningsgruppen (LIR) vid Linköpings Universitet under ledning av Professor Preben Bendtsen. Projektet har finansierats via det nationella riskbruksprojektet delprojekt universitet och högskolor med Elisabet Flennemo som projektansvarig. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Folkhälsoinstitutet: elisabet.flennemo@fhi.se Studenthälsovården: marie.delsander@liu.se Sida 2 av 16

3 Resultat 1. Svarsfrekvens Totalt fick 357 studerande på termin Termin 2 under HT21 ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 13 studenter, 99 kvinnor och 31 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten/motsvarande framgår av tabell 1. Tabell 1. Fördelningen av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet Andel svar Andel kvinnor Hälsouniversitetet Filosofiska Fakulteten Totalt Åldrar Könsfördelning Kvinnor Män Sida 3 av 16

4 2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: mindre än 1 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 1-14 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: mindre än 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 1 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Sida 4 av 16

5 Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (99) Filosofiska Fakulteten (7) Hälsouniversitetet (92) Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (31) Filosofiska Fakulteten (4) Hälsouniversitetet (27) Sida 5 av 16

6 Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (99) Ensam utan barn (47) Ensam med barn (3) Sambo/gift utan barn (33) Sambo/gift med barn (16) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (31) Ensam utan barn (21) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (7) Sambo/gift med barn (3) Sida 6 av 16

7 Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 5. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (99) Filosofiska Fakulteten (7) Hälsouniversitetet (92) Diagram 6. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (31) Filosofiska Fakulteten (4) Hälsouniversitetet (27) Sida 7 av 16

8 Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (99) Ensam utan barn (47) Ensam med barn (3) Sambo/gift utan barn (33) Sambo/gift med barn (16) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (31) Ensam utan barn (21) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (7) Sambo/gift med barn (3) Sida 8 av 16

9 3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 6 olika promillekategorier enligt följande indelning. Kategori Promille intervall 1.. -,79 (Nykter till lättare berusad = låg risk för skador) 2.,8-1,19 (Måttligt berusad = ökad risk för skador) 3. 1,2-1,49 (Kraftigt berusad = klar risk för skador) 4. 1,5-1,74 (Mycket berusad = klar risk för skador) 5. 1,75-1,99 (Väldigt mycket berusad = klar risk för skador) 6. > 2, (Allvarligt berusad = klar risk för skador) Tabell 2. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt Hälsouniversitetet Kvinnor Män Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Sida 9 av 16

10 4. Alkoholens påverkan på olika områden Diagram 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning Studierna Ekonomin Relationer Ångrat sex Ångrat situationer Psykiska hälsa Fysiska hälsa Utsatt för bråk/våld Sömnen Kvinnor Män Sida 1 av 16

11 5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 1. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Diagram 11. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Sida 11 av 16

12 6. Uppskattning av andras alkoholvanor Diagram 12. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Diagram 13. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Sida 12 av 16

13 Appendix Tabeller Sida 13 av 16

14 Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Klar risk Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Hälsouniversitetet Kvinnor Män Tabell 2. Fördelning av studerande med riskfylld veckokonsumtion i relation till civilstånd och kön Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor Män Ensam med barn Kvinnor Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor Män Gift/sambo med barn Kvinnor Män Tabell 3. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Veckokonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inga fundering på att minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har börjat minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk Riskfylld... Sida 14 av 16

15 Intensivkonsumtion Tabell 4. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Hälsouniversitetet Kvinnor Män Tabell 5. Fördelning av studerande med riskfylld intensivkonsumtion i relation till civilstånd. Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor Män Ensam med barn Kvinnor Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor Män Gift/sambo med barn Kvinnor Män Tabell 6. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Intensivkonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inga fundering på att minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk... Ökad risk Riskfylld Jag har börjat minska Låg risk Ökad risk Riskfylld Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk Riskfylld... Sida 15 av 16

16 Övrigt Tabell 7. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen Egen veckokonsumtion jämfört med andra Låg risk Ökad risk Riskfylld Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Tabell 8. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt Hälsouniversitetet Kvinnor Män Filosofiska Fakulteten Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Tabell 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor och män Område Kön Andel av samtliga kvinnor/män Studierna Kvinnor 3.3 Män 12.9 Ekonomin Kvinnor 6.6 Män Relationer Kvinnor 1.1 Män. Ångrat sex Kvinnor 2.2 Män 6.45 Ångrat situationer Kvinnor 6.6 Män Psykiska hälsa Kvinnor 4.4 Män 9.68 Fysiska hälsa Kvinnor 2.2 Män 12.9 Utsatt för bråk/våld Kvinnor 1.1 Män 6.45 Sömnen Kvinnor Män Nej Inga Kvinnor Män 58.6 Sida 16 av 16