RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Transkript

1 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25 Tabellverk Juni 26

2 Riskbruksprojektet har sedan 24 haft regeringens uppdrag att genomföra utbildningar och andra aktiviteter för att primärvårdens och företagshälsovårdens läkare och sjuksköterskor ska öka sina åtgärder kring att en förhöjd alkoholkonsumtion kan vara en av orsakerna bakom de hälsoproblem som patienterna söker för. Inledningsvis bedrevs projektet av Familjemedicinska institutet och från den 1 april 26 svarar Statens folkhälsoinstitut (FHI) för arbetet. Ansökan för 25 års verksamhet innefattade bl.a. insatser för utvärdering. Rådet för riskbruksprojektet beslutade att det bör genomföras en nationell undersökning av de insatser som genomförs inkl. personalens attityder till alkoholpreventiva insatser. Enligt beslutet ska undersökningen utformas så att den kan utgöra en baslinjemätning som om den upprepas - kan användas för att bedöma hur projektet utvecklas i förhållande till de målsättningar som satts upp. Uppdraget att genomföra arbetet gavs till en svensk arbetsgrupp inom det Europeiska alkoholpreventionsprojekt, Primary Health Care European Project on Alcohol (PHEPA). Sammankallande i gruppen är Professor Preben Bendtsen vid Institutionen för Hälsa och Samhälle vid Linköpings Universitet. Arbetsgruppen består därutöver av Professor Anders Romelsjö vi SoRAD, s Universitet, docent Fredrik Spak vid Socialmedicinska institutionen vid Göteborgs Universitet, distriktsläkare Göran Eriksson i Göteborg, distriktsläkare och doktorand Magnus Geirsson i Skövde, socionom, Med Dr. Kjell Johansson från Linköping, samt statistiker och doktorand Marika Holmqvist från Linköpings Universitet. Gruppens uppdrag var att var att genomföra en enkätundersökning för att kartlägga praxis, kunskap och attityder till det alkoholpreventiva arbetet inom primärvården och företagshälsovården. Inom primärvården riktade sig undersökningen till familjeläkare, STläkare i allmänmedicin, distriktssköterskor, barnmorskor inom mödrahälsovården och till sjuksköterskor inom barnhälsovården. Inom företagshälsovården riktade sig undersökningen till alla personalkategorier. Arbetsgruppen har konstruerat enkäter för var och en av de olika personalkategorierna. Konstruktionen av enkäterna har inneburit ett betydande arbete för de projektledare som varit knutna till arbetet. Efter att enkäterna testats i pilotundersökningar har studien genomförts i form av postenkäter i olika omgångar; för företagshälsovården gick enkäten ut under oktober 25, familjeläkarna och ST-läkarna fick enkäten under november 25, distriktssköterskor under februari 26, barnmorskor och barnsjuksköterskor under mars och april 26. I samtliga fall skickades enkäten anonymt till deltagarna med en påminnelse efter 1 dagar. Genom ett samarbete med folkhälsoenheten vid läns landsting har Marianne Ledström svarat för utskick, tryckning av enkäter, övrig administration m.m. Svante Pettersson inom Riskbruksprojektet har samordnat arbetet och varit delaktigt i alla delar av projektet. Sammanställningen av enkätsvaren har gjorts av Marika Holmqvist och Preben Bendtsen med stöd av PHEPA gruppen. Föreliggande rapport ske ses som enkelt tabellverk som i första hand syftar till att ge snabb återföring till de olika landstingen av de egna resultaten inkl. möjligheten att jämföra sig med varandra. Kommentarer, korstabuleringar etc. kommer att redovisas senare i en mer fördjupad och analyserande rapport. Fortsatt bearbetning kommer att göras av Marika Holmqvist som kan kontaktas via mejl: marika.holmqvist@ihs.liu.se. Postadress: Institutionen för Hälsa och Samhälle, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap, Linköpings Universitet, Linköping

3 Innehållsförteckning Tabellförteckning... 2 Figurförteckning... 3 Inledning... 5 Diskussion av livsstilsrelaterade frågor... 7 Läkarnas vanligaste orsaker att ta upp alkoholfrågor... 9 Läkarnas vanligaste orsaker att inte ta upp alkoholfrågor...1 Användning av formulär vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol...11 Användning av biologiska markörer vid bedömning av riskkonsumtion...12 Riskfri alkoholkonsumtion...13 Praxis efter bedömning av riskbruk av alkohol...14 Utbildning i hantering av riskbruk av alkohol...15 Fortbildning i riskbruk av alkohol...16 Uppskattning av kunskaper...18 Effektivitet i att hjälpa patienter att åstadkomma en livsstilsförändring...19 Betydelse av identifiering och rådgivning...21 Ställningstaganden...23

4 Tabellförteckning Tabell 1: Svarsfördelning uppdelat på län... 5 Tabell 2: Könsfördelning... 5 Tabell 3: Åldersfördelning... 6 Tabell 4: Antal arbetade år inom primärvården... 6 Tabell 5: Enhetens ortsstorlek... 6 Tabell 6: Fördelning av enhetens driftsform... 6 Tabell 7: Antal läkare på respondentens arbetsplats... 6 Tabell 8: Antal/andel patienter läkaren träffar i genomsnitt/vecka... 7 Tabell 9: Fördelning över hur ofta läkaren frågar om olika livsstilsfrågor... 7 Tabell 1: Läkarens vanligaste orsak att ta upp alkoholfrågor... 9 Tabell 11: Läkarens vanligaste orsak att inte ta upp alkoholfrågor fastän han/hon tror att patientens symptom kan vara alkoholrelaterade, totalt och uppdelat på kön... 1 Tabell 12: Läkarens vanligaste orsak att inte ta upp alkoholfrågor fastän han/hon tror att patientens symptom kan vara alkoholrelaterade, uppdelat på län, antal och procent... 1 Tabell 13: Användning av formulär vid bedömning av riskkonsumtion det senaste året Tabell 14: Fördelning av antal/andel läkare som har använt biologiska markörer vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol Tabell 15: Allmänläkarnas praxis efter bedömning av att patienten har ett riskbruk av alkohol, totalt och uppdelat på kön Tabell 16: Allmänläkarnas praxis efter bedömning av att patienten har ett riskbruk av alkohol, uppdelat på län (19 läkare svarat annat ).. 14 Tabell 17: Fördelning av Allmänläkarnas utbildning av hantering av riskbruk av alkohol Tabell 18: Frekvens/fördelning av hur mycket tid allmänläkarna vill avsätta för fortbildning i hantering av riskbruk av alkohol Tabell 19: Fördelning av hur mycket tid allmänläkarna vill avsätta för fortbildning i hantering av riskbruk av alkohol, uppdelat på län Tabell 2: Allmänläkarnas uppskattning av sina kunskaper beträffande rådgivning till patienter med olika livsstilsrelaterade hälsoproblem 18 Tabell 21: Allmänläkarnas egen skattning av sin effektivitet i att hjälpa patienter att åstadkomma en förändring av olika hälsoproblem Tabell 22: Översikt av hur viktigt allmänläkarna anser det är att erbjuda rådgivning till patienter med riskbeteende inom olika livsstilsområden Tabell 23: Ställningstagande till om mer faktakunskap om hur alkoholen påverkar hälsan skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Tabell 24: Ställningstagande till om mer kunskap om enkla skriftliga screeningsinstrument skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Tabell 25: Ställningstagande till om mer kunskap om biologiska markörer skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Tabell 26: Ställningstagande till om mer kunskap om samtalsmetoder vid alkoholrelaterade problem skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Tabell 27: Ställningstagande till om större tillgång till skriftligt informationsmaterial skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Tabell 28: Ställningstagande till om bättre teamarbete med övriga yrkeskategorier på enhet runt patienter med riskbruk skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Tabell 29: Ställningstagande till om bättre möjligheter att remittera till specialiserade stödinsatser kan bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol... 3 Tabell 3: Ställningstagande till om tydliga beslut på ledningsnivå om vad som ingår i läkarens uppdrag/arbete med riskbrukspatienter kan bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol

5 Figurförteckning Figur 1: Åskådliggörande av hur ofta läkaren frågar om olika livsstilsfrågor uppdelat på kön... 7 Figur 2: Andel av läkarna som alltid/ofta diskuterar alkohol med sina patienter uppdelat på län... 8 Figur 3: Fördelning av läkarnas två vanligaste orsaker att ta upp alkoholfrågor, uppdelat på län... 9 Figur 4: Andel läkare som vid enstaka tillfällen/alltid under det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol Figur 5: Antal läkare som under det senaste året har använt biologiska markörer vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol Figur 6: Allmänläkarnas bedömning av riskfri alkoholkonsumtion för friska män Figur 7: Allmänläkarnas bedömning av riskfri alkoholkonsumtion för kvinnor (frisk och ej gravid) Figur 8: Fördelning av Allmänläkarnas utbildning i hantering av riskbruk av alkohol, uppdelat på kön Figur 9: Fördelning av andel Allmänläkare som inte har någon utbildning alls av riskbruk av alkohol eller har utbildat sig mer än 3 dagar, uppdelat på län Figur 1: Fördelning av hur mycket tid allmänläkarna vill avsätta för utbildning i hantering av riskbruk av alkohol, uppdelat på kön Figur 11: Åskådliggörande av hur allmänläkare uppskattar sina kunskaper beträffande rådgivning till patienter med olika livsstilsrelaterade problem, uppdelat på kön Figur 12: Åskådliggörande av läkarnas uppskattning av sina kunskaper beträffande rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol, uppdelat på län Figur 13: Åskådliggörande av hur effektiva allmänläkarna anser de är när det gäller att hjälpa patienter att åstadkomma en livsstilsförändring... 2 Figur 14: Åskådliggörande av hur effektiva allmänläkarna anser de är när det gäller att hjälpa patienter att åstadkomma en förändring av alkoholvanor, uppdelat på län... 2 Figur 15: Åskådliggörande av hur viktigt allmänläkarna anser det är att identifiera och erbjuda rådgivning för olika livsstilsområden Figur 16: Åskådliggörande av hur viktigt allmänläkarna anser det är att identifiera och erbjuda rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol, uppdelat på län Figur 17: Ställningstaganden till olika påståenden om vad som skulle kunna öka insatsen beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Figur 18: Ställningstaganden till olika påståenden om vad som skulle kunna öka insatsen beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol

6 4

7 Inledning 3845 enkäter skickades under hösten -5 till landets distriktsläkare. Läkarnas adresser erhölls från Cegedim AB i Kista som uppger sig vara Sveriges största och bäst uppdaterade leverantör av adresser inom hälso- och sjukvården. För beräkning av svarsfrekvenser har antal adresser per blockregion 1 även erhållits. Blockregionerna har sedan lagts samman till län/regioner. Enkätsvar erhölls från 1822 personer varav 89 personers erhållna svar inte redovisas på grund av överteckning (exempelvis läkare som gått i pension). Vid svarsfrekvensberäkningen togs hänsyn till antal borttagna svar och motsvarande antal från rampopulationen är borttagna. har 1733 enkätsvar bearbetats. Tabell 1 visar den svarsfrekvens som beräknats fram för de olika länen/regionerna och tabell 2 till tabell 8 redovisar enkätens olika bakgrundsvariabler. Tabell 1: Svarsfördelning uppdelat på län Antal Svarsfrekvens % Tabell 2: Könsfördelning Man Kvinna a bortfall = 3 Antal Andel % SCB:s indelning av A -regioner 5

8 Tabell 3: Åldersfördelning 45 år 46 5 år år 56 6 år år Total Antal Andel % Tabell 4: Antal arbetade år inom primärvården - 2 år 3-5 år 6-1 år 11-2 år mer än 2 år a bortfall = 81 Antal Andel % a Tabell 5: Enhetens ortsstorlek Glesbygd Mindre/mellanstor stad Storstad a a, Göteborg, Malmö b bortfall = 2 Antal Andel % b Tabell 6: Fördelning av enhetens driftsform Offentlig regi med offentlig finansiering Privat regi med offentlig finansiering Privat regi med privat finansiering a bortfall = 27 Antal Andel % a Tabell 7: Antal läkare på respondentens arbetsplats 1-2 läkare 3-4 läkare 5-6 läkare 7-8 läkare 9 läkare eller fler a bortfall = 25 Antal Andel % a

9 Tabell 8: Antal/andel patienter läkaren träffar i genomsnitt/vecka = 6 a bortfall = 19 Antal Andel % a Diskussion av livsstilsrelaterade frågor Tabell 9 och figur 1 visar hur ofta läkarna frågar sina patienter om olika livsstilsfrågor och figur 2 åskådliggör hur stor andel av läkarna uppdelat på län som alltid/ofta diskuterar alkohol med sina patienter. Tabell 9: Fördelning över hur ofta läkaren frågar om olika livsstilsfrågor Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Total a bortfall = 9 b bortfall = 8 c bortfall = 14 d bortfall = 11 Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % a b c b d Procent Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Stress Alkohol Figur 1: Åskådliggörande av hur ofta läkaren frågar om olika livsstilsfrågor uppdelat på kön 7

10 Andel som alltid/ofta diskuterar alkohol med patient Figur 2: Andel av läkarna som alltid/ofta diskuterar alkohol med sina patienter uppdelat på län 8

11 Läkarnas vanligaste orsaker att ta upp alkoholfrågor Tabell 1 visar läkarnas vanligaste orsaker till att de tar upp alkoholfrågor med sina patienter. Figur 3 åskådliggör sedan de två svarsalternativ med flest svar, uppdelat på län. Endast ett svarsalternativ fick anges. Tabell 1: Läkarens vanligaste orsak att ta upp alkoholfrågor Laboratoriesvar Ingår i mina rutiner Patienten har alkoholrelaterade symptom Enkät/formulärsvar Patientens egen önskan a bortfall = 2 Antal Andel % a Ingår i mina rutiner Patienten har alkoholrelaterade symptom 6 Procent Figur 3: Fördelning av läkarnas två vanligaste orsaker att ta upp alkoholfrågor, uppdelat på län 9

12 Läkarnas vanligaste orsaker att inte ta upp alkoholfrågor Läkarna har fått besvara vad deras vanligaste orsak är till att inte ta upp alkoholfrågor med patienten fastän de misstänker att patientens symptom kan vara alkoholrelaterade. Endast ett svarsalternativ fick anges. Svaren redovisas i tabell 11 totalt och könsuppdelat, och i tabell 12 länsvis. Tabell 11: Läkarens vanligaste orsak att inte ta upp alkoholfrågor fastän han/hon tror att patientens symptom kan vara alkoholrelaterade, totalt och uppdelat på kön Tidsbrist Det skulle inte ha någon effekt Osäker på hur jag skall fråga Vet inte hur jag skall ge råd Patienten kan reagera negativt Vet inte vart jag skall hänvisa patienten Män Kvinnor Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % a a bortfall = 392 (En stor del av bortfallet beror på att läkaren alltid tar upp alkoholfrågan när misstankar finns, resultat av öppen fråga ) Tabell 12: Läkarens vanligaste orsak att inte ta upp alkoholfrågor fastän han/hon tror att patientens symptom kan vara alkoholrelaterade, uppdelat på län, antal och procent Tidsbrist Det skulle inte Osäker på hur Vet inte hur jag Patienten kan Vet inte vart ha något effekt jag skall fråga skall ge råd reagera negativt jag skall hänvisa patienten 11 (61.1) 35 (67.3) 2 (11.1) 3 (5.8) 1 (5.6) 5 (9.6) 2 (11.1) 4 (7.7) 2 (11.1) 5 (9.6) 4 (8.) 34 (6.7) 8 (14.3) 3 (5.4) 2 (3.6) 1 (2.) 4 (7.1) 5 (8.9) 28 (7.) 21 (84.) 31 (64.6) 2 (5.) 3 (12.) 6 (12.5) 1 (2.5) 9 (22.5) 1 (4.) 8 (16.7) 2 (4.2) 22 (56.4) 21 (58.3) 6 (15.4) 5 (13.9) 1 (2.8) 1 (2.6) 1 (2.8) 8 (2.5) 6 (16.7) 2 (5.1) 2 (5.6) 18 (48.6) 133 (69.3) 154 (62.6) 5 (13.5) 14 (7.3) 27 (11.) 3 (8.1) 6 (3.1) 7 (2.8) 2 (1.) 4 (1.6) 8 (21.6) 22 (11.5) 41 (16.7) 3 (8.1) 15 (7.8) 13 (5.3) 26 (68.4) 37 (67.3) 5 (13.2) 2 (3.6) 1 (2.6) 3 (5.5) 3 (7.9) 9 (16.4) 3 (7.9) 4 (7.3) 24 (52.2) 22 (66.7) 25 (65.8) 7 (15.2) 2 (6.1) 1 (2.6) 2 (4.3) 2 (6.1) 3 (7.9) 1 (3.) 1 (21.7) 6 (18.2) 6 (15.8) 3 (6.5) 3 (7.9) 15 (75.) 138 (61.3) 2 (1.) 24 (1.7) 1 (5.) 13 (5.8) 7 (3.1) 2 (1.) 32 (14.2) 11 (4.9) 24 (61.5) 31 (58.5) 854 (63.7) 3 (7.7) 6 (11.3) 133 (9.9) 1 (2.6) 3 (5.7) 55 (4.1) 2 (3.8) 22 (1.6) 7 (17.9) 4 (7.5) 193 (14.4) 4 (1.3) 7 (13.2) 84 (6.3) 1

13 Användning av formulär vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol Hur många läkare som använt formulär under det senaste året för att bedöma riskkonsumtion av alkohol visas i tabell 13. I figur 4 åskådliggörs sedan hur stor andel av läkarna uppdelat på län som vid enstaka tillfällen/alltid använt formulär för riskkonsumtionsbedömning. Tabell 13: Användning av formulär vid bedömning av riskkonsumtion det senaste året Ja, vid enstaka tillfällen Ja, regelbundet Nej Nej, men det används av annan personal a bortfall = 21 Antal Andel % a Bland de läkare som enligt tabell 13 under det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskkonsumtion, är frågeformulären AUDIT, CAGE och TESTAREN mest använt. 4 Procent Figur 4: Andel läkare som vid enstaka tillfällen/alltid under det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol 11

14 Användning av biologiska markörer vid bedömning av riskkonsumtion Hur många läkare som använt biologiska markörer under det senaste året för att bedöma riskkonsumtion i det kliniska arbetet visas i tabell 14. I figur 5 åskådliggörs sedan hur många läkare som under senaste året använt namngivna markörer. Tabell 14: Fördelning av antal/andel läkare som har använt biologiska markörer vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol Använt biologiska markörer b Antal Andel % Ja, vid enstaka tillfällen Ja, regelbundet Nej Total a bortfall = 113 b under senaste året a Antal CDT GGT ASAT ALAT MCV Annat Figur 5: Antal läkare som under det senaste året har använt biologiska markörer vid bedömning av riskkonsumtion av alkohol 12

15 Riskfri alkoholkonsumtion Läkarna har fått ange vilka alkoholkonsumtionsnivåer som de anser inte bör överstigas förutsatt att patienten är frisk. Frågorna ställdes öppna, en för män och en för kvinnor, där läkaren fick fylla i antal standardglas per vecka som ej bör överstigas. Svaren har sedan indelats i kategorier utifrån de allmänt accepterade nivåerna i Sverige, se figur 6 och 7. En av fem läkare (21 %) har ingen uppfattning om vilken den övre gränsen för riskfri alkoholkonsumtion är för män respektive kvinnor. Detta resultat baseras på svarsalternativet vet ej som fanns med som komplement till den öppna frågan om antal standardglas per vecka som ej bör överstigas. Distriktsläkarnas bedömning av övre gräns för "riskfri" alkoholkonsumtion för män Procent < 1 glas 1-14 glas 15-2 glas 21 glas eller fler Figur 6: Allmänläkarnas bedömning av riskfri alkoholkonsumtion för friska män Distriktsläkarnas bedömning av övre gräns för "riskfri" alkoholkonsumtion för kvinnor Procent < 7 glas 7-9 glas 1-17 glas 18 glas eller fler Figur 7: Allmänläkarnas bedömning av riskfri alkoholkonsumtion för kvinnor (frisk och ej gravid) 13

16 Praxis efter bedömning av riskbruk av alkohol Läkarnas praxis efter att ha bedömt att patienten har ett riskbruk av alkohol visas i tabell 15, totalt och uppdelat på kön. Tabell 16 visar resultaten uppdelat per län. Endast ett svarsalternativ fick anges. Tabell 15: Allmänläkarnas praxis efter bedömning av att patienten har ett riskbruk av alkohol, totalt och uppdelat på kön Ger information om alkoholens neg. hälsoeffekter och rimliga konsumtionsnivåer Ger information om alkoholens negativa hälsoeffekter utan att ange någon specifik konsumtionsnivå Påbörjar ett samtal med syftet att motivera patienten till en minskad konsumtion Hänvisar till annan personal inom vc som genomför ett motiverande samtal Hänvisar till annan instans utanför vårdcentralen Annat a bortfall = 2 Män Kvinnor Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % a Tabell 16: Allmänläkarnas praxis efter bedömning av att patienten har ett riskbruk av alkohol, uppdelat på län (19 läkare svarat annat ) Ger information om alkoholens negativa hälso - Ger information om alkoholens negativa hälso - Påbörjar ett samtal med syftet att motivera patienten Hänvisar till annan personal inom vc som genomför ett Hänvisar till annan instans utanför vård- effekter och rimliga konsumtions- effekter utan att ange någon sp ec till en minskad konsumtion motiverande samtal centralen nivåer konsumtionsnivå 7 (35.) 13 (18.8) 3 (15.) 13 (18.8) 8 (4.) 37 (53.6) 1 (1.4) 2 (1.) 5 (7.2) 1 (1.) 17 (23.3) 1 (1.) 8 (11.) 7 (7.) 38 (52.1) 1 (1.) 2 (2.7) 7 (9.6) 12 (22.2) 8 (22.9) 7 (12.7) 7 (13.) 3 (8.6) 5 (9.1) 3 (55.6) 2 (57.1) 37 (67.3) 3 (5.6) 1 (2.9) 5 (9.1) 2 (3.7) 2 (5.7) 1 (1.8) 7 (14.6) 9 (2.) 8 (16.7) 5 (11.1) 27 (56.3) 3 (66.7) 2 (4.2) 1 (2.2) 3 (6.3) 8 (14.) 35 (14.8) 63 (19.6) 8 (14.) 28 (11.9) 4 (12.4) 35 (61.4) 155 (65.7) 191 (59.3) 3 (1.3) 3 (.9) 3 (5.3) 13 (5.5) 22 (6.8) 12 (25.) 14 (19.4) 4 (8.3) 7 (9.7) 27 (56.3) 37 (51.4) 11 (15.3) 5 (1.4) 1 (1.4) 7 (13.2) 1 (2.4) 7 (14.3) 1 (18.9) 7 (14.3) 7 (14.3) 35 (66.) 27 (55.1) 31 (63.3) 2 (4.1) 1 (1.9) 3 (6.1) 1 (2.) 6 (2.) 53 (19.6) 3 (1.) 37 (13.7) 2 (66.7) 162 (59.8) 7 (2.6) 1 (3.3) 1 (3.7) 12 (26.1) 18 (25.4) 326 (19.) 5 (1.9) 1 (14.1) 219 (12.8) 28 (6.9) 41 (57.7) 123 (59.7) 1 (2.5) 43 (2.5) 1 (1.4) 83 (4.8) 14

17 Utbildning i hantering av riskbruk av alkohol Hur mycket utbildning som läkarna har genomgått i hantering av riskbruk av alkohol kan ses i tabell 17. Utbildningen gäller ej grundutbildning. Figur 8 visar samma fråga könsuppdelat. I figur 9 visas svarsalternativen ingen utbildning och > 3 dagar uppdelat på län. Tabell 17: Fördelning av Allmänläkarnas utbildning av hantering av riskbruk av alkohol Antal Andel % Ingen < 4 timmar halv dag 1-2 dagar 3 dagar > 3 dagar a bortfall = a Procent Män Kvinnor Ingen < 4 timmar halv dag 1-2 dagar 3 dagar > 3 dagar Figur 8: Fördelning av Allmänläkarnas utbildning i hantering av riskbruk av alkohol, uppdelat på kön 15

18 7 6 Procent Total Figur 9: Fördelning av andel Allmänläkare som inte har någon utbildning alls av riskbruk av alkohol eller har utbildat sig mer än 3 dagar, uppdelat på län Fortbildning i riskbruk av alkohol Hur mycket tid läkarna vill avsätta för fortbildning i hantering av riskbruk av alkohol kan ses i tabell 18. Samma fråga åskådliggörs könsuppdelat i figur 1 och i tabell 19 redovisas resultatet länsvis. Ingen > 3 dgr Tabell 18: Frekvens/fördelning av hur mycket tid allmänläkarna vill avsätta för fortbildning i hantering av riskbruk av alkohol Antal Andel % Ingen < 4 timmar halv dag 1-2 dagar 3 dagar > 3 dagar a bortfall = a

19 Procent Män Kvinnor Ingen < 4 timmar halv dag 1-2 dagar 3 dagar > 3 dagar Figur 1: Fördelning av hur mycket tid allmänläkarna vill avsätta för utbildning i hantering av riskbruk av alkohol, uppdelat på kön Tabell 19: Fördelning av hur mycket tid allmänläkarna vill avsätta för fortbildning i hantering av riskbruk av alkohol, uppdelat på län Ingen < 4 timmar halv dag 1-2 dagar 3 dagar > 3 dagar 2 (1.) 5 (25.) 8 (4.) 4 (2.) 1 (5.) 2 (3.) 4 (6.1) 36 (54.5) 21 (31.8) 1 (1.5) 2 (3.) 2 (2.) 1 (1.) 3 (3.) 3 (3.) 1 (1.) 4 (5.4) 1 (13.5) 32 (43.2) 27 (36.5) 1 (1.4) 2 (3.7) 5 (9.3) 2 (37.) 23 (42.6) 2 (3.7) 2 (3.7) 6 (17.1) 15 (42.9) 12 (34.3) 2 (5.7) 3 (5.6) 8 (14.8) 21 (38.9) 18 (33.3) 3 (5.6) 1 (1.9) 4 (8.3) 3 (6.3) 26 (54.2) 13 (27.1) 5 (11.6) 26 (6.5) 12 (27.9) 3 (5.3) 7 (12.3) 2 (35.1) 23 (4.4) 3 (5.3) 1 (1.8) 5 (2.1) 25 (1.4) 9 (37.5) 15 (43.8) 7 (2.9) 8 (3.3) 7 (2.2) 21 (6.6) 124 (38.9) 147 (46.1) 9 (2.8) 11 (3.4) 2 (4.2) 18 (37.5) 25 (52.1) 1 (1.4) 6 (8.6) 29 (41.4) 31 (44.3) 3 (4.3) 1 (1.9) 4 (7.4) 26 (48.1) 19 (35.2) 2 (3.7) 2 (3.7) 3 (6.1) 5 (1.2) 14 (28.6) 22 (44.9) 2 (4.1) 3 (6.1) 1 (2.) 5 (1.2) 26 (53.1) 17 (34.7) 1 (3.4) 1 (34.5) 15 (51.7) 2 (6.9) 1 (3.4) 8 (3.) 12 (4.4) 121 (44.8) 119 (44.1) 8 (3.) 2 (.7) 5 (1.6) 22 (46.8) 19 (4.4) 1 (1.4) 7 (1.1) 3 (43.5) 3 (43.5) 1 (1.4) 49 (2.9) 143 (8.4) 714 (41.9) 79 (41.6) 53 (3.1) 37 (2.2) 17

20 Uppskattning av kunskaper Läkarna fick uppskatta sina nuvarande kunskaper beträffande rådgivning till patienter med olika livsstilsrelaterade hälsoproblem. Resultaten redovisas i tabell 2 där 1 på skattningsskalan står för mycket kunnig/insatt och 4 står för inte särskilt kunnig/insatt. Figur 11 åskådliggör resultaten könsuppdelat. I figur 12 redovisas länsvis läkarnas skattning av sina kunskaper beträffande rådgivning till patienter med alkoholproblem. Tabell 2: Allmänläkarnas uppskattning av sina kunskaper beträffande rådgivning till patienter med olika livsstilsrelaterade hälsoproblem Skattning av kunskap* Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% a b * Skala där 1=mycket kunnig/insatt och 4=Inte s ärskilt kunnig/insatt a bortfall = 19 b bortfall = 13 c bortfall = 15 d bortfall = 18 e bortfall = c d e Mycket kunnig/insatt Inte särskilt kunnig/insatt Procent Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Figur 11: Åskådliggörande av hur allmänläkare uppskattar sina kunskaper beträffande rådgivning till patienter med olika livs stilsrelaterade problem, uppdelat på kön 18

21 1 Mycket kunnig/insatt Inte särskilt kunnig/insatt Procent Figur 12: Åskådliggörande av läkarnas uppskattning av sina kunskaper beträffande rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol, uppdelat på län Effektivitet i att hjälpa patienter att åstadkomma en livsstilsförändring Läkarna fick uppskatta sin effektivitet i att hjälpa patienter att åstadkomma en förändring av olika livsstilsproblem. Resultaten redovisas i tabell 21 där 1 på skattningsskalan står för mycket kompetent/effektiv och 4 står för inte särskilt kompetent/effektiv. Figur 13 åskådliggör resultaten könsuppdelat. I figur 14 redovisas länsvis läkarnas skattning av sin effektivitet i att hjälpa patienterna att åstadkomma en förändring av riskbruk av alkohol. Tabell 21: Allmänläkarnas egen skattning av sin effektivitet i att hjälpa patienter att åstadkomma en förändring av olika hälsoproblem Skattning av effektivitet* Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% a b * Skala där 1=Mycket kompetent/effektiv och 4=Inte särskilt kompetent/effektiv a bortfall = 2 b bortfall = 22 c bortfall = b c c

22 1 Mycket kompetent/effektiv Inte särskilt kompetent/effektiv Procent Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Figur 13: Åskådliggörande av hur effektiva allmänläkarna anser de är när det gäller att hjälpa patienter att åstadkomma en livsstilsförändring Procent Mycket kompetent/effektiv Inte särskilt kompetent/effektiv Figur 14: Åskådliggörande av hur effektiva allmänläkarna anser de är när det gäller att hjälpa patienter att åstadkomma en förändring av alkoholvanor, uppdelat på län 2

23 Betydelse av identifiering och rådgivning Tabell 22 visar en översikt av hur viktigt läkarna anser det är att identifiera och ge rådgivning till patienter med riskbeteende inom olika livsstilsområden där 1 på skattningsskalan står för mycket viktigt och 4 står för inte särskilt viktigt. Figur 15 åskådliggör resultaten könsuppdelat och i figur 16 länsvis. Tabell 22: Översikt av hur viktigt allmänläkarna anser det är att erbjuda rådgivning till patienter med riskbeteende inom olika livsstilsområden Inställning till Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress rådgivning* Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% Antal Andel% a * Skala där 1=Mycket viktigt och 4=Inte särskilt viktigt a bortfall = 24 b bortfall = 14 c bortfall = 13 d bortfall = 27 e bortfall = b c d e Mycket viktigt Inte särskilt viktigt Procent Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Rökning Fysisk aktivitet Övervikt Alkohol Stress Figur 15: Åskådliggörande av hur viktigt allmänläkarna anser det är att identifiera och erbjuda rådgivning för olika livsstilsområden 21

24 1 Mycket viktigt Inte särskilt viktigt Procent Figur 16: Åskådliggörande av hur viktigt allmänläkarna anser det är att identifiera och erbjuda rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol, uppdelat på län 22

25 Ställningstaganden I följande figurer och diagram visas resultaten av ställningstagande till åtta olika påståenden om vad som skulle kunna öka läkarens insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol. Figur 17 och 18 visar hela landets resultat och tabell 23 till tabell 3 visar resultaten länsvis. Svarsalternativen spänner mellan stämmer helt och stämmer inte alls med möjlighet att svara vet ej ,6 8, ,2 5,3 16,8 Procent ,8 3, , ,8 26,8 9,2 45,9 3,9 Vet ej Stämmer inte alls Stämmer mindre bra Stämmer ganska bra Stämmer helt Mer faktakunskap om hur alkoholen påverkar hälsan Mer kunskap om enkla skriftliga screeningsinstrument Mer kunskap om biologiska markörer Mer kunskap om samtalsmetoder vid alkoholrelaterade problem Figur 17: Ställningstaganden till olika påståenden om vad som skulle kunna öka insatsen beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol ,5 35 6,8 19 7, ,6 2,8 Procent ,8 13, ,8 36,5 4,9 29,9 33,2 Vet ej Stämmer inte alls Stämmer mindre bra Stämmer ganska bra Stämmer helt Större tillgång till skriftligt informationsmaterial Bättre teamarbete med övriga yrkeskategorier på enheten runt patienter med riskbruk Bättre möjligheter att remittera till specialiserade stödinsatser Tydliga beslut på ledningsnivå om vad som ingår i vårt uppdrag/arbete med riskbrukspat Figur 18: Ställningstaganden till olika påståenden om vad som skulle kunna öka insatsen beträffande identifika tion och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol 23

26 Tabell 23: Ställningstagande till om mer faktakunskap om hur alkoholen påverkar hälsan skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 4 (2.) 1 (14.7) 9 (45.) 18 (26.5) 7 (35.) 19 (27.9) 21 (3.9) 1 (1.) 9 (12.3) 2 (2.) 17 (23.3) 1 (1.) 2 (27.4) 6 (6.) 26 (35.6) 1 (1.4) 9 (16.7) 4 (11.8) 8 (14.5) 13 (24.1) 7 (2.6) 12 (21.8) 13 (24.1) 11 (32.4) 18 (32.7) 19 (35.2) 11 (32.4) 17 (3.9) 1 (2.9) 6 (12.5) 5 (11.1) 1 (2.8) 11 (24.4) 1 (2.8) 2 (44.4) 22 (45.8) 8 (17.8) 1 (2.2) 3 (5.3) 4 (17.) 47 (14.8) 14 (24.6) 79 (33.6) 95 (3.) 21 (36.8) 68 (28.9) 18 (34.1) 19 (33.3) 45 (19.1) 65 (2.5) 3 (1.3) 2 (.6) 9 (18.8) 8 (11.1) 18 (37.5) 24 (33.3) 11 (22.9) 24 (33.3) 8 (16.7) 16 (22.2) 2 (4.2) 5 (9.4) 6 (12.5) 5 (1.4) 2 (37.7) 11 (22.9) 18 (37.5) 12 (22.6) 17 (35.4) 18 (37.5) 13 (24.5) 12 (25.) 7 (14.6) 3 (5.7) 2 (4.2) 4 (13.3) 42 (15.6) 6 (12.8) 1 (33.3) 91 (33.7) 18 (38.3) 11 (36.7) 87 (32.2) 17 (36.2) 5 (16.7) 5 (18.5) 6 (12.8) 8 (11.1) 22 (3.6) 3 (41.7) 1 (13.9) 2 (2.8) 24

27 Tabell 24: Ställningstagande till om mer kunskap om enkla skriftliga screeningsinstrument skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 3 (15.) 22 (31.9) 1 (5.) 31 (44.9) 5 (25.) 1 (14.5) 2 (1.) 5 (7.2) 1 (1.4) 2 (2.) 17 (23.) 5 (5.) 32 (43.2) 2 (2.) 12 (16.2) 11 (14.9) 1 (1.) 2 (2.7) 8 (14.8) 3 (8.6) 8 (14.5) 29 (53.7) 13 (37.1) 23 (41.8) 1 (18.5) 14 (4.) 14 (25.5) 7 (13.) 5 (14.3) 9 (16.4) 1 (1.8) 11 (22.9) 5 (11.1) 19 (39.6) 3 (66.7) 9 (18.8) 6 (13.3) 8 (16.7) 3 (6.7) 1 (2.2) 13 (22.8) 6 (25.) 88 (27.6) 25 (43.9) 128 (53.3) 137 (42.9) 11 (19.3) 34 (14.2) 66 (2.7) 7 (12.3) 16 (6.7) 27 (8.5) 1 (1.8) 2 (.8) 1 (.3) 14 (29.2) 22 (3.6) 22 (45.8) 34 (47.2) 6 (12.5) 9 (12.5) 5 (1.4) 5 (6.9) 2 (2.8) 9 (17.) 12 (24.5) 1 (2.4) 26 (49.1) 22 (44.9) 24 (49.) 7 (13.2) 1 (2.4) 13 (26.5) 7 (13.2) 3 (6.1) 2 (4.1) 4 (7.5) 2 (4.1) 7 (24.1) 78 (28.7) 7 (14.9) 18 (62.1) 128 (47.1) 3 (63.8) 2 (6.9) 47 (17.3) 8 (17.) 2 (6.9) 15 (5.5) 4 (1.5) 13 (18.1) 35 (48.6) 15 (2.8) 7 (9.7) 2 (2.8) 25

28 Tabell 25: Ställningstagande till om mer kunskap om biologiska markörer skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 3 (15.) 5 (7.2) 4 (2.) 11 (15.9) 1 (5.) 28 (4.6) 3 (15.) 24 (34.8) 1 (1.4) 1 (1.) 7 (9.5) 1 (1.) 16 (21.6) 3 (3.) 25 (33.8) 5 (5.) 25 (33.8) 1 (1.4) 4 (7.4) 3 (8.6) 15 (27.8) 7 (2.) 15 (27.8) 2 (37.) 13 (37.1) 19 (35.2) 15 (27.8) 12 (34.3) 2 (37.) 4 (8.3) 4 (8.9) 13 (27.1) 8 (17.8) 15 (31.3) 24 (53.3) 16 (33.3) 9 (2.) 3 (5.3) 3 (12.6) 35 (11.1) 9 (15.8) 67 (28.) 98 (31.) 27 (47.4) 95 (39.7) 118 (37.3) 18 (31.6) 45 (18.8) 62 (19.6) 2 (.8) 3 (.9) 7 (14.6) 3 (4.2) 13 (27.1) 23 (31.9) 14 (29.2) 31 (43.1) 12 (25.) 15 (2.8) 2 (4.2) 1 (1.9) 6 (12.5) 19 (35.2) 14 (29.2) 1 (2.8) 18 (33.3) 15 (31.3) 25 (52.1) 14 (25.9) 12 (25.) 12 (25.) 2 (3.7) 2 (6.9) 28 (1.4) 5 (1.9) 11 (37.9) 79 (29.3) 11 (23.9) 1 (34.5) 113 (41.9) 2 (43.5) 6 (2.7) 48 (17.8) 9 (19.6) 2 (.7) 1 (2.2) 5 (6.9) 15 (2.8) 37 (51.4) 14 (19.4) 1 (1.4) 26

29 Tabell 26: Ställningstagande till om mer kunskap om samtalsmetoder vid alkoholrelaterade problem skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 4 (2.) 18 (26.1) 1 (5.) 37 (53.6) 4 (2.) 8 (11.6) 2 (1.) 6 (8.7) 2 (2.) 25 (33.8) 7 (7.) 29 (39.2) 1 (1.) 9 (12.2) 8 (1.8) 3 (4.1) 9 (16.7) 8 (23.5) 16 (29.1) 28 (51.9) 18 (52.9) 24 (43.6) 12 (22.2) 6 (17.6) 9 (16.4) 5 (9.3) 2 (5.9) 5 (9.1) 1 (1.8) 15 (31.9) 16 (35.6) 2 (42.6) 22 (48.9) 9 (19.1) 5 (11.1) 2 (4.3) 2 (4.4) 15 (26.3) 83 (34.6) 97 (3.3) 31 (54.4) 14 (43.3) 136 (42.5) 6 (1.5) 46 (19.2) 66 (2.6) 4 (7.) 6 (2.5) 18 (5.6) 1 (1.8) 1 (.4) 3 (.9) 18 (37.5) 25 (34.7) 22 (45.8) 32 (44.4) 4 (8.3) 13 (18.1) 2 (4.2) 2 (2.8) 2 (4.2) 15 (27.8) 16 (32.) 16 (32.7) 31 (57.4) 19 (38.) 23 (46.9) 6 (11.1) 9 (18.) 8 (16.3) 2 (3.7) 4 (8.) 2 (4.1) 2 (4.) 1 (33.3) 9 (33.2) 11 (23.4) 14 (46.7) 122 (45.) 24 (51.1) 6 (2.) 46 (17.) 1 (21.3) 12 (4.4) 1 (.4) 23 (31.9) 36 (5.) 5 (6.9) 7 (9.7) 1 (1.4) 27

30 Tabell 27: Ställningstagande till om större tillgång till skriftligt informationsmaterial skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 2 (1.) 13 (18.8) 8 (4.) 26 (37.7) 6 (3.) 21 (3.4) 4 (2.) 9 (13.) 1 (1.) 6 (8.1) 5 (5.) 23 (31.1) 4 (4.) 25 (33.8) 18 (24.3) 2 (2.7) 8 (14.8) 3 (5.5) 17 (31.5) 12 (35.3) 19 (34.5) 2 (37.) 13 (38.2) 2 (36.4) 9 (16.7) 9 (26.5) 13 (23.6) 6 (13.) 11 (24.4) 14 (3.4) 11 (24.4) 18 (39.1) 21 (46.7) 8 (17.4) 2 (4.4) 2 (3.5) 41 (17.2) 36 (11.3) 2 (35.1) 95 (39.9) 125 (39.3) 23 (4.4) 83 (34.9) 12 (32.1) 12 (21.1) 16 (6.7) 53 (16.7) 3 (1.3) 2 (.6) 8 (17.) 13 (18.3) 18 (38.3) 27 (38.) 14 (29.8) 24 (33.8) 5 (1.6) 6 (8.5) 2 (4.3) 1 (1.4) 5 (9.4) 8 (16.3) 9 (18.4) 18 (34.) 15 (3.6) 18 (36.7) 19 (35.8) 18 (36.7) 15 (3.6) 9 (17.) 6 (12.2) 7 (14.3) 2 (3.8) 2 (4.1) 4 (13.3) 43 (16.2) 4 (8.5) 13 (43.3) 98 (36.8) 19 (4.4) 1 (33.3) 96 (36.1) 19 (4.4) 3 (1.) 28 (1.5) 4 (8.5) 1 (.4) 8 (11.3) 25 (35.2) 26 (36.6) 1 (14.1) 2 (2.8) 28

31 Tabell 28: Ställningstagande till om bättre teamarbete med övriga yrkeskategorier på enhet runt patienter med riskbruk skulle kunna bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 6 (3.) 19 (27.5) 12 (6.) 32 (46.4) 1 (5.) 1 (14.5) 7 (1.1) 1 (5.) 1 (1.4) 1 (1.) 16 (21.6) 7 (7.) 28 (37.8) 2 (2.) 18 (24.3) 1 (13.5) 2 (2.7) 12 (22.2) 5 (15.2) 13 (23.6) 33 (61.1) 14 (42.4) 26 (47.3) 6 (11.1) 13 (39.4) 8 (14.5) 3 (5.6) 1 (3.) 4 (7.3) 4 (7.3) 13 (27.1) 14 (32.6) 22 (45.8) 15 (34.9) 1 (2.8) 11 (25.6) 3 (6.3) 2 (4.7) 1 (2.3) 13 (22.8) 65 (27.2) 11 (31.7) 22 (38.6) 15 (43.9) 134 (42.) 16 (28.1) 53 (22.2) 56 (17.6) 6 (1.5) 15 (6.3) 23 (7.2) 1 (.4) 5 (1.6) 17 (35.4) 35 (48.6) 24 (5.) 27 (37.5) 5 (1.4) 9 (12.5) 1 (1.4) 21 (38.9) 14 (29.2) 13 (26.5) 14 (25.9) 2 (41.7) 21 (42.9) 11 (2.4) 1 (2.8) 11 (22.4) 7 (13.) 3 (6.3) 4 (8.2) 1 (1.9) 14 (46.7) 89 (33.3) 1 (21.3) 9 (3.) 111 (41.6) 2 (42.6) 7 (23.3) 44 (16.5) 14 (29.8) 22 (8.2) 2 (4.3) 1 (.4) 19 (26.8) 39 (54.9) 8 (11.3) 2 (2.8) 3 (4.2) 29

32 Tabell 29: Ställningstagande till om bättre möjligheter att remittera till specialiserade stödinsatser kan bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 1 (5.) 3 (43.5) 5 (25.) 26 (37.7) 3 (15.) 8 (11.6) 2 (1.) 4 (5.8) 1 (1.4) 2 (2.) 24 (32.4) 7 (7.) 23 (31.1) 12 (16.2) 1 (1.) 14 (18.9) 1 (1.4) 23 (42.6) 8 (23.5) 14 (25.5) 15 (27.8) 15 (44.1) 26 (47.3) 9 (16.7) 8 (23.5) 9 (16.4) 7 (13.) 3 (8.8) 6 (1.9) 17 (35.4) 17 (38.6) 17 (35.4) 15 (34.1) 9 (18.8) 7 (15.9) 5 (1.4) 5 (11.4) 16 (28.6) 11 (42.6) 133 (41.6) 21 (37.5) 96 (4.5) 117 (36.6) 9 (16.1) 32 (13.5) 45 (14.1) 1 (17.9) 8 (3.4) 24 (7.5) 1 (.3) 23 (47.9) 34 (47.2) 18 (37.5) 22 (3.6) 4 (8.3) 15 (2.8) 2 (4.2) 1 (1.4) 2 (37.) 17 (34.7) 22 (44.9) 18 (33.3) 23 (46.9) 19 (38.8) 1 (18.5) 4 (8.2) 5 (1.2) 4 (7.4) 5 (1.2) 3 (6.1) 2 (3.7) 17 (56.7) 117 (43.5) 2 (42.6) 4 (13.3) 9 (33.5) 2 (42.6) 7 (23.3) 48 (17.8) 4 (8.5) 2 (6.7) 12 (4.5) 2 (4.3) 2 (.7) 35 (48.6) 28 (38.9) 8 (11.1) 1 (1.4) 3

33 Tabell 3: Ställningstagande till om tydliga beslut på ledningsnivå om vad som ingår i läkarens uppdrag/arbete med riskbrukspatienter kan bidra till ökad insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer mindre Stämmer inte Vet ej bra bra alls 5 (25.) 21 (3.9) 7 (35.) 21 (3.9) 5 (25.) 14 (2.6) 2 (1.) 8 (11.8) 1 (5.) 4 (5.9) 3 (3.) 21 (28.4) 1 (1.) 2 (27.) 5 (5.) 17 (23.) 1 (1.) 14 (18.9) 2 (2.7) 18 (33.3) 1 (28.6) 16 (29.1) 17 (31.5) 9 (25.7) 15 (27.3) 9 (16.7) 7 (2.) 12 (21.8) 9 (16.7) 9 (25.7) 1 (18.2) 1 (1.9) 2 (3.6) 2 (42.6) 16 (35.6) 11 (23.4) 11 (24.4) 12 (25.5) 12 (26.7) 3 (6.4) 5 (11.1) 1 (2.2) 7 (12.3) 79 (33.2) 111 (35.1) 2 (35.1) 74 (31.1) 97 (3.7) 18 (31.6) 55 (23.1) 55 (17.4) 9 (15.8) 28 (11.8) 46 (14.6) 3 (5.3) 2 (.8) 7 (2.2) 21 (43.8) 3 (43.5) 14 (29.2) 18 (26.1) 6 (12.5) 14 (2.3) 3 (6.3) 7 (1.1) 4 (8.3) 18 (33.3) 13 (27.1) 12 (25.) 19 (35.2) 13 (27.1) 16 (33.3) 9 (16.7) 13 (27.1) 12 (25.) 7 (13.) 7 (14.6) 6 (12.5) 1 (1.9) 2 (4.2) 2 (4.2) 12 (4.) 86 (32.1) 17 (36.2) 9 (3.) 86 (32.1) 12 (25.5) 4 (13.3) 55 (2.5) 11 (23.4) 5 (16.7) 37 (13.8) 6 (12.8) 4 (1.5) 3 (42.9) 2 (28.6) 1 (14.3) 8 (11.4) 2 (2.9) 31

34 Enkät beträffande handläggning av riskbruk av alkohol i primärvården En möjlighet för dig som är allmänläkare att påverka utvecklingen av vad som är rimligt att genomföra i primärvården. Riskbruk av alkohol syftar till en konsumtion som på sikt kan leda till hälsoproblem eller som har gett upphov till detta. I definitionen utesluts således patienter som har utvecklat ett alkoholberoende. 1. Kön: Man Kvinna 3a. Är Du specialist i allmänmedicin? Ja År för specialistexamen: Nej 3b. Har du annan specialistexamen än i allmänmedicin? Ja Vilken: Nej 2. När är Du född? (årtal) 4. Hur länge har Du arbetat inom primärvården? < 1 år 1-2 år 3-5 år 6-1 år 11-2år > 2 år 5. Inom vilket Landsting/region arbetar Du i första hand? 6. Ange storleken på den ort inom vilken din vårdcentral är placerad: Glesbygd Mindre/mellanstor stad Storstad (, Göteborg, Malmö) 7. Ange din enhets storlek: 1-2 läkare 3-4 läkare 5-6 läkare 7-8 läkare 9 läkare 8. Hur många patienter (enskilda besök ) träffar Du i genomsnitt per vecka? Skatta utifrån det senaste året Vilken driftsform har din enhet? Offentlig regi med offentlig finansiering Privat regi med offentlig finansiering Privat regi med privat finansiering 1. Hur ofta diskuterar Du följande livsstilsrelaterade frågor med dina patienter? Rökning Fysisk aktivitet Vikt Alkohol Stress Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig

35 11. Vad är den vanligaste orsaken till att Du tar upp alkoholfrågor med dina patienter? Laboratorieprovsvar Enkät/formulärsvar Patientens egen önskan Markera endast 1 svarsalternativ Ingår i mina rutiner Patienten har alkoholrelaterade symptom 12. Vilka är de vanligaste symptom/besöksorsaker som Du anser är alkoholrelaterade: 13. När du tror att patientens symptom kan vara alkoholrelaterade vad är i så fall den vanligaste orsaken till att Du inte väljer att ta upp alkoholfrågan? Tidsbrist Det skulle inte ha någon effekt Osäker på hur jag skall fråga Markera endast 1 svarsalternativ Vet inte hur jag skall ge råd Patienten kan reagera negativt Vet inte vart jag skall hänvisa patienten Annat: 14. Har du använt något eller några formulär vid bedömning av riskkonsumtion i ditt kliniska arbete det senaste året? Ja, vid enstaka tillfällen Ja, regelbundet Nej Nej, men det har använts av annan personal Om formulär använts ange vilket/vilka: 15. Har Du använt någon eller några biologiska markörer (blodprov) för bedömning av riskkonsumtion i ditt kliniska arbete det senaste året? Om markör använts ange vilken/vilka: Ja, vid enstaka tillfällen Ja, regelbundet Nej CDT GGT ASAT ALAT MCV Annat: 16. Det finns flera alternativ för den gräns när alkoholkonsumtionen övergår från att vara riskfri. När du ger råd till en patient om att han/hon ska minska sin alkoholkonsumtion, vilka konsumtionsnivåer anger Du då att patienten inte bör överstiga förutsatt att han/hon i övrigt är frisk? Med ett standardglas menas något av detta: 5 cl 33 cl 15 cl 8 cl 4 cl folköl starköl vin starkvin starksprit Antal standard glas för män: glas per vecka Antal standard glas för kvinnor (ej gravida): glas per vecka Vet ej Vet ej

36 17. Vad gör Du vanligen om Du bedömer att en patient har ett riskbruk av alkohol? Markera endast 1 svarsalternativ Ger information om alkoholens negativa hälsoeffekter och rimliga konsumtionsnivåer Ger information om alkoholens negativa hälsoeffekter utan att ange någon specifik konsumtionsnivå Påbörjar ett samtal med syftet att motivera patienten till en minskad konsumtion Hänvisar till annan personal inom vårdcentralen som genomför ett motiverande samtal Hänvisar till annan instans utanför vårdcentralen 18. Hur mycket utbildning har Du fått i hantering av riskbruk av alkohol (gäller ej grundutbildning)? Ingen < 4 timmar halvdag 1-2 dagar 3 dagar > 3 dagar Ange vilken utbildning Du har genomgått: 19. Hur uppskattar Du dina nuvarande kunskaper beträffande rådgivning till patienter med olika livsstilsrelaterade hälsoproblem? Rökning: Fysisk inaktivitet: Övervikt: Stress: Riskbruk av alkohol: Mycket kunnig/insatt Inte särskilt kunnig/insatt 2. Hur effektiv anser Du att Du är i att hjälpa patienter att åstadkomma en förändring på följande områden? Mycket Inte särskilt effektiv effektiv Rökning: Fysisk inaktivitet: Övervikt: Stress: Riskbruk av alkohol: 21. Hur viktigt anser Du det är, med tanke på din profession och uppdrag, att identifiera och erbjuda rådgivning till patienter med riskbeteende inom olika livsstilsområden? Rökning: Fysisk inaktivitet: Övervikt: Stress: Riskbruk av alkohol: Mycket viktigt Inget viktigt

37 22. Ta ställning till följande påståenden om vad som skulle kunna öka din insats beträffande identifikation och rådgivning till patienter med riskbruk av alkohol: Mer faktakunskap om hur alkoholen påverkar hälsan Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Vet ej helt ganska bra mindre bra inte alls Mer kunskap om enkla skriftliga screeningsinstrument Mer kunskap om biologiska markörer Mer kunskap om samtalsmetoder vid alkoholrelaterade problem Större tillgång till skriftligt informationsmaterial Bättre teamarbete med övriga yrkeskategorier på enheten runt patienter med riskbruk Bättre möjligheter att remittera till specialiserade stödinsatser Tydliga beslut på ledningsnivå om vad som ingår i vårt uppdrag/arbete med riskbrukspatienter 23. Hur mycket tid, under ett år, skulle Du själv vilja avsätta för fortbildning om riskbruk av alkohol? Ingen < 4 timmar halvdag 1-2 dagar 3 dagar > 3 dagar ÖVRIGA SYNPUNKTER: STORT TACK FÖR DIN MEDVERKAN!