Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Transkript

1 Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol Fredrik Spak, lektor, docent, överläkare FoUU, PV Hanna Reinholtz, Läkarexamen, börjar forskar-at SU i höst Frida Silfversparre, Socialmedicin, Folkhälsovetare

2 Tidigare forskning Tidigare forskning visar att BI reducerar alkoholkonsumtion (upp till två år) (Socialstyrelsen 2011) Inofficiell svensk definition of riskkonsumtion: Genomsnittlig veckokonsumtion Män >14 standardglas/vecka Kvinnor > 9 standardglas/vecka ELLER Intensivkonsumtion (Binge): Män Minst 5 glas per tillfälle Kvinnor Minst 4 glas per tillfälle Ett standardglas = 12 gram etanol

3 SPIRA In 2009 SPIRA startades med syftet att studera metoder som kan öka fokus på och stimulera aktiviteten med att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i primärvård i Sverige. SPIRA - Secondary prevention in Primary health Care Implementation of methods to reduce risky drinking of alcohol. Omfattar kvantitativa studier av personalaktivitet och patienteffekt samt kvantitativa och kvalitativa studier av personalens arbete.

4 Syfte Undersöka om 1. BI leder till sänkt alkoholkonsumtion 2. BI leder till förbättrad hälsorelaterad livskvalitet 3. Gäller personer år som söker vård på PV i Sverige.

5 Metod 16 VC i Västra Götaland, Östergötland and Norrbotten. Kluster- randomisering till fyra interventionsgrupper. För de två studier jag nu redovisar gjordes indelning bara efter en princip: sättet på vilket riskdrickare identifierades: A. med systematisk screening utdelad av kassan med AUDIT- C B. med icke-systematisk konsultationsbaserad EI VC fick två olika undervisningsprogram i hur man uppmärksammar personer med riskbruk. Övrig undervisning lika.

6 Method Data collection, Follow-up data

7 Antal/andel av patienter som tillfrågats Antal som tillfrågats Andel av patienterna som tillfrågats % missing value S M ,3 32 (7,6) E M ,8 35 (12,3) S P ,2 93 (10) E P ,9 71 (8,2) 70 Andel av patienterna som tillfrågats % Andel av patienterna som tillfrågats % S M1 E M1 S P1 E P1

8 Andel av riskbrukare som tillfrågats K/M Antal riskbrukande kvinnor som tillfrågas Andel av riskbrukande kvinnor som tillfrågats % Missing value S P1 kvinnor ,3 31 (8,8) E P1 kvinnor 51 21,5 26 (6,3) Antal riskbrukande män som tillfrågas Andel av riskbrukande män som tillfrågats % Missing value S P1 män 77 72,6 31 (8,8) E P1 män 54 36,7 26 (6,3) Andel av riskbrukande kvinnor som tillfrågats % Andel av riskbrukande män som tillfrågats % Andel av riskbrukande kvinnor som tillfrågats % Andel av riskbrukande män som tillfrågats % 0 S P1 kvinnor E P1 kvinnor 0 S P1 män E P1 män

9 AUDIT-C poäng hos alla, tillfrågade och missade riskbrukare Medelvärde AUDIT-C Riskbrukare S 4,31 Tillfrågade S 4,24 Missade S 4,31 5 Riskburkare E 4,63 Tillfrågade E 4,9 Missade E 4,49 Medelvärde AUDIT-C 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 Riskbrukare S Tillfrågade S Missade S Riskburkare E Tillfrågade E Missade E

10 Telefonuppföljning 2011 Randomiserat sample of 849 individer Svarfrekvens 76 % (n=643) AUDIT-C och EQ-5D Allmänt: högre andel av gruppen hade fått BI

11 Results Table 5. Total score of EQ-5D and AUDIT-C of female and male risk drinkers Mean N Std. Deviation t df Sig. (2-tailed) Female risk drinkers, receiving BI Total score EQ-5D 6.27* 6.11** *1.125** Total score AUDIT-C 4.89* 4.6** * 1.766** Female risk drinkers, not receiving BI Total score EQ-5D 6.51* 6.17** * 1.314** Total score AUDIT-C 4.93* 4.29** * 1.476** Male risk drinkers, receiving BI Total score EQ-5D 6.30* 5.83** *1.234** Total score AUDIT-C 6.23* 5.52** * 1.964** Male risk drinkers, not receiving BI Total score EQ-5D 6.12* 5.87** * 1.298** Total score AUDIT-C 5.87* 5.12** * 1.850** (*First questionnaire, ** Second questionnaire)

12 Andel riskdrickare som fick BI N= 154 män och 268 kvinnor Ålder ja nej % (n) % (n) Män ,8 (9) 85,2 (52) ,8 (10) 79,2 (38) ,2 (19) 57,8 (26) Kvinnor (23) 81 (98) (20) 77 (67) ,7 (16) 73,3 (44)

13 Slutsatser Med systematisk screening upptäcks många fler riskbrukare Något högre AUDIT-C värden hos de som identifierats vid konsultationsbaserad icke-systematisk screening Läkare/sköterskor ger råd även till personer som inte har riskbruk/missbruk Kraftig minskning av riskbruk vid ett-årsuppföljning MEN även i kontrollgruppen (jmf två nya studier, Holland och England) Bifynd: det är mycket lättare att jobba med dessa frågor nu än för några år sedan (ODHIN). Alltfler läkare är med på tåget.