När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?"

Filip Lund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande Omgärdat av positiva förtecken Ungdomar står för en minskning Medelålders (kvinnor) står för en ökning Andelen nykterister minskar Samhällets insatser baseras på Totalkonsumtionsteorin Totalkonsumtionsteorin Ju högre totalkonsumtion av alkohol desto fler högkonsumenter och desto fler som riskerar att skadas Alkohol och hälsa Positiv effekt vid låga mängder och hög ålder (hjärta/kärl, typ 2 diabetes) Negativa effekter: vissa cancerformer, hypertoni, hjärtsvikt, hjärtarytmier, sömnstörningar, ångest/oro, depression (suicid), leversjukdomar, hjärnskador Dessutom ökad risk för: våld, olycksfall, trafikolyckor, fosterskador (Alkohol och hälsa, ) Är inte vin nyttigt? Stort genomslag i media Många studier behäftade med svagheter De positiva effekterna på hjärta, kärl och diabetes II rör äldre personer och en låg, jämn mängd Samma effekter kan uppnås med kost och motion Alkohol kan aldrig rekommenderas som medicin Egna alkoholvanor Varför dricker du själv alkohol? Skulle du kunna prata om dina alkoholvanor med någon inom sjukvården? Använd inte egna vanor som måttstock Måttlig konsumtion i relation till vad? 1

Totalkonsumtionsteorin Totalkonsumtionsteorin Ju högre totalkonsumtion av alkohol desto fler högkonsumenter och desto fler som riskerar att skadas Alkohol och hälsa Positiv effekt vid låga mängder

700 000 Inga alkoholproblem 6,5 milj svenskar > 15 år Vad är riskbruk?

2 Behovet av screening Utan screening kommer bara svårt beroende att identifieras fel målgrupp för tidiga insatser! Majoriteten av problemdrickarna saknar typiska symtom eller tecken på alkoholproblem höga leverprover hög ansiktsfärg inget psykosocialt strul Svårt beroende Måttligt beroende Riskbruk Inga alkoholproblem 6,5 milj svenskar > 15 år Vad är riskbruk? Kvantitet, frekvens och dryckesmönster Mängdmått: > 9 glas/vecka > 1 glas/vecka Standardglas 50 cl folköl 33 cl starköl cl vin cl starkvin cl sprit (12 gram alkohol i varje av dessa glas) Intensivkonsumtion > 3 glas vid ett och samma tillfälle > glas vid ett och samma tillfälle Riskbruk = intensivkonsumtion 1 gång/mån eller oftare AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test (WHO) Skärningspunkter AUDIT 6 p = Riskabla alkoholvanor 1 p = Troligt missbruk p = Riskabla alkoholvanor 16 p =Troligt missbruk (H Bergman, KI) 2

Procentandel riskbruk utifrån ålder och kön (VHU) 1 12 10 6 2 0 13 7 12 0 ÅR 50 ÅR 60 ÅR Kvinnor Män Senaste veckorna hade.

000 Äldre och alkohol Andelen kvinnor 65+ som dricker alkohol har ökat från 5 % 200 till 62% 2011 Den alkoholrelaterade dödligheten bland äldre kvinnor har ökat Andelen kvinnor 60+ bland

3 Procentandel riskbruk utifrån ålder och kön (VHU) ÅR 50 ÅR 60 ÅR Kvinnor Män Senaste veckorna hade.. de med riskbruk: Oftare känt sig nervösa, dystra, ledsna, utslitna och trötta Mer sällan känt sig pigga och starka, lugna och harmoniska, fulla av energi eller glada och lyckliga p=.000 Äldre och alkohol Andelen kvinnor 65+ som dricker alkohol har ökat från 5 % 200 till 62% 2011 Den alkoholrelaterade dödligheten bland äldre kvinnor har ökat Andelen kvinnor 60+ bland rattfyllerister har tredubblats från 2000 (utgjorde 12% 2011) Det är 0-talisterna som nu går i pension de som var unga på 60-talet.. Har andra alkoholvanor med sig än mormor född 1915 Enkät spec sjukvård AUDIT, HAD, tobak + lite till 1533 enkäter besvarades (71 %) 901 kvinnor (59%), 632 män (1%) Deltagande 13 mottagningar: NUS: Medicin-, kirurg-, ortoped-, njur-, infektions-, lung-, hjärtmottagningen, hud/sti, kvinnokliniken Skellefteå: Medicinmottagningen, kirurgi/ortopedi, Rehabcentrum Lycksele: Medicinmottagningen Andel med riskabla alkoholvanor - vid respektive mottagning/område Är det medelåldern som påverkar? ,3 år 2,0 år , år 3,5 3, ,7 56,5 5,7 61,2 56,7 5 0 ortopedi kirurgi infektion medicin njur/uro hjärtmott rehab lung kvinnok NUS hud/std 3

4 Sköterska Hur kan man samtala? Dietist Kurator Läkare Arbetsterapeut Sjukgymnast Komma in på ämnet MI-andan - MI-spirit Kontaktanledning (sjukdom, skada, provsvar ) Screening av alla (enkät, livsstilsformulär.) Del av bredare kartläggning Tillstånd/medicinering som kan påverkas av alkohol Sjukdomspanorama Information från annan Alkoholdoft EMPATI grunden i samtalet En neutral utforskande stil Samarbetande stil Stor vikt vid klientens autonomi Motivation vad är det? Agenda - Meny Varierar över tid Varierar beroende på område Påverkas av omgivningen Inre och yttre motivation Sömn Stress Stöd på hemmaplan Levnadsvanor

5 Befäst Olika stadier i beteende Återfall Innan alls övervägs Bedöm beredskap till Ej beredd Osäker Beredd Vidmakthållande Överväger Erbjud Utveckla Stöd information ambivalens handling U-E-U Handling Beslut Efter: Di Clemente, Prochaska, J.O. (195) Följ upp Informera i dialog U - E - U Utforska vad patienten redan känner till Erbjud information Utforska vad patienten tänker utifrån informationen Tips Anledningen att jag undrar över din alkoholkonsumtion är att man vet att det kan finnas ett samband mellan xxx och alkohol. Är det nåt du känner till? Vill du veta mer? Efter information: Vad tänker du om detta? Hur kan en vanlig vecka se ut? Har du själv funderat över dina alkoholvanor? Kan du berätta? Alkohol kan ju både ha positiva och mindre positiva effekter. Är det OK ifall vi skulle prata om hur det ser ut för dej? Om du skulle avstå helt från alkohol en tid, vad tror du att du skulle sakna? Lyssna efter sprat. Sammanfatta, spegla Glöm inte barnen ifall ni uppmärksammar någon med en påtagligt hög alkoholkonsumtion!! Rekommenderas Samtal OM Riskbruk av Alkohol (FoHM) (för att testa sina alkoholvanor) Alkohollinjen 020- (för personligt stöd) (för webbaserat stöd) 5

(195) Följ upp Informera i dialog U - E - U Utforska vad patienten redan känner till Erbjud information Utforska vad patienten tänker utifrån informationen Tips Anledningen att jag undrar över din

Relevanta dokument

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och