Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren
|
|
- Rolf Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren
2 Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer Diskussion, om någon orkar
3 Utveckling av alkoholkonsumtionen Danmark: 14 liter Finland: 11 liter Island: 7,5 liter Norge: 7,8 liter Sverige: 10,3 liter
4 Totalkonsumtionsmodellen Ju mer alkohol det dricks i ett samhälle, ju fler högkonsumenter kommer det att finnas och ju fler kommer att få skador av sitt drickande
5 Alkoholutvecklingen Svenskarna dricker mer än på 100 år Konsumtionen har ökat 30 % sedan 1996 Antalet högkonsumenter har ökat Resandeinförseln har ökat Smugglingen har ökat Antalet serveringstillstånd har ökat
6 Alkoholutvecklingen Män dricker c:a 14 liter ren alkohol Kvinnor dricker c:a 6 liter ren alkohol Detta betyder i 40 %-ig sprit Män 70 cl i veckan Kvinnor 30 cl i veckan Detta betyder i vin: Män c:a 3 flaskor i veckan Kvinnor c:a 1,3 flaskor i veckan Skev fördelning: Den tiondel som dricker mest dricker c:a hälften av alkoholen 30 % av befolkningen dricker mer än medelvärdet
7 Det började för länge sedan Alkoholprojektet Ersboda Samarbetsprojekt mellan vårdcentralen, socialtjänsten, Beroendeenheten NUS Syfte: att identifiera möjligheter och hinder för alkoholpreventivt arbete
8 Lokala data ger lokalt engagemang Väntrumsstudie (1997) 1100 enkäter vid 5 vårdcentraler Mm-MAST/kontaktorsak/kön 17 procent av männen och 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter Motiverande för vårdpersonalen Läkartidningen (1998) Nordström et al. 17 proc. 43,
9 Några viktiga lärdomar från SBU rapporten Patienter med riskbruk, beroende och missbruk är vanligt förekommande i primärvård. Det finns verktyg för screening av riskbruk. Kort intervention är verkningsfull för patienter med risk konsumtion. Det finns god evidens för att behandla alkoholberoende patienter med farmaka och strukturerad psykosocial behandling.
10 Väntrumsstudie (2005) 1800 enkäter fördelade på 11 VDC i Västerbotten Patienter 18 år och äldre som besökte läkare Svarsfrekvens 78 % Förutom uppgift om kön, ålder och kontaktorsak innehöll enkäten AUDIT och HAD Nordic Journal of Psychiatry (2007) Nordström A & Bodlund O. Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety or alcohol problems (in press).
11 Procentuell poängfördelning utifrån AUDIT- fördelat på kön (N= 1400) ,5 kvinnor 15 1,3 2,3 män nykterist ej risk risk missbruk
12 Procentuell andel med riskabla/skadliga alkoholvanor - fördelat på kön nykterist ej risk riskbruk 0 kvinnor män 51% av de med riskbruk hade symtom på ångest/depression
13 Procentandel med riskabla/skadliga alkoholvanor per åldersgrupp och kön * * * > 64 år kvinnor män
14 Procentandel per kontaktanledning med riskabla/skadliga alkoholvanor Infektion Värk Hjärta Mage Psyk Allm sjukd Annat Andel patienter med riskkonsumtion totalt Andel av kvinnorna Andel av männen
15 Procentuell andel med symtom på ångest respektive depression , ,1 13,5 10,8 6,2 0 Ångest Depression inga tec ken milda-måttliga besvär påtagliga symtom
16 Symtom på ångest respektive depression Könsfördelning ÅNGEST DEPRESSION TOTALT Kvinnor Män Totalt rör det sig om 444 personer (32%) av patienterna (Grupperna sammanfaller med 190 personer)
17 Åldersvariationer % >64 år Ångest Depression Riskbruk
18 Väntrumsstudien - Sammanfattning 12 % hade riskabla/skadliga alkoholvanor, 9% av kvinnorna, 17 % av männen (AUDIT) Var tredje patient (32%) bejakade tecken på ångest och/eller depression (HAD) Drygt hälften av de med riskbruk hade samtidigt tecken på ångest/depression (51%) Av de 1400 svarande hade 38 % tecken på riskbruk, ångest och/eller depression
19 Vårdprogram (2005) Screening Förslag på behandling och vårdnivå Motivationshöjande samtal som behandling Farmakologisk behandling av alkoholmissbruk Alkoholintoxikation och abstinensbehandling Diagnoser
20
21
22 Laboratorieprover PROVER SOM KAN PÅVERKAS AV ALKOHOLKONSUMTION GT-gammaglutamyltransferas ÅTERGÅNG EFTER ALKOHOL-EXPOSITION KOMMENTAR 3-6 veckor Har sin största fördel i långtidsuppföljning, men bara drygt 1/3 av GT stegringar i en befolkning beror på alkohol. Sensitivitet vid högkonsumtion 30-40%, beroende 60-70%. Specificitet: ca 50% MCV 2-6 månader Förhöjt MCV utan anemi CDT-kolhydrat fattigttransferrin Alkohol i blod eller utandningsluft 2-6 veckor Förhöjt vid >60g alkohol/dag (dvs 1 flaska vin/dag eller 20 cl starksprit/dag). Sensitivitet vid högkonsumtion 25-35%, beroende %. Specificitet: ca 90% 8-18 timmar Alkoholpåverkan dagtid trots förnekande är ett mycket signifikativt test.
23 Alcohol Use Disorders Identification Test Kvinnor: 6-13 poäng = riskabel/skadlig konsumtion 14 eller mer = troligt missbruk/beroende Män: 8-15 poäng Riskabel/skadlig konsumtion 16 eller mer = troligt missbruk/beroende Specificitet 94% Sensitivitet 92% AUDIT
24
25
26
27 Antabus Utlöser illamående och obehag vid alkoholförtäring. Dokumenterad effekt om det ges under övervakning på ex.v mottagning. Underhållsdos: 400mg tre ggr per vecka eller mg två ggr per vecka. Pat brukar klaga på illamående, dåsighet och huvudvärk (speciellt om suget efter alkohol blir stort :-)) Transaminaser bör kontrolleras, initialt varannan vecka därefter var tredje månad
28 Revia Opiatreceptorantagonist. Minskar kicken av alkohol. Rekommenderas till de med hereditet för alkoholberoende och typiskt tidig debut. Även de med uttalad alkoholinducerad eufori samt kontrollförlust kan var lämpliga. Kontraindicerat vid alat > 4 och GT >3 God effekt, NNT 8. Ökar antal nyktra dagar, minskar dagar med berusningsdrickande Behandla minst ett år.
29 Campral Partiell agonist/antagonist på glutamerga NMDA receptorer. Vid högt alkoholbruk uppregleras glutamatsystemet, när man sen slutar dricka förblir det överaktiverat och ger sömnstörningar, irritabilitet, ångest och oro. Alkohol minskar symtomen. Campral minskar överaktiviteten och symtomen. Minskar därigenom risken för återfall. Minskar suget efter alkohol. Bevisad effekt på ökat antal nyktra dagar samt antal helnyktra patienter Behandla ett år eller mer
30 Riskbruksutbildning Varje vårdcentral (35st)/all personal Två tillfällen á 3 timmar Epidemiologi, studien, vårdprogrammet, AUDIT, journaländringar, SBU Motiverande samtalsmetodik
31 Attityder och förhållningssätt Diskussion och reflektion över egna attityder rörande riskbruk är viktig Motiverande samtalsmetodik (MI) förmedlar ett förhållningssätt Patientcentrerat Respektfullt Processinriktat
32 Uppföljning Strukturella indikatorer Andel enheter som erbjudits utbildning screening samt behandling av hög alkoholkonsumtion Enheter som utbildats i motiverande samtal Enheten har program för rådgivning och behandling Organiserad samverkan finns med öppenvårdspsykiatri och socialtjänst Processindikatorer Journalutdrag Andel med diagnos Antal patienter med sökord alkohol Antal patienter där sökord Audit finns Förskrivning, antabus, naltrexon, revia, campral Användning citodon/tradolan etc Enkätstudier riskbruksprojektet Väntrumsundersökning fortlöpande
33 BMS journaldata Länet/vc Interv all olika vc I förhållande till unika patienter på läkarbesök Antal med alkoholdiagnos ,2% (0-0,8%) Antal patienter screenade med audit Antal patienter med sökordet alkohol % (0-7%) % DDD/Campral,revia 0-0,11 0,06 DDD/inv DDD/citodon,dexofen,tradolan 3,7-11,2 6,8 DDD/antabus/Inv 0-0,61 0,21
34 Nationell kartläggning 2006 Enkätstudie inom ramen för det nationella Riskbruksprojektet Syftet var att kartlägga praxis, kunskap och attityder till alkoholpreventivt arbete inom primärvården
35 Västerbottens distriktssköterskor utmärker sig diskuterar alltid/ofta alkohol med sina patienter 55 % 26% (15-38) använder regelbundet formulär 51 % 7 % (1-42) anser att den egna insatsen är ganska/mkt effektiv avseende riskbruk 30 % 13 % (3-24) skattar sig som ganska/mkt kunniga/insatta 63 % 30% (20-42)
36 Några erfarenheter Återkommande utbildning behövs Attityder till alkohol måste diskuteras Positiva erfarenheter motiverar vidare Enkla interventioner är verksamma Socialtjänsten är ingen självklar partner vid riskbruk
37 Kan alkohol rekommenderas Tidigare epidemiologiska studier har talat för att helnykterister har högre dödlighet såväl totalt som i hjärt-kärlsjukdomar än måttlighetsdrickare. Systematiska genomgångar av dessa studier visar på metodologiska brister. Ju mindre metodproblem som studierna lider av, desto mindre skyddande effekt ses av måttlig alkoholkonsumtion.
38 Men sen då.. Finslipa uppföljningssystemen Feed-back till verksamheterna MI regelbundet. Användbarhets studie AUDIT.
RISKBRUK i Västerbotten
RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merVårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen
Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merAlkoholvanor, tobaksbruk och psykisk ohälsa inom somatisk öppenvård
resultat från en enkätstudie i Västerbotten 2008 FOTO: LISA NORDSTRÖM SÄFSTEN Alkoholvanor, tobaksbruk och psykisk ohälsa inom somatisk öppenvård Förord Hälso- och sjukvården har en strategisk roll i
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merVEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet
VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation
Läs merAlkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merAlkoholvanor bland patienter inom psykiatriska öppenvården
Alkoholvanor bland patienter inom psykiatriska öppenvården -resultat från en enkätstudie i Västerbotten 26 2 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige har under en tioårsperiod från mitten av 9-talet ökat
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merGuldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården Sven Andréasson, 18 02 05 SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Trender i Europa (Vintagestudien) Arbetar längre Lever längre Tjänar mer Liberalisering Födda på
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merNÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson
NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merSkattning av alkoholkonsumtion hos patienter på
Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige
Läs merVad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merAtt bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap
Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merFosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt
Läs merDen stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merAlkoholproblematik. Craving. Alkoholtratten. Och så den starka känslan av att dras till drogen. Bengt Sternebring. Utredning och diagnostik Behandling
Alkoholproblematik Utredning och diagnostik Behandling UpDate 2010 Bengt Sternebring Craving Hjärtat slår snabbare, magen blir upprörd, man kan till och med känna smaken eller lukten av drogen trots att
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs mer2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?
21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merVårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merAlkoholvanor, droger och upplevd hälsa bland ungdomar inom länets ungdomsmottagningar/ungdomshälsa
Alkoholvanor, droger och upplevd hälsa bland ungdomar inom länets ungdomsmottagningar/ungdomshälsa -resultat från en enkätstudie i Västerbotten 27 2 Inledning Totalkonsumtionen av alkohol i Sverige ökade
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merÅterfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm
Återfallsprevention Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Av upphovsrättsliga skäl finns tyvärr inte vissa diagram och tabeller från symposiet med i denna OH-serie. Referensen finns dock angiven. Återfallsprevention:
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merVilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?
Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet? Resultat från baslinjeintervjuer Rapport 2012:3 Författare: Nelleke Heinemans, Kerstin
Läs merKontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512
Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av
Läs merVarför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010
Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010 Alkoholberoende måste upptäckas redan på vårdcentralen I Sverige är det ungefär lika många patienter som har ett alkoholberoende som
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merSIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården
SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs mer1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merLivsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården
Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion
Läs merGemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner
Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Socialstyrelsen publicerade 2007-02-16 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård för socialtjänstens
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merPatienters alkoholvanor och motivation till förändring
Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merIdentifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Läs merDen ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol
Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs mer15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Läs merStudenter och alkohol
Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs mer17 procent av männen, 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter
Resultat av primärvårdsstudie om alkohol: 17 procent av männen, 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter En enkätstudie, med syfte att få en uppfattning om andelen högkonsumenter av alkohol bland
Läs merTidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
Läs merAlkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt
Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk
Läs merAUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD
AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella
Läs merBehandlingsprogram Alkoholprogrammet
Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs mer