Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 ( ) har i Västra Götaland 17% (17% i riket) av männen samt 10% (10% i riket) av kvinnorna en riskabel alkoholkonsumtion. För gruppen år (riket) gäller motsvarande siffror 32% av männen och 28% av kvinnorna. Primärvården har en stor kontaktyta mot befolkningen. Bland den oselekterade patientgrupp som söker på en allmänläkarmottagning kan vi räkna med att ovanstående andel av de som söker har en riskabel konsumtion av alkohol. Det finns ett stort värde av att på vårdcentralen tidigt upptäcka och vidta åtgärder för att förebygga alkoholrelaterade problem och beroende hos denna stora grupp. Primärvårdens uppdrag VG Primärvård Enligt kravboken för VG Primärvård (1 januari 2011) skall ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt integreras i all vård och behandling. Detta innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den samt att livsstilsfrågor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Insatser skall särskilt riktas mot tobaksanvändning, ohälsosam alkoholkonsumtion och övervikt/fetma. Strukturerade hälsosamtal och förskrivning av fysisk aktivitet (FAR) skall erbjudas. Vårdenheten ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra aktörer. I uppdraget ingår även att medverka i lokalt folkhälsoråd i kommun/stadsdelsnämn eller i dess arbetsgrupper och delta i gemensamma planerade aktiviteter. Att alkoholfrågan ingår som en del i arbetet med ohälsosamma levnadsvanor har flera fördelar. Dels blir alkoholfrågan då mindre stigmatiserad för patienten och dels blir det lättare för vårdpersonalen, av inte minst praktiska skäl, att ta upp frågan. Praktiska erfarenheter visar att vårdpersonalen genom detta blir mer bekväm med att ta upp alkoholfrågan. Det är av stor vikt att stödja vårdpersonalen att bli bekväm med att arbeta med alkoholfrågor såväl när det gäller riskbruk som lätt missbruk av alkohol. Att motivera personalen till att utöver riskbruksarbetet även kunna ge enkel behandling för lätt missbruk och beroende torde ha stora fördelar när det gäller kontinuitets- och complianceaspekter, då dessa patienter ändå kräver vård. Definitioner Riskbruk (ingen formell diagnos som missbruk och beroende) Vid riskbruk föreligger inte missbruk eller beroende. Men enligt erfarenhet och befolkningsstudier innebär alkoholvanan en risk för ohälsa och växande alkoholproblem om den fortsätter. Viktigt att beakta är att det finns en individuell känslighet! 1

2 Konsumtion Standardglas 12 gram alkohol: 45 cl folköl = 33 cl starköl =15 cl vin = 8 cl starkvin = 4 cl sprit Riskkonsumtion (enligt alkoholforskare doc Sven Andreasson och prof Peter Allebeck) Alkoholkonsumtion per vecka som överstiger: 14 standardglas per vecka för män 9 standardglas för kvinnor Allt berusningsdrickande är riskbruk: Som berusningsdrickande räknas konsumtion av 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män, och 4 standardglas för kvinnor. Skadligt bruk/missbruk av alkohol Alkoholkonsumtion som har medfört psykisk eller kroppslig skada, utan att beroende samtidigt föreligger. Tidiga tecken på skadligt bruk av alkohol kan vara sociala problem! Alkoholberoende Minst tre av följande sex kriterier (under senaste året): starkt behov, "sug" eller tvång att dricka alkohol svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen toleransökning abstinenssymtom tilltagande ointresse av andra saker på grund av alkohol fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador Tillstånd för vilka patienter söker, då alkohol som orsak är särskilt vanligt Tidiga symtom: Ångest Depression Sömnsvårigheter Stressrelaterade symtom Högt blodtryck (20-30% kan ha samband med alkohol) Skador/olycksfall Dyspepsi Sociala problem i äktenskap och finanser Senare symtom: Hjärtarytmi Leversjukdomar Bukspottkörtelinflammation Andra mag- tarmbesvär 2

3 Olika metoder för screening Rutinmässig fråga Frågeformulär t ex AUDIT Livsstilstest Labprover Vårdcentralen är en unik arena för screening, eftersom ca 80% av befolkningen besöker sin vårdcentral inom en tvåårsperiod. Om all personal rutinmässigt ställde frågor angående alkoholvanor skulle man då kunna fånga upp riskbrukare på ett tidigt stadium. Undersökningar visar att färre än tre procent av primärvårdspatienterna skulle ta illa upp att bli tillfrågade om sina alkoholvanor, helt avgörande är hur frågan ställs. VÅGA FRÅGA! AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification) är framtaget av WHO (Världshälsoorganisationen) som ett hjälpmedel för att identifiera personer som har ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol. Det är dock inte ett diagnostiskt instrument. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) Manual 10 frågor Varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (totalt 40 poäng) Poängberäkning Fråga 1-8 tilldelas 0,1,2,3,4 poäng. Fråga 9-10 tilldelas 0,2,4 poäng Tre delskalor Alkoholkonsumtion (fråga 1-3), Beroendesymtom ( fråga 4-6), Skadlig konsumtion (7-10) Gränsvärde: Män < 8 poäng Kvinnor < 6 poäng innebär inga problem och intervention är inte nödvändigt. Förhöjt AUDIT-poäng: Män 9-15 poäng Kvinnor 6-13 poäng Kort motiverande rådgivning med motiverande samtal och en uppföljning med AUDIT. Män poäng Kvinnor poäng Kort motiverande rådgivning med motiverande samtal och några uppföljningar med AUDIT. Män > 20 poäng Kvinnor > 18 poäng Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad. Därefter strukturerad psykosocial behandling och läkemedelsterapi med Campral, Revia och/eller Antabus. Regelbunden uppföljning. AUDIT-3 innebär de tre första frågorna i AUDIT Om > 3-4 p rekommenderas att göra fullständig AUDIT Livsstilstest som t ex Hälsoprofilen (innehåller AUDIT)LÄNK är ett utmärkt validerat screeninginstrument. Labprover är ytterligare ett sätt att fånga upp skadligt bruk av alkohol, men tyvärr ett väldigt trubbigt sätt, eftersom labprover som CDT, gamma GT, ASAT, ALAT och MCV stiger först efter långvarig hög alkoholkonsumtion. T ex kräver CDT, för positivt utfall, minst en flaska 3

4 vin (60 gram alkohol) per dag under två veckor. Denna nivå ligger således långt över riskkonsumtionsnivå. Behandling/uppföljning a. Hänvisning till sköterska på livsstils/riskbruksmottagning med fortsatt motiverande samtal. b. Uppföljning till vårdcentral med fortsatt motiverande samtal, biofeedback, ställningstagande till medicinsk behandling med tex Campral, Revia (läkarbesök var tredje månad, sköterskeuppföljning var 14:e dag - 1 månad) under 1 år. c. Ev remittering/extern hänvisning av svårare tillstånd. Läkemedelsbehandling vid lättare beroende (kan skötas på vårdcentralen) Vid all läkemedelsbehandling vid alkoholberoende rekommenderas regelbunden kontakt enligt nedan: läkarbesök var tredje månad, sköterskeuppföljning var 14:e dag - 1 månad under 1 år. Läkemedelsbehandling kombineras med motiverande samtal. Behandlingsregim enligt FASS Akamprosat (Campral) Naltrexon (Revia) fra vid situationsanpassat beroende av alkohol Disulfiram (Antabus) Kombination med medicinsk rådgivning och psykosocial behandling Förutsätter regelbunden kontakt med läkare/sköterska och uppföljning Telefon- och nätstöd Alkoholhjälpen på nätet Stöd via alkohollinjen Vårdprogrammet har framtagits av: Göran Eriksson, distriktsläkare, projektledare Riskbruksprojekt VGR samt RIS-projektet VG (Riktlinjer I Samverkan) tel Christina Anderson, riskbrukscoach Riskbruksprojekt VGR tel Britt-Marie Finbom Forsgren, distriktssköterska, riskbrukscoach Riskbruksprojekt VGR tel Malin Wallberg, ST-läkare allmänmedicin, riskbrukscoach Riskbruksprojektet VGR, tel

5 Referenser 1 Nationell Folkhälsoenkät. Statens Folhälsoinstitut VG Primärvård, kravbok med bilagor. VGR Regionala utvecklingsplanen för psykiatri. VGR Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen Nordström A, Winberg J, Persson S. 17 procent av männen, 8 procent av 1998; 95: kvinnorna troliga högkonsumenter. Läkartidningen 6 Andréasson S, Brandell Eklund A. Metodik för screening och motiverande 1999; 96: samtal. Läkartidningen 7 Arborelius E, Wahlquist L, Wennermark B. Med all respekt. En handbok i 1993 alkoholrådgivning. Stockholm: Socialstyrelsen 8 Eriksson G, Spak F, Andersson C. Riskbruk av alkohol kartlagt på vårdcentral. Sekundärprevention av alkoholproblem hos 2000; 97: primärvårdspatienter. Läkartidningen 9 Hedberg C, Hallberg H, Urwitz V. Projekt om "Riskbruk av alkohol". Patienten ges underlag för beslut om sina alkoholvanor. Läkartidningen 2000; 97: Bentsen P Sekundärprevention i hälso- och sjukvården. I Den svenska supen i det nya Europa, Sven Andréasson Red. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm 11 Geirsson M, Bendtsen P, Spak F. Attitudes of Swedish general practitioners and nurses to patients with alcohol problems, also related to their own alcohol consumption. Published in Alcohol and Alcoholism Advance Access. available at Will appear in paper format later Blomstrand A, Pedersen N, Bengtsson C. Primärvården kan inspirera till förebyggande egenvård. "Hälsoprofil" hjälper patienten att själv analysera sina riskfaktorer. Läkartidningen 13 Blomstrand A, Lindqvist P, Enoksson carlsson I, Pedersen N, Bengtsson C. Low-budget method for lifestyle improvement in primary care. Experiences from the Göteborg Health Profle Project. Scandinavian Journal of Primary Health Care 14 Blomstrand A, Ariai N, Baar A-C, Finbom-Forsgren B-M, Björkelund C. Härlsofrämjande primärvård på Hisingen, Göteborg - erfarenheter från åtta vårdcentraler i storstadsområde. Fritt föredrag Riksstämman June ;99: ;23:

6 6