Fyll, fest og akademisk dannelse

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fyll, fest og akademisk dannelse"

Ulla-Britt Emma Ivarsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Fyll, fest og akademisk dannelse Scandic Bergen City, Bergen. 4 juni 2013 Elisabet Flennemo, Statens folkhälsoinstitut

2 Disposition Folkhälsopolitiken En alkoholpolitik i förändring Nationella handlingsplaner och strategier Insatser på universitet och högskolor

3 Sveriges folkhälsopolitik 10 år med svensk folkhälsopolitik Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Elva övergripande målområden Mål 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Elva

4 En alkoholpolitik i förändring Från mitten av 1990-talet stor oro EU inträdet 1995 och närmandet till Europa Försvagning av de viktigaste nationella alkoholpolitiska styrmedlen Kraftig ökning av alkoholkonsumtionen Motkraft nationella handlingsplaner med syfte att förebygga alkoholskador

nationella alkoholpolitiska styrmedlen Kraftig ökning av

5 Två handlingsplaner , Regeringen bildade Alkoholkommittén 2001 Kraftfull mobilisering på alla nivåer, i alla sektorer Bred sammansättning av ledamöter Styrdokument; Nationella handlingsplaner beslutade av riksdag och regering Alkoholkommittén avvecklades 31/ Riskbruksprojektet (Statens folkhälsoinstitut) övertog 2008 ansvaret för insatser på universitet och högskolor

Nationella handlingsplaner beslutade av riksdag och regering Alkoholkommittén avvecklades 31/12

6 Alkoholkommitténs verksamhet Utveckling av förebyggande insatser Insatser på universitet och högskolor Arbetslivet Skolan Information och opinionsbildning Illegal alkoholhantering, folköl Alkohol och trafik Riskgrupper och individer med riskbeteende Insatser inom hälsooch sjukvård

och opinionsbildning Illegal alkoholhantering, folköl Alkohol och

7 Universitet och högskolor Genomförare; Alkoholkommittén och Statens folkhälsoinstitut Högskolegrupp; rektorer, Studenthälsa, studentkårer, forskare Uppstart - sätta alkoholfrågan på agendan Utvecklingshögskolor Två perioder med totalt åtta högskolor Bred utbildningssatsning i Motiverande samtal Utvärderingar

Uppstart - sätta alkoholfrågan på agendan Utvecklingshögskolor Två perioder med

8 Studenthälsan 26 mottagningar som servar ett 40-tal högskolor/universitet Studenthälsan är oftast en enhet inom högskolan/universitetet Finansieras av högskolan/universitetet Studenthälsan samarbetar med studentkårerna i det förebyggande arbetet

9 Förutsättningar Studenterna ger legitimitet Studenthälsan svarar för kontinuitet Högskolans ledning ger mandat (resurser)

10 Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Sju långsiktiga mål

minskade medicinska och sociala skador orsakade av

11 ANDT-strategins mål 4.2 Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa

12 Studenthälsouppdragets övergripande mål Regeringsuppdrag till Statens folkhälsoinstitut Att förebygga skador till följd av användning av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak bland studenter vid landets universitet och högskolor

följd av användning av alkohol, narkotika, dopningspreparat

13 Studenthälsouppdragets syfte: Genom kompetensstöd och metodutveckling öka förutsättningarna för att studenthälsans personal genom screening tidigt ska upptäcka: riskbruk av alkohol användande av narkotika/dopningspreparat tobaksanvändning hos studenterna och därmed erbjuda rådgivning och stöd.

ska upptäcka: riskbruk av alkohol användande av

14 Studenthälsouppdragets delmål Studenthälsans personal ska tidigt upptäcka och stödja studenter med riskbruk. Studenthälsans personal ska ha ökade förutsättningar att tidigt upptäcka och stödja studenter som använder cannabis och/eller andra droger och genom samtal motivera studenten att upphöra. På varje högskoleort ska studenthälsan och studenter ingå i en lokal eller regional samverkansgrupp kopplat till ANDT-samordningen

Studenthälsans personal ska ha ökade förutsättningar att tidigt upptäcka och stödja studenter som använder

15 Delmål fortsättning Studenthälsan ska öka sin kompetens om nya kommunikationssätt att nå studenter i syfte att sluta röka/snusa (t.ex. sms-baserade interventioner) Studenter och ledning ska nås av information om uppdraget i syfte att öka kunskap om alkohol och droger. Vid projekttidens slut ska högskolans ledning vara medvetna om ANDT-frågornas betydelse för studenters hälsa och studieresultat samt känna till studenthälsans kompetens inom området.

sms-baserade interventioner) Studenter och ledning ska nås av information om uppdraget i syfte att öka kunskap

16 Uppdragets tre delar Stöd till studenthälsomottagningarna Stöd till studentorganisationerna Långsiktig och hållbar organisation av ANDT-arbetet på universitet och högskolor

17 Insatser i huvudsak Metodutbildningar Implementeringsstudie Riskbruksmetoden Implementeringsstöd till Studenthälsans livsstilsportal Planeringsstöd till implementerings- och effektstudie kring tobak (sms-baserad intervention) Ansvarsfull alkoholservering anpassat material Stöd till nätverk (chefer och ANDT-nätverk) Konferenser, seminarier, samverkan Processutvärdering och långsiktig uppföljning

tobak (sms-baserad intervention) Ansvarsfull alkoholservering anpassat material Stöd till nätverk

18 Strategi - metodval

19 Studenthälsans livsstilsportal Bred intervention till många studenter

20 Bakgrund Vetenskapliga studier vid Linköpings universitet under tiden Från början alkohol fler levnadsvanor idag Finansierades inledningsvis av Statens folkhälsoinstitut Fyra studenthälsomottagningar inledningsvis 21 mottagningar idag (n = 26) From 2011 drivs portalen via avtal mellan Alexit AB och varje medverkande universitet/högskola

folkhälsoinstitut Fyra studenthälsomottagningar inledningsvis 21 mottagningar idag (n

21 Olika sätt Studenthälsan skickar mejlbaserade test med återkoppling till utvalda grupper (termin, program, festerister ) Resultat sammanställs i rapport Studenthälsan annonserar livsstilstest på sin hemsida

22 Antal undersökningar (jan. 2013) Totalt 319 alkoholvaneundersökningar Totalt utskickade mail har genomfört testet och fått feedback 23 % svarsfrekvens (medel) Hälften riktade till studenter på termin 1

23 Länkar Högskolan i Gävle Alexit AB

24 Risbruksmetoden (SBI) Beredskap på Studenthälsan att fånga upp studenter med riskbruk

25 En möjlig metod Studenthälsan Screening AUDIT-formuläret Rådgivning öka U Hermansson i samarbete med Riskbruksprojektet, Statens folkhälsoinstitut, 2008 Sid 25

26 Alkohol, hälsa och vanor Kost Stress Alkohol Min häls a AUDIT (våra vanor) Tobak Sömn Motio n

27 Modellen Studenter erbjuds screening med kort återkoppling (nybesök och bokade besök) Återkoppling via pilen - reflektion Broschyren Ett annat sätt att tänka Fördjupad rådgivning Inventering 14 dagar tillbaka Alkonacka Samtal med fokus på situationer, tankar och idéer Uppföljning

28 Sid 28

29 Utbildning i metoden Två dagars utbildning Pass 1 Varför ska Studenthälsan screena för riskbruk? Kunskapsläget och motiv Pass 2 Motiverande samtal Pass 3 Hjärnan och sociala konsekvenser Pass 4 Metoden; praktik, fall och verktyg

30 Implementeringsstudie Sex studenthälsomottagningar Alla studenter erbjuds screening med återkoppling Information om projektet i väntrum och på hemsida Datainsamling: AUDIT Rådgivning journalförs; AUDIT, inventering mm Dokumentera de som avböjer Enkät fångar känslighet Besöksstatistik, reflektioner från personalen Rapport till Fhi 30 juni

31 Verktyg AUDIT - screening Återkoppling via referensvärden pilen Alkoholinventering 14 dagar tillbaka Alkonacka

32 AUDIT (the Alcohol Use Disorders Identification Test) Ej mönsterskyddat Utarbetat av WHO Kvalitetssäkrat (svenska) U Hermansson i samarbete med Riskbruksprojektet, Statens folkhälsoinstitut, 2008 Sid 32

33 AUDIT (the Alcohol Use Disorders Identification Test) Delskalor Riskfylld alkoholkonsumtion Beroendesymptom Frågor 1. Hur ofta (frekvens) 2. Hur många glas (kvantitet) 3. Hur ofta högkonsumtion 4. Förlorat kontrollen 5. Alkoholdominans 6. Återställare Skadlig konsumtion 7. Skuldkänslor 8. Minnesluckor 9. Alkoholrelaterade skador 10. Andra oroar sig Ref: Saunders et al, 1993 U Hermansson i samarbete med Riskbruksprojektet, Statens folkhälsoinstitut, 2008 Sid 33

34 Sid 34

35 Sid 35

36 Sid 36

37 Sammanfattningsvis Strategi - metodimplementering Kunskapsbaserade Enkla Settingen (Studenthälsan) En del av rutinerna på Studenthälsan Min hälsa (andra livsstilsfrågor) Ej negativa konsekvenser Motivet ökad insikt om alkoholvanorna Ej exakt kartläggning

38 Cannabis och nya droger inkl. dopning

39 Utbildning Pilot på fyra mottagningar en dag i höstas Utvärderat av deltagarna Två dagars utbildning start i höst Kunskapsläget Preparatkunskap Argumentation möta liberaliseringsvågen Verktyg; AUDIT, DUDIT Fallövningar motiverande samtal

40 Ansvarsfull alkoholservering Målgrupp: Studenter som jobbar på puben

41 Studentanpassad AAS Utbildningsmaterial Samverkan kommun högskola/universitet Kunskap om alkohollagen Utbildning för tillståndsinnehavare Utbildning för pubjobbare Konflikthantering t.ex. kunna säga nej till kompisar

42 Övrigt Uppdraget pågår till 2015 Ny projektledare; Kajsa Mickelsson Ny myndighet från 1 januari 2014, Folkhälsomyndigheten Sammanslagning av Fhi och Smittskyddsinstitutet

43 Tack för er uppmärksamhet

Relevanta dokument

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har