Folkhälsomyndighetens slutredovisning av regeringsuppdrag att stödja studenthälsomottagningar att förebygga ANDT-skador Studenthälsouppdraget

Transkript

1 Socialdepartementet Stockholm Att: registrator Handläggare Annika Frykholm Vårt ärendenummer Datum (10) Folkhälsomyndighetens slutredovisning av regeringsuppdrag att stödja studenthälsomottagningar att förebygga ANDT-skador Studenthälsouppdraget I enlighet med regeringens uppdrag att stödja studenthälsomottagningar att förebygga ANDTskador samt utbetalning av medel S2011/5893/FST översänds härmed Folkhälsomyndighetens slutredovisning. Inledning Dåvarande Statens folkhälsoinstituts hade enligt 2011 års regleringsbrev i uppdrag att stödja det förebyggande och hälsofrämjande arbetet vad gäller ANDT på universitet och högskolor. Detta ligger i linje med målet i dåvarande ANDT-strategins långsiktiga mål att antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende ska minska och där ett av delmålen är minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa Närmare hälften av landets unga vuxna studerar på universitet och högskolor 1. Enligt högskoleförordningen (1993:100) ska högskolorna ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna är självständiga myndigheter vilket medför att studenthälsovårdens inriktning och omfattning varierar och det innebär att studenthälsomottagningarna har olika förutsättningar för ANDT-arbetet. Idag finns det drygt 50 högskolor och universitet samt 27 studenthälsomottagningar, en del lärosäten delar studenthälsomottagning. Majoriteten av studenthälsomottagningarna drivs av det egna universitetet, men ett mindre antal lärosäten har anlitat privata aktör som utförare av studenthälsovården som t.ex. Göteborgs och Örebro universitet. Sammanfattning Folkhälsomyndigheten har bidragit till att stödja utvecklingen av det ANDT-förebyggande arbetet vid landets universitet och högskolor. Myndighetens arbete har bidragit till att även mindre studenthälsomottagningar fått möjlighet till kunskapsutveckling inom området. 1

2 2 (10) Syftet med regeringsuppdraget ( ) har varit att stödja det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och bidra till kunskapsutveckling vad gäller alkohol, narkotika, tobak och dopning vid högskolor och universitet. Målgruppen har varit personalen som arbetar på studenthälsomottagningarna. Uppdraget har genomförts genom insatser som t.ex. utbildningar/konferenser, samverkan, framtagande av informationsmaterial, genomförande av en studie om alkoholscreening och kort rådgivning på studenthälsomottagningar. Under 2015 breddades uppdraget till att också inkludera studenternas psykiska hälsa, och som en del av detta har ett arbete med en systematisk litteraturöversikt om interventioner för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa påbörjats. Idag studerar ungefär hälften av landets unga vuxna på universitet och högskola. Folkhälsomyndigheten har fått ett nytt uppdrag av regeringen med delvis nya uppgifter inom ramen för genomförandet av nuvarande ANDTstrategin ( ). Bakgrund Studenthälsouppdraget har föranletts av tidigare insatser. Först genom Alkoholkommittén som drev projektet utvecklingshögskolor i syfte att utveckla ett strategiskt förebyggande arbete på fyra lärosäten. Inom ramen för arbetet genomfördes en effektutvärdering där en baslinjemätning genomfördes följt av tre uppföljningar av en och samma population studenter som antagits till och påbörjat ett utbildningsprogram vid någon av de aktuella högskolorna. Resultatet visade att andelen studenter med riskfyllda alkoholvanor hade minskat vid utvecklingshögskolorna jämfört med kontrollhögskolorna. Slutsatsen var att Alkoholkommitténs satsning har medfört positiva effekter vid de fyra utvecklingshögskolorna. Därefter drev dåvarande Statens folkhälsoinstitut, via Riskbruksprojektet, ett delprojekt riktat till universitet och högskolor, med fokus på alkoholscreening och kort rådgivning. Dåvarande Statens folkhälsoinstitut, nuvarande Folkhälsomyndigheten (2014), fick 2012 i uppdrag 2 att stödja det pågående förebyggande och hälsofrämjande arbetet vad gäller ANDT på universitet och högskolor. Regeringen beslutade 2014 att förlänga uppdraget under 2015 och insatsen breddades då till att även inkludera psykisk hälsa och hade utöver detta ett fokus på tobak. Under pågående uppdrag gavs 2012 ett tilläggsuppdrag till Statens folkhälsoinstitut om att ge förslag på hur det nationella stödet till ANDT-förebyggande arbete på universitet och högskolor skulle förvaltas långsiktigt. Som ett stöd för denna del av uppdraget om långsiktig förvaltning tillsatte Statens folkhälsoinstitut en referensgrupp som bestod av representanter från myndigheter/organisationer 3. Referensgruppen tog fram kriterier såsom kunskap i sakfrågan, kunskap om prevention, kunskap om hela folkhälsoområdet, samt kompetens kring kartläggning, utvärdering, implementering och metodutveckling. Dessa låg därefter till grund för val av aktör som föll på Statens Folkhälsoinstitut. Statens Folkhälsoinstitut inkom till Socialdepartementet med förslaget i samband med lägesrapporten för ANDT år Sakanslag för studenthälsouppdraget År 2012 erhöll myndigheten kronor av regeringen År 2013 erhöll myndigheten inga medel från regeringen för uppdraget (planerad budget kronor från ramanslag) År 2104 erhöll myndigheten kronor av regeringen År 2015 erhöll myndigheten kronor av regeringen

3 3 (10) Syfte Syftet med projektet år har varit att stödja det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och bidra till kunskapsutveckling vad gäller alkohol, narkotika, tobak och dopning vid högskolor och universitet. Sista året inkluderades psykisk hälsa i uppdraget. Målsättning För uppdragets genomförande åren sattes fem mål. Dessa inbegrep att personal vid landets studenthälsomottagningar, efter genomgångna utbildningar, fått ökade förutsättningar att tidigt upptäcka studenter med riskbruk av alkohol eller användning av cannabis och andra droger för att kunna stötta till förändring. Att personalen fått ökad kompetens om tobaksförebyggande insatser samt kunskap om nya kommunikationssätt att nå studenter med tobaksförebyggande insatser. Ytterligare mål var att stötta utvecklingen av regionala samverkansgrupper samt att ledningen vid universitet/högskolan hade kännedom om ANDTfrågornas betydelse för studenters hälsa och studieresultat samt känna till studenthälsans kompetens inom området. Under år 2015 breddades uppdraget genom att inkludera psykisk hälsa och tre områden prioriterades (ökad kunskap hos ledningen, utökat tobaksförebyggande arbete samt ökad kunskap om psykisk hälsa). Avgränsningar Uppdraget har varit avgränsat till personalen som arbetar på studenthälsomottagningarna. Sekundära målgrupper har varit högskole- och universitetsledningen och studentrepresentanter på universitet och högskolor samt länsstyrelsens ANDT-samordnare. Uppdragets genomförande Informationsmaterial/ Kommunikationsinsatser Låt fakta styra dina beslut togs fram 2013 och är en informationsskrift om cannabis som riktar sig till studenter och ger kunskap om cannabis, hur cannabis påverkar kroppen och kan påverka studierna. En engelsk version av skriften har tagits fram, Let facts guide your decisions. Som komplement till skriften har ett underlag med frågor och svar för att bemöta argument för och emot cannabis har tagits fram till studenthälsans personal Nytryck av Alkonackan (2014) har gjorts vilket är en dagbok för alkoholkonsumtion och använd som en del av riskbruksmodellen. Ansvarsfull alkoholservering- studentpubarnas utbildningsmaterial uppdaterades Materialet riktar sig till studenter som arbetar på studentpubar. Skriften publicerades initialt 2010 och har under projekttiden uppdaterats i takt med att alkohollagen förändrades. Totalt spreds tryckta exemplar av skriften till målgruppen under uppdraget. En engelsk översättning togs fram under Responsible alcohol servicetraining material for students pubs. Resultat från Folkhälsomyndighetens länsrapport 2015 visar att det är 17 av 28 kommuner 4 som genomför utbildningen i Ansvarsfull alkoholservering som också använder sig av utbildningsmaterialet. Tobaksbruk bland unga vuxna publicerades 2015 och informerar om tobaksbruk samt konsekvenser av bruket, som kan uppträda redan i unga år. Den belyser vidare kopplingen mellan tobaksbruk och fysisk och psykisk ohälsa samt kopplingen mellan 4 Detta gäller de kommuner som svarat att de har en studentpub.

4 4 (10) tobaksbruk och bruk av alkohol respektive cannabis. Totalt spreds 800 exemplar till målgruppen under uppdraget. Studenthälsans förebyggande arbete mot riskbruk av alkohol är ett faktablad som beskriver stödet för olika interventioner för att minska riskbruket av alkohol bland studenter. Faktabladet kommer att publiceras under våren En webbsida har samlat information om uppdraget, kunskapsunderlag, verktyg, informations- och utbildningsmaterial, kontaktinformation och relevanta länkar ( Under projekttiden har myndigheten löpande informerat personalen på studenthälsomottagningarna om uppdraget via e-post utskick. Länsstyrelsens ANDTsamordnare har också fått information om uppdraget via epost-utskick samt under några av de nätverksträffar som myndigheten anordnat för länsstyrelsens ANDT-samordnare. Ett informationsutskick genomfördes under år 2015 till samtliga folkhögskolor som innehöll information om uppdraget och det material som tagit fram. Utbildningar/möten Riskbruksmodellen Under projekttiden har sex två-dagarsutbildningar genomförts i Riskbruksmodellen 5. Utbildningen har omfattat alkoholens påverkan på människan samt kunskap och praktik kring riskbruksmodellen. Ytterligare moment som ingått har varit att redogöra för det vetenskapliga stödet för screening för riskbruk samt kunskap och praktiska övningar om MI (Motivational Interviewing). Totalt har 124 personer från 24 av 27 studenthälsomottagningar deltagit i utbildningen Narkotika och dopningsutbildning En pilotutbildning i att identifiera tidiga tecken på användande av cannabis eller andra droger genomfördes i november Totalt deltog 15 personer från 5 studenthälsomottagningar på pilotutbildningarna. Utbildningskonceptet utvärderades och vidareutvecklades och resulterade i att fyra tvådagars utbildningar genomfördes under 2013 till Utbildningarnas innehåll har omfattat kunskap om cannabis, spice, nya droger, prestationshöjande produkter och dopning samt hur studenter påverkas av dessa psykiskt, fysiskt och socialt. Utbildningen har även belyst hur studenthälsorna kan föra samtal kring droger samt hur de kan möta ungas argument som t.ex. att alkohol är farligare än cannabis. Dopning och studentidrott, visst pågående förebyggande arbete kopplat till dopning samt kunskap och praktisk övning kring motiverande samtal (MI) har också ingått i utbildningen. Totalt har 76 personer deltagit från 23 av 27 studenthälsomottagningar. Tobaksutbildning Hösten 2015 genomfördes en utbildning i enkla råd om tobak för Studenthälsans personal. Syftet med att fokusera på enkla råd var att metoden kan användas som ett stöd i samtal om tobaksvanor med studenter och innehåller standardiserade råd som är användbara när personalen har begränsat med tid att ta upp tobaksfrågan. Även de längre rådgivningsmetoderna rådgivande samtal (MI) och kvalificerat rådgivande samtal (tobaksavvänjning) berördes under utbildningsdagen. 5 Riskbruksmodellen innebär att studenten erbjuds att bedöma sin konsumtion genom att besvara 10 frågor (AUDIT-formulär) om alkoholvanorna. Samtliga får återkoppling och de studenter som bedöms ha en riskabel konsumtion erbjuds en kort rådgivning som syftar till självreflektion om sina alkoholvanor.

5 5 (10) Samtliga metoder som berördes under utbildningen ingår i de Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder som gäller för all hälso- och sjukvård. 6 Totalt deltog 18 deltagare, varav 11 studenthälsomottagningar fanns representerade. Nätverksträffar för personalen på studenthälsomottagningarna Två nationella träffar om ANDT-förebyggande arbete för personalen som arbetar på studenthälsomottagningarna har genomförts med syftet att bidra med ny kunskap samt tillfälle för erfarenhetsutbyte mellan olika lärosäten. Ledningsträff Under år 2015 intensifieras arbetet med att öka kunskapen hos ledningen på universitet och högskolor om hälsofrämjande och förebyggande arbete gällande ANDT och psykiska hälsa samt studenthälsans roll i arbetet. Myndigheten bjöd in samtliga rektorer och förvaltningschefer till en gemensam träff år 2015 där totalt 17 lärosäten fanns representerade. Syftet var att diskutera med personer på ledningsnivå studenters hälsa och beskriva interventioner för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos studenter. Utvärderingen visade att konferensen bidragit till ny kunskap och drygt hälften uppgav att man fått ny kunskap som kan applicera i sin egen verksamhet. En konferensdokumentation togs fram och skickades sedan ut till samtliga universitet och högskolor 7. Samverkan Folkhälsomyndigheten har samverkat med andra myndigheter kring uppdraget och nedan redogörs för några av de samverkansformer som funnits under uppdragstiden. Studenthälsornas verksamhetschefsmöten: Studenthälsouppdraget har deltagit vid studenthälsomottagningarnas verksamhetschefsmöten. 8 Mötena har omfattat frågeställningar som berör studenthälsornas organisation och arbete och myndigheten har deltagit där diskussioner rörande ANDT inkluderats. Fokus har legat framförallt på informationsutbyte mellan studenthälsorna och studenthälsouppdraget. Studenthälsornas arbetsgrupp för ANDT: Studenthälsornas verksamhetschefer har utsett en arbetsgrupp för ANDT- frågor där sju av studenthälsomottagningar finns representerade. Folkhälsomyndigheten har deltagit på deras träffar för att bland annat informera om kommande insatser och få återkoppling på planerade aktiviteter/skrifter. Arbetsgruppen har också löpande under projekttiden fungerat som myndighetens diskussionspart inför kommande publikationer och utbildningar. Studenthälsans arbetsgrupp för psykisk hälsa: Gruppen bildades under 2015 bland annat för att fungera som ett stöd för Folkhälsomyndighetens arbete gällande den planerade systematiska litteraturöversikten om interventioner för att främja studenters psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Länsstyrelsen regionala möten om ANDT-förebyggande insatser och studenter: Folkhälsomyndigheten har deltagit på några av länsstyrelsens regionala 6 Socialstyrelsen. Enkla råd om att sluta med tobak. En snabbguide om hur hälso- och sjukvårdens personal kan stödja patienter att sluta med tobak [ ]. Tillgänglig: SiteCollectionDocuments/enkla-rad-om-tobakfolder.pdf.ref). 7 Konferensdokumentation: 8 Folkhälsomyndighetens deltagande på studenthälsans verksamhetschefsmöten: Karlskrona i april, Stockholm i oktober Helsingborg maj 2014, Uppsala februari 2015

6 6 (10) samverkansmöten kring arbetet med unga vuxna/studenter och ANDT-förebyggande arbete 9. Socialstyrelsens riktlinjearbete kring sjukdomsförebyggande metoder: I regeringsuppdraget står också att myndigheten ska samverka med Socialstyrelsen gällande uppdraget och under projekttiden har Folkhälsomyndigheten haft regelbunden kontakt med socialstyrelsen projektledare för deras arbete gällande riktlinjer kring sjukdomsförebyggande metoder. Arbetet med att implementera enkla råd om tobak på studenthälsomottagningarna är ett konkret exempel på hur studenthälsouppdraget samverkat med socialstyrelsen. IQ-initiativet arbete med studenter och alkoholkultur: Sedan 2014 har IQ-initiativet (dotterbolag till systembolaget) drivit ett projekt gällande studenter och alkoholkultur. Studenthälsouppdraget har under uppdragets tid samverkat med IQ och haft en gemensamma presentationer. Implementeringsstudie om alkoholscreening och kort rådgivning Dåvarande Statens folkhälsoinstitut gav Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra en pilotstudie om möjligheter och begränsningar att integrera Riskbruksmodellen i det dagliga arbetet vid arbetet vid studenthälsomottagningarna. Riskbruksmodellen implementerades på sex studenthälsomottagningar, varefter resultatet utvärderades och analyserades. Sammanfattningsvis tyder resultaten på, trots vissa begränsningar, att det är möjligt att arbeta med alkoholscreening och kort rådgivning på universitet och högskolor med hjälp av studenthälsomottagningar. Totalt ingick 623 studenter i studien och av dessa rapporterade 45 procent, över gränsvärdet för riskbruk (män 8 och kvinnor 6). Av dessa var det 48 procent som tackade ja till ytterligare rådgivning. Studenterna fann det varken förvånande eller känsligt att svara på frågor om alkoholvanor. Studenterna gav också uttryck för en oro om alkoholproblem bland studenter och en majoritet såg ett behov av att Studenthälsan arbetar med studenters alkoholvanor. Att ta reda på om metoden faktiskt minskar riskkonsumtionen bland studenter ingick inte i denna studie 10. Studien har presenterats i form av vetenskaplig poster vid två internationella konferenser. I oktober år 2014 på European society for prevention research i Palma, Mallorca samt i maj år 2015 på Society for prevention research i Washington DC, USA. Processutvärdering I samarbete med Lunds universitet har det genomförts en processutvärdering, bland annat i form av en tvärsnittsstudie, av regeringsuppdraget för åren som baserades på de uppsatta målen, se bilaga 1. En baslinjemätning till samtlig personal inom studenthälsovården (webbenkät) genomfördes under våren 2012 (svarsfrekvens 71 %), samt en uppföljande mätning som genomfördes under hösten 2014 (svarsfrekvens 71 %). Processutvärderingen innehöll också kvalitativa intervjuer med några personer från studenthälsomottagningarna samt några förvaltningschefer. Processutvärderingen följde upp de fem mål som tagits fram för uppdraget. Nedan sammanfattas några av de viktigaste resultaten från processutvärderingen. 9 Folkhälsomyndighetens deltagande på regional träffar Göteborg , , , Skåne , Stockholm Rapporten studenter och hög alkoholkonsumtion

7 7 (10) Riskbruksmetoden har enligt processutvärderingen fått en bred spridning och enligt enkätsvaren från 2014 jämfört med baslinjemätningen 2012 uppgav samtliga mottagningar som svarade på enkäten att de arbetade med Riskbruksmodellen. Samtliga mottagningar rapporterade också att de arbetade med MI inom det ANDT-förebyggande arbetet. Tabell 1 visar hur personalen som arbetar på studenthälsomottagningarna uppskattar sina kunskaper inom ANDT 2014 respektive Statistiskt signifikanta skillnader rapporteras för narkotika och dopning. Som framgår av tabell 1 har personalen vid landets studenthälsomottagningar förbättrat sin kunskapsnivå generellt avseende narkotikarådgivning. Andelen som upplever sig som okunnig har mer än halverats och andelen som upplever sig som mycket kunnig har nästan dubblerats. Kunskapen avseende tobaksprevention hade inte signifikant ökat mellan mätperioderna enligt resultat från processutvärderingen. I intervjuerna har många respondenter ställt sig frågande till dessa insatser kopplat till tobak, i synnerhet då man det svårt att se en koppling mellan studiemiljö och tobaksbruk. För att uppnå en djupare förankring behövs sannolikt mer kunskap om kopplingen mellan tobak och studiemiljö och i förlängningen kopplingen till studieresultat. Detta var anledningen till den satsning som gjordes 2015 kopplat till tobak. Tabell 1. Hur uppskattar du dina nuvarande kunskaper beträffande rådgivning till studenter n % n % χ2 p-värde Alkoholproblem Inte alls kunnig ,082 Kunnig Mycket kunnig Narkotikaproblem Inte alls kunnig ,004 Kunnig Mycket kunnig Dopningsproblem Inte alls kunnig < 0,001 Kunnig Mycket kunnig Tobaksproblem Inte alls kunnig ,192 Kunnig Mycket kunnig 19 26, ,4 Resultatet från processutvärderingen visar också att det finns ett samband mellan ökad kunskap och självskattad effektivitet. De som deltagit i kompetensutvecklande insatser upplever sig väsentligt mer effektiva än de som inte gjort det. I dagsläget ingår en majoritet av studenthälsorna i regionala eller kommunala samverkansgrupper enligt resultat från processutvärderingen 11. Från intervjuerna framkommer att de studenthälsor som deltar i samverkansgrupper upplever det som givande och utvecklande högskolor ingår i sådana nätverk och att fyra inte gör det, för övriga åtta högskolor saknar vi information.

8 8 (10) Flera högskolor har förlagt mycket av sina ANDT-insatser till dessa nätverk, då studenthälsorna upplevt att det har funnits goda möjligheter att bedriva ett mer utvecklat förebyggande arbete i samverkan med andra aktörer, som t ex länsstyrelserna, polisen eller kommunala aktörer. I intervjuerna med studenthälsoföreträdare har det framkommit en vilja att arbeta mer strategiskt med förebyggande insatser, vilket är ett formulerat uppdrag i högskoleförordningen, men att det samtidigt är svårt att göra med begränsade resurser. Genom dessa nätverk har man upplevt att ett sådant arbete varit möjligt. Vilka aktörer som ingår i dessa samverkansgrupper varierar mellan olika län. Det kan t.ex. vara drogförebyggare och tillsynshandläggare på kommunen, polisen, landstinget m.m. Baserat på intervjuer med förvaltningschefer på universitet och högskola kunde det påvisas att studenthälsornas arbete överlag var mycket uppskattat och att ledningarna hade ett mycket stort förtroende för det arbete som bedrevs. Däremot upplevde ledningen det som en utmaning att få en konkret uppfattning om studenthälsornas effektivitet. Detta var anledningen till att studenthälsouppdraget under 2015 tydligare inriktades på att förankra uppdraget i högskoleledningarna och bjöd in förvaltningschefer och rektorer till en träff under våren Studenters psykiska hälsa Under 2015 breddades uppdraget till att också inkludera studenternas psykiska hälsa, då psykiska problem som stress, depression och ångest är ett utbrett problem bland gruppen studenter enligt svensk och internationell forskning. Arbetet med att genomföra en systematisk litteraturöversikt inleddes 2015 för att kartlägga effektiva interventioner för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland högskolestudenter. Syftet med översikten är att 1) identifiera interventioner för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland högskolestudenter 2) mäta deras effekter om möjligt i form av metaanalys 3) samt att bedöma deras grad av implementering. Litteraturöversikten genomförs i samarbete med Karolinska Institutet. Arbetet kommer att avslutas inom ramen för myndighetens arbete inom pågående uppdrag inom ramen för psykisk hälsa och ANDT. Under oktober 2015 presenterades den pågående processen med litteraturöversikten i form av en vetenskaplig poster på en internationell konferens (Emerging Adulthood) i Miami, FL (USA). Slutsatser Idag studerar närmare hälften av landets unga vuxna på universitet och högskolor och det är därför en arena där en stor del av landets unga vuxna befolkning kan nås med hälsofrämjande och förebyggande insatser inom folkhälsoområdet. Det är cirka 10 % av studenterna som besöker sin studenthälsomottagning. Anledningen till att andelen är så låg kan bero på att man inte känner till att det finns en studenthälsomottagning och vilka tjänster som erbjuds, att studenten inte behöver hjälp/stöd eller att studenten söker sig till andra aktörer inom hälso- och sjukvården istället. Resultat från Folkhälsomyndighetens länsrapport 2015 visar att det är 16 länsstyrelser som anger att de har en regional strategi för det ANDT-förebyggande arbetet och av dem är det 7 som anger att universitet och högskola varit med som en del av framtagandet av strategin. År 2011 var det 8 länsstyrelser som hade en strategi och endast 3 som uppgav att universitet och högskolan var en del av denna. Myndighetens arbete har bidragit till att även mindre studenthälsomottagningar fått möjlighet till kunskapsutveckling inom ANDT-området samt att personalen vid landets studenthälsomottagningar förbättrat sin kunskapsnivå generellt alkohol, narkotika och dopning.

9 9 (10) Gällande tobak visar processutvärderingen att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter. Arbetet med att ge kunskapsstöd för att främja studenters psykiska hälsa påbörjades under 2015 och har vidareutvecklats under En förhoppning är att den höjda kunskapsnivån som detta uppdrag medverkat till kan bidra till en fortsatt utveckling av det förebyggande arbetet vid universitet och högskolor. I detta ingår såväl att universitet och högskolor bedriver ett kunskapsbaserat arbete och når ut till fler studenter, som att högskolor och universitet kan ingå som en del i samverkan av det förebyggande arbetet på den regionala nivån.

10 10 (10) Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Johan Carlson. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Anna Bessö och enhetschefen Anna Jansson deltagit. Utredaren Annika Frykholm har varit föredragande. Enligt Folkhälsomyndighetens beslut Annika Frykholm