Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

Transkript

1 Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

2 Vad vet ni redan om tobak?

3 Hur många dör varje år i Sverige av sin rökning? Rökning orsakar omkring dödsfall per år i Sverige

4 Hur många blir sjuka varje år för att de röker? personer insjuknar i rökrelaterade sjukdomar varje år

5 Hur mycket kortare blir livet av att röka? Rökning förkortar livet med 10 år i snitt

6 Minst ett 60-tal sjukdomar har direkt samband med rökning: Hjärt-kärlsjukdomar Lungsjukdomar Cancer Psykisk ohälsa m.m. Rökning ökar risken för och förvärrar kronisk smärta, Artros, MS, Diabetes, operationskomplikationer, benskörhet, tandlossning, minskad fertilitet, impotens osv...

7 Nikotin och kolmonoxid

8 Hjärt- och kärl sjukdomar Risken för hjärt- och kärlsjukdom är minst två till tre gånger större för rökare personer får hjärtinfarkt och stroke på grund av rökning varje år 3500 personer avlider på grund av rökningsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar.

9 Cancer Ett 70-tal cancerframkallande ämnen Polycykliska aromatiska kolväten, N- nitrosaminer, aromatiska aminer, aldehyder, lättflyktiga organiska kolväten och metaller Rökningen försvagar kroppens immunsystem Runt 15 cancerformer har en tydlig koppling till rökning

10 Lungsjukdomar

11 Kopplingar till diabetes Rökning ökar risken för död och hjärt-och kärl sjukdomar hos diabetiker med typ 2 diabetes med ytterligare 50%. Rökning ökar kraftigt risken för alla andra diabetesspecifika komplikationer som njursvikt, synskador och nervskador. Risken för svårläkta sår och amputation är extra stor. Rökning ger ca 15% lägre känslighet för insulin.

12 Rökning ger ökad risk MS Rygg och nackproblem Benskörhet (osteoporos) Alzheimers och demenssjukdomar. Rökning försämrar fertilitet hos både kvinnor och män, och risken för impotens är dubbelt så stor för en rökande man. Ledgångsreumatism

13 Det finns ingen söker nivå av rökning Skador från tobaksrök uppstår direkt Att röka mycket och länge ökar hälsorisken Cigaretter är designade för att ge ett beroende Det finns inga ofarliga cigaretter

14 Hur stor skillnad gör det att andas in någon annans rök? Passiv rökning, dvs att vistas i någon annans rök medför risker som är uppemot 80% av rökarens

15 Rökning och snusning under graviditet ökar risken för missfall och plötslig spädbarnsdöd.

16 Operationskomplikationer Sårkomplikationer Ökar 115 % Lungkomplikationer Ökar 73 % Generella infektioner Ökar 54 % Intensivvård Ökar 60 %

17 Snus då??

18 Snus I Sverige är 11% i åldern år dagligsnusare Snus orsakar förändringar på munslemhinnan och tandköttet. Snusanvändning vid graviditet ökar risken för t.ex. för tidig födsel och fosterdöd. Andra hälsoeffekter är i dagsläget inte så tydligt belagda för snus som för tobak avsedd för rökning.

19 Vi har kommit långt! År 1963 rökte 50 % av männen i Sverige År 1980 rökte 30 % av kvinnorna i Sverige Vi rökte inomhus, på jobbet, på krogen, på sjukhuset Idag röker mindre än 10 % av de vuxna svenskarna Vi förväntar oss rökfria miljöer inomhus och även allt oftare utomhus

20 Utvecklingen går åt rätt håll! År Andel % dagligrökande kvinnor Andel % dagligrökande män Andel % dagligrökande totalt Källa: Nationella folkhälsoenkäten, SCB och Folkhälsomyndigheten

21 Dagligrökare % Ålder år? år? år? år? 0

22 16 Dagligrökare % Utbildningsnivå Lång? Gymnasiet? Kort? Totalt? 0

23 Hälso- och sjukvårdens roll Vi kan rädda liv Förebygga kroniska sjukdomar Minska operationskomplikationer Främja jämlik hälsa Vi kan öka välbefinnandet Starkare, friskare, vitalare Bättre psykisk hälsa Bättre sömn

24 Begränsa tillgängligheten mest effektivt! upprätthålla åldersgränser, införa rökfria zoner, prisökningar, förbud mot reklam, rökfri tid som till exempel rökfri arbetstid, begränsa antalet försäljningsställen. Här har andra aktörer viktiga roller

25 Vår roll i Hälso- och sjukvården är att uppmärksamma levnadsvanornas roll för hälsan i mötet med patienten och erbjuda stöd och effektiv tobaksavvänjning och stöd till ändrade vanor.

26 Vem kan bättre än ni förmedla hur rökning och riskbruk av alkohol påverkar personers hälsa?

27 Utnyttja möjligheten att samtala om levnadsvanor i patientmötet. De flesta förväntar sig att få frågan om levnadsvanor, och de allra flesta vill bli frågade i ett personligt möte. Två tredjedelar av alla vuxna som röker tänker att de egentligen skulle vilja sluta. Många vill ha hjälp.

28 Jag har tjatat på mina patienter i 20 år att dom måste sluta röka, och det hjälper inte! Helt rätt, det hjälper inte.

29 Enkla råd om tobak Tid: max 5 min 1. Fråga om tobaksvanor 2. Rekommendera tobaksstopp med hänvisning till hälsa 3. Undersök motivation 4. Hänvisa till hjälp 5. Följ upp oner2013/enklaradomattslutamedtob ak

30 Enkelt råd om tobak

31 Det är tufft att sluta röka

32 Därför är det viktigt att vara medveten om komplexiteten i beroendet och hur svårt det faktiskt kan vara. Se till att det finns adekvat stöd.

33 Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

34 Kvalificerad rådgivning/ tobaksavvänjning

35

36

37

38 Hälsosamma levnadsvanor Alkohol på agendan Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

39 Vad vet ni redan om alkohol?

40 17 procent av Sveriges vuxna befolkning har ett riskbruk av alkohol 13% av kvinnorna och 20 % utav männen. De allra flesta har aldrig sökt vård och har inga sociala eller psykiska problem och är inte beroende. Alkohol har påverkan på hälsan även då det inte finns en beroendeproblematik.

41 Vad är riskbruk? Vid primär och sekundärt preventivt (förebyggande) arbete med levnadsvanor och vid hälsofrämjande insatser är det riskbruk av alkohol som levnadsvana som man jobbar med. Med riskbruk av alkohol menas ett bruk av alkohol med ökad risk för skadliga konsekvenser (fysiska, psykiska eller sociala) på gruppnivå, jämfört med ingen konsumtion.

42 Vad är riskbruk? 1. Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, det vill säga när: En man dricker mer än 14 standardglas per vecka En kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka. 2. Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, det vill säga när: En man dricker 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle En kvinna dricker 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle

43 3. Riskbruk är också alkoholkonsumtion under vissa yttre omständigheter och situationer som i trafiken och i arbetslivet. 4. Riskbruk är också alkoholkonsumtion vid individuella omständigheter som innebär en förhöjd risk som vid graviditet, ungdom, vissa sjukdomar, viss medicinering, hög känslighet för alkohol och vid ökad benägenhet att få symtom vid alkoholförtäring som blodtrycksförhöjning, gikt, psoriasis etc.

44 Standardglas Bild : Alkohollinjen

45 Vem är patienten? Kön? Ålder? Storlek? Dryckesmönster? Vad? Hur? m.m.

46 Alkohol påverkar de flesta sjukdomar Leversjukdom Fetalt alkoholsyndrom Osteoporos Sömnstörningar Infektioner Stroke Depression/ångest Hjärt-kärlsjukdom Cancer Gikt Högt blodtryck Smärta Psoriasis Diabetes

47 Leversjukdom Hepatit Cirros Fettlever Kvinnor

48 Graviditet och alkohol

49 Alkohol som sängfösare?

50 Infektioner

51 Osteoporos

52 Gikt Varannan person med giktbesvär har en hög alkoholkonsumtion Högkonsumenter av alkohol drabbas även lättare av en akut attack Högkonsumtion av alkohol ger en ökad basalmetabolism, ökat cellsönderfall och därmed större nukleotidomsättning Öl innehåller puriner och höjer därför urat särskilt mycket

53 Hud

54 Mage och tarmar

55 Bukspottskörtelinflammation Alkohol vanligaste orsaken Inget tröskelvärde Alkohol ökar proteinhalten i pankreasaften, Alkohol orsakar också spasm i Oddis sfinkter och därmed stas och reflux av digestiva enzym..

56 Fertilitet

57 Diabetes typ två

58 Hypertoni

59 Hjärt- och kärl sjukdom Alkoholkonsumtion (glas à 12 g. alkohol) Relativ riskökning för förmaksflimmer 1-6 glas / vecka 1 % 7-14 glas / vecka 7 % glas / vecka 14 % > 21 glas / vecka 39 %

60 Stroke De flesta studier visar exponentiellt dosrespons förhållande mellan alkoholmängder och stroke. Berusningsdrickande är särskilt riskabelt

61 Alkohol kan orsaka cancer Alkohol beräknas orsaka 6,5% av all cancer i västvärlden, 10% hos män och 3% hos kvinnor. Starkaste sambandet finns mellan alkoholkonsumtion och cancer i munhåla, svalg och struphuvud, matstrupe, lever, tjocktarm och kvinnobröst.

62 Ångest, Depression och Stress

63 Skador

64 Barn

65 När ska man särskilt ta upp alkoholbruk Hypertoni Diabetes Magsäcksproblem Sömnbesvär Ångest, oro Depression Ryggbesvär Oförklarlig trötthet Anemi Trombocytopeni Olycksbenägehet Täta sjukskrivningar Diffusa smärttillstånd Huvudvärk Inför operation

66 Bild: Alkohol en fråga för oss i vården

67 Alkohol och tobak Nikotin och alkohol har många gemensamma mekanismer Alkohol stimulerar dopaminsystemet genom att aktivera nikotinreceptorerna Alkoholsuget starkare om man röker och vice versa

68 Fysisk aktivitet En bra komponent för att ändra alkoholvanor Ett nytt bättre liv Fördelar: bra mot ångest, lindrar depression, förbättrar sömn, hjälper mot sug, stärker självförtroende m.m.

69 Alkohol och jämlikhet Personer med högre utbildning och bättre socioekonomi dricker mer alkohol, men däremot är det även här större risk för alkoholrelaterad sjuklighet för mer sårbara grupper.

70 Enkelt råd om tobak

71 Vårdprogram Identifiering Åtgärd Uppföljning Dokumentation

72 Rådgivande samtal om alkohol

73

74

75 o

76 ter/alkoholtest---om-du-ar-kvinna/

77

78 Förebygga sjukdomar Att sluta med tobak Konditionen ökar med 10 % bara genom att man slutar. Puls och blodtryck normaliseras på 20 minuter. Kolmonoxidnivån i blodet normaliseras inom 12 timmar. Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättras inom två till tre månader. Lungornas slemhinnor och flimmerhår repareras inom en till tolv månader.

79 Den som slutar röka före fyrtio har nästan ingen ökad risk att dö i rökningsrelaterade sjukdomar. Risken för hjärtinfarkt är efter tre års rökfrihet densamma som för en icke rökare. Cancerrisken räknas vara borta efter 20 år. Välbefinnandet och livskvaliten ökar för de flesta som slutar röka. Rökstopp minskar ångest, depression och stress.

80 De allra flesta alkoholskador upphör eller avtar när konsumtionen minskas

81 Stötta personer till rök- och alkoholstopp inför en operation

82 Rökstopp Immunkapacitet Sårläkning Lungfunktion 2-6 veckor 2-4 veckor 6-8 veckor Alkoholstopp Immunförsvar Hjärtats pumpförmåga Koagulationstid Låg proteinhalt i sår Operativ stressrespons 2-8 veckor 1 månad 1 vecka <2 månader 1-7 veckor

83 Att göra och inte göra rökfri operation Att göra: Använd intensiva 6-8 veckors program med stödmedicinering perioperativt. Det medför: - Högsta frekvensen av rökstopp bland patienter som opereras - Halvering av komplikationer postoperativt - Hög andel patienter fortsätter vara rökfria på lång sikt Gör inte: Kortare intervention leder inte till säker kirurgisk riskreduktion.

84 Att göra och inte göra alkoholfri operation Att göra: Använd intensiva 4-8 veckors program med stödmedicinering preoperativt vid behov Det medför: - Högsta frekvens av alkoholstopp bland patienter som opereras - Halvering av komplikationer postoperativt - Alkoholrelaterad försämring av organfunktion minskar inför operationstillfället (immunkapacitet, hjärtats pumpfunktion, blödningstid och kirurgiska stress-respons). Gör inte: Använd inte korttidsintervention, då denna inte visat sig vara effektiv