Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Transkript

1 Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak

2 Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen 2010 I stora grupper röker >20% I hela världen röker psykiskt sjuka 2-4 gånger så mycket som befolkningen Gävleborg rökte 56% av psykiskt sjuka i öppenvårdspsykiatrin % män och 4 % kvinnor snusade dagligen 2010

3 Varför ska man hjälpa psykiskt sjuka att sluta röka? Varannan dör per år Rökare har 8 sjukdagar mer per år Rökning förkortar livet med 10 år och 25 år för psykiskt sjuka Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år Arbetsgivarens kostnad är minst kr /rökare och år För rökaren själv kostar det per år att röka ett paket och många röker betydligt mer. Psykiskt sjuka som röker mycket får stora ekonomiska problem och har samtidigt 30% lägre disponibel inkomst

4 De flesta psykiskt sjuka vill, kan och mår bra av att sluta röka De flesta vill sluta röka % (bland patienter i Gävleborgs öppenpsykiatri ca 70%) Var tredje vill ha hjälp att sluta (två av tre ville sluta i Gävleborg) Psykiskt sjuka kan sluta om de får adekvat hjälp Psykiskt sjuka har svårt att få adekvat hjälp Sjukdomssymtom förbättras Ångest och depressivitet minskar efter rökstopp Symtom förbättas hos schizofrena efter rökstopp

5 Policy i psykiatrin Rökfri inomhusmiljö Rökfri/tobaksfri arbetstid Tobaksfritt patientmöte Rökning endast på anvisade platser ute Inneliggande bör få nikotinläkemedel generöst Begränsa öppettider i eventuellt kvarvarande rökrum alltid stängt på natten Alla anställda bör kunna erbjuda ett kort samtal och stödja tobaksstopp hos patienter

6 Fördelar med rökfri psykiatri - Bättre vårdmiljö - Man får tillbaka det tidigare rökrummet - Mindre brandrisk - Mindre nedskräpning - Lugnare patienter - Patienterna sover bättre - Rökningen minskar - Bättre social samvaro - Bättre självförtroende - Mera pengar - Bättre hälsa - lungproblem blir snabbt bättre - De flesta nöjda både patienter och personal - Många anställda slutar röka

7 Nationella och internationella mål och rekommendationer Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. - ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -ingen ska behöva utsättas för miljötobaksrök -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Socialstyrelsens riktlinjer -betonar att personer med schizofreni är en utsatt grupp som behöver få kvalificerad behandling

8 Det är cyniskt att ge behandling för den psykiska sjukdomen eller drogmissbruket men låta patienterna dö av sin rökning Professor John Hughes

9 Hälsorisker med rökning Hjärt-kärlsjukdomar dubbelt så stor risk för psykiskt sjuka Hjärtinfarkt, stroke, åderförkalkning Lungsjukdomar dubbelt så stor risk för psykiskt sjuka Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Cancer dubbelt så stor risk för psykiskt sjuka Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen Psykisk påverkan Stress, depression, ångest, alkohol- och drogberoende Andra risker Dålig kondition, diabetes, operationskomplikationer, ryggbesvär, syn- och hörselnedsättningar, benskörhet, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, risker för barnet vid graviditet

10 Hälsorisker med passiv rökning Ger högre koncentration av farliga partiklar då sidoröken förbränns vid en lägre temperatur Hälsorisker Irritation i näsa, ögon, hals, luftvägar 30% högre risk för hjärtinfarkt 30 % högre risk för lungcancer 40-80% högre risk för KOL

11 Snabba hälsovinster efter rökstopp Mellan 20 minuter och 3 månader Puls och blodtryck normaliserade inom 20 min Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad inom 12 timmar = 15% bättre kondition Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade inom 2 veckor Mellan 1 månad och 1 år Lungfunktionen återställs Risken för hjärtinfarkt halverad Mellan 5 och 15 år Halverad risk för cancer i lunga, mun, luft- och matstrupe, blåsa, livmoderhals och bukspottkörtel inom 10 år Risken för hjärtinfarkt densamma som för icke-rökarens inom 15 år

12 Vad vet vi om snus? Hälsorisker Snus innehåller kemiska ämnen, varav 28 cancerframkallande Höjer puls och blodtryck Ökad risk för cancer (bukspottkörteln, ev också matstrupe, magcancer) Ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och stroke Ökad risk för diabetes typ II Ökad risk för metabola syndromet Mer idrottsskador Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar Risk för havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning och låg födelsevikt. Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus

13 Vad betyder det för människor att sluta röka? Bättre självförtroende Friskare, lungproblem förbättras snabbt Bättre kondition Mer energi Mera pengar Bättre sömn Mindre stress Fokus på det friska Lär sig hantera känslor och situationer på ett friskare sätt Tränar förmågan att ta kontroll över livet Mindre neuroleptica

14 Vad motiverar människor att sluta röka? Att förstå sambandet med hälsan Att förstå beroendet Att förstå att det finns bra metoder för att sluta Att någon frågar och bryr sig Att få stöd privat och professionellt Att se andra lyckas ( kan han så kan jag ) Att möjligheterna att röka begränsas Förändringens dörr kan bara öppnas inifrån

15 Viktigaste hindrande tankar Rökning är guldkanten på livet det blir tomt och trist om jag slutar Att sluta röka är plågsamt Jag kommer att bli fet Jag är rädd att misslyckas

16 Stress, negativa känslor och rökning Lugnande effekt = abstinenslindring Rökare är mer stressade Att sluta röka ger minskad stress och mindre negativa känslor samt minskad risk för ångest och depression Sjukdoms- och drogklassat enl DSM & ICD

17 Nikotinberoendet Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna

18 Nikotinberoendet abstinensperioden Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 mån Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna

19 Nikotinabstinens Cirka 80% av de som slutar röka upplever abstinensbesvär. Vanliga symtom: sug efter nikotin irritabilitet, frustration, ilska ängslan, rastlöshet nedstämdhet koncentrationssvårigheter sömnsvårigheter ökad aptit, viktökning Abstinensen kan bli svårare för psykiskt sjuka och påminna om sjukdomssymtomen

20 Vikt och motvikt Den genomsnittliga viktökningen är 3 5 kg - ca 10% kan öka mer. Uppmuntra till en plan för att förhindra viktuppgång; - äta regelbundet - planera måltiderna - tänka på vad man äter - ökad motion

21 Rekommenderad metod för att sluta röka och snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 2 4 veckor) 2. Som förberedelse ändra gärna vanor 3. Om hög konsumtion minska till normal (<20) men inte trappa ner till noll! 4. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät ordentligt och regelbundet Drick mer vatten än vanligt Fysisk aktivitet är bra

22 Läkemedel för att sluta röka och snusa På marknaden idag finns: 1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2. Zyban (receptbelagd) 3. Champix (receptbelagd) Det effektivaste hittills är Champix och kombinationsbehandling med nikotinläkemedel - Lindrar abstinens och röksug - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos - Snusare kan ta nikotinläkemedel - Kostar ca 29 kr/dag i genomsnitt - Billigare på recept

23 Nikotinläkemedel (nikotin) Nikotintuggummi Nikotinplåster (dag, dygnet-runt) Microtab Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Kombinationsbehandling (plåster+annat nikotinläkemedel) Rekommenderas för psykiskt sjuka Används från rökstoppsdagen (prova gärna innan) Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Kan användas för att minska rökningen Viss risk för beroende Även för snusare

24 Zyban (bupropion) Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor En tablett per dag i 6 dagar, därefter en tablett morgon och eftermiddag 8 tim mellan doserna! Ta andra tabletten i god tid innan sänggåendet. Lindrar abstinens och röksug Biverkningar: muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk, yrsel Risk för interaktioner Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet (depression, maniska och psykotiska symtom finns i spektrumet)

25 Champix (vareniklin) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin även för snusare Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 12 veckor Efter en upptrappningsvecka tas en tablett 2 ggr per dag Äta när man tar tabletten. Andra tabletten i god tid innan sänggåendet Lindrar abstinens och röksug, minskar belöningseffekten av att röka Biverkningar: milt-måttligt illamående, huvudvärk, sömnsvårigheter, onormala drömmar Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet. Kan ge depression hos depressivt lagda.

26 Sluta-röka-processen för psykiskt sjuka - att tänka på Större risk för abstinens och återfall Välj en lugn fas av sjukdomen Att minska på konsumtionen är en bra början särskilt för de som röker stora mängder (>20) och kan ibland vara det enda som kan uppnås Längre och noggrannare förberedelser behövs ofta Inte sätta stoppdatum förrän man är mogen för det Behov av att få prova och experimentera Intensivare stöd under längre tid av personal som de känner och litar på

27 Läkemedel vid avvänjning av psykiskt sjuka Nikotinläkemedel rekommenderas i första hand. Gärna kombinationsbehandling (plåster+annat preparat). Kan behöva användas längre tid än vad som normalt rekommenderas. Zyban försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Champix försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Kontrollera nivåerna i blodet av neuroleptika höjs generellt vid rökstopp med 50% på 14 dagar. Mät plasmanivåerna före rökstoppet, minska med omkring 10 procent per dag under fyra dagar efter stoppet och kontrollera därefter plasmanivån igen. Även opiater, barbiturater, bensodiazepiner och tricykliska antidepressiva läkemedel kan minskas (de två senare med ca 25%)

28 Patienter i behandling för annat beroende Alkohol, kokain och opiater Kan lyckas i ungefär samma utsträckning som andra Bör erbjudas sluta röka samtidigt motivationen är större då Ökar chansen att bli fri från det andra beroendet Ta hänsyn till motivationen

29 Motiverande samtal (MI) Lyssna på patienten Hur tänker du om rökningen? Stimulera prat om nackdelar med rökning och fördelar med rökstopp och förstärk skälen för att sluta Samtalet anpassas till motivationsnivån Erbjud information Betona patientens självbestämmande

30 Självhjälpsmaterial Fimpa dig fri är ett vetenskapligt utvärderat självhjälpsmaterial Man fick boken av en professionell Rökstoppet diskuterades i 30 min 16% rökfria efter ett år jämfört med 23% i rökavvänjningsgrupp (8 träffar under 4 månader) Barbro Holm Ivarsson

31 Sluta röka-linjen Sluta-röka-linjen behandlar rökare och snusare kostnadsfritt per telefon Är ett komplement till hälso- och sjukvården Ger kostnadsfri handledning till professionella Barbro Holm Ivarsson

32 Tobaksavvänjning Kognitivt beteendeinriktade metoder (KBT) för att ändra tankar och vanor Individuellt eller i grupp Diskutera och förstärk skälen för att sluta röka Diskutera stoppdatum Diskutera strategier för att hantera nikotinabstinens Diskutera strategier för att hantera svåra situationer Diskutera strategier för att hantera negativa känslor Socialt stöd viktigt Läkemedelsbehandling bör ingå

33 Mer information Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www-slutarokalinjen.org