Vägen till ett tobaksfritt liv...

Transkript

1 Vägen till ett tobaksfritt liv...

2 Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar är mycket vanligare bland rökare. Rökare har sämre kondition, sämre tandhälsa, försvagat skelett och ofräschare hy. Barn och tobak Minst 75 procent av röken från en cigarett går ut i luften och skadar barn och vuxna som finns i samma lokaler. Barn till rökare blir oftare sjuka då även den så kallade passiva röken ökar risken att drabbas av olika sjukdomar som till exempel luftrörsbesvär, irritation i näsa, ögon och hals. Ökad komplikationsrisk vid operation eller strålning Om du som rökare drabbas av sjukdom eller olycksfall och måste opereras ökar risken för komplikationer och läkningen försvåras avsevärt.

3 Fördelar med rökstopp Råd för ett lyckat tobaksstopp Efter 20 minuter sjunker blodtryck och puls till normal nivå. Efter 8 timmar har syrehalten i blodet förbättrats. Efter 48 timmar börjar ditt smak- och luktsinne komma tillbaka. Mat och dryck smakar bättre. Efter 2-12 veckor förbättras din blodcirkulation så pass mycket att det blir roligare med fysisk aktivitet. Efter 4-6 månader börjar du känna dig väsentligt mycket piggare. Minskad hosta och klart minskad risk för blodpropp. Efter 1 år är risken för att du ska få hjärtinfarkt halverad mot när du rökte. Immunförsvaret har blivit bättre och du har givit dig själv cirka timmar som du tidigare ägnade åt rökning. Efter 5 år har risken för lungcancer minskat med hälften och risken för hjärnblödning är lika liten som hos en ickerökare. Dessutom har du haft möjlighet att lägga undan minst kronor. Det absolut viktigaste för att du skall lyckas sluta röka/snusa är din motivation! Tänk efter det ökar din motivation. Varför vill du sluta? Vad kommer du att vinna? Förbered dig Bestäm ett datum, 2-3 veckor fram i tiden, när du ska sluta. Anteckna när och var du röker eller snusar. Till exempel speciella tidpunkter eller situationer. Det kan hjälpa dig att se över vilka rutiner i ditt dagliga liv du kan behöva ändra på. Mindre än tio cigaretter om dagen eller en dosa snus i veckan kräver ingen nedtrappning sluta tvärt den dag du bestämt. Skapa en strategi för hur du skall agera när röksuget sätter in. Ta till exempel en promenad, borsta tänderna, ät ett äpple, drick ett glas vatten eller ta 25 djupa andetag utan nikotin. Det viktiga är att du koncentrerar dig på annat än nikotinsuget.

4 Den stora dagen Abstinensbesvär Sluta helt. Alla abstinensbesvär du kan uppleva går över bara du inte röker eller snusar igen. Städa bort allt som har med tobak att göra. Gör det gärna till en liten ritual. Att sluta röka eller snusa är en stor dag i livet. Något att komma ihåg och fira med jämna tillfällen. De första veckorna Du kan bli trött och okoncentrerad, nedstämd, yr och irriterad. Det är vanliga abstinensbesvär som nästan alla drabbas av. Gör förändringarna i små steg i början. Till exempel Nu ska jag klara mig fram till förmiddagsfikat. Ändra de rutiner du kan så att du lurar bort dig från de situationer där du annars brukar tända en cigarett eller lägga in en prilla. Abstinensbesvär är vanliga och drabbar nästan alla som slutar röka/snusa. Dessa besvär är dock helt ofarliga och går över. De tre första dagarna brukar vara värst och efter tre veckor brukar man känna att de minskar undan för undan. Suget efter nikotin kommer dock att finnas kvar långt efter att abstinensbesvären släppt. Om du är irriterad Berätta för omgivningen att du håller på att sluta och be dem ha tålamod. Nikotinläkemedel kan hjälpa dig. Motion kan lindra. Glöm inte att äta regelbundet. Om du har svårt att sova Drick inte kaffe på kvällen. Läs en bok. Ta lite varm mjölk med honung i. Om du har koncentrationssvårigheter Ta korta småpauser. Ta en promenad. Ät regelbundet. När suget kommer Försök att avleda tankarna genom att fokusera på något annat; ta några djupa andetag, borsta tänderna, ät lite frukt, ta en promenad.

5 Undvik återfall Men snusning då? Kom ihåg att ett återfall inte är något misslyckande. Ett återfall ger dig mer erfarenhet och förutsättningar att lyckas nästa gång. Det är vanligt att känna sig yr och okoncentrerad, ibland rastlös och på dåligt humör den första tiden efter att du slutat. Det är så abstinensbesvären kan visa sig. Tänk över din strategi så du inte fastnar i återfallsfällan. Hur gör du när de förrädiska tankarna dyker upp i huvudet? Jag måste testa hur det smakar. Bara EN cigg/prilla. Nu är jag värd en cigg/prilla. Jag klarar av att röka på fest. Jag kan sluta när jag vill. Snusets effekter på hälsan är rent allmänt betydligt sämre utforskade än när det gäller rökning. Vi vet dock att nikotinet i snus försämrar cirkulationen genom att dra ihop blodkärlen, vilket inte gagnar läkningen av en sjukdom. Vi vet också att snusning ökar risken för högt blodtryck, besvär i munhålan och för olika cancerformer till exempel i bukspottkörteln. En dosa snus innehåller ungefär lika mycket nikotin som fyra paket cigaretter. Snus är således en mycket dålig ersättare för cigaretter när du slutar röka eftersom det är nikotinet som gör dig beroende. Var särskilt vaksam när du umgås med andra som röker eller snusar inte minst om du samtidigt dricker alkohol. Då är det lätt att de stolta föresatserna bleknar.

6 När du har bestämt dig Att sluta röka eller snusa är att förändra ett beteende. Det kräver en stark vilja och en hel del envishet för att ändra ett mångårigt beteende. I denna folder hittar du många bra råd och tips som kan stödja dig i ditt beslut att sluta röka eller snusa. Fråga efter råd på Apoteket om du behöver nikotinläkemedel. Men kom ihåg, inget läkemedel kan ersätta din motivation, ditt beslut och dina förberedelser. Lycka till! Behöver du stöd att sluta röka eller snusa är du välkommen att kontakta Landstinget Västmanlands tobaksavvänjning. Ring för Sluta-Röka-Linjen kan du nå via tidsbeställning Du kan även anmäla dig via På finner du klicka på Mina en sluta röka och snusa-skola. vårdkontakter. Kompetenscenter för hälsa