En bildserie om tobaksavvänjning

Transkript

1 En bildserie om tobaksavvänjning

2 Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Socialstyrelsens riktlinjer - rekommenderar kvalificerad behandling = rökavvänjning Sid 2

3 Hur många vuxna röker? 10 % män och 12 % kvinnor rökte dagligen % män och 9 % kvinnor rökte då och då 2011 I åldern år hade 53% rökt vattenpipa % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten och när barnen var nyfödda % av papporna till nyfödda barn rökte 2009 Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; Sid 3

4 Andel dagligrökare bland vuxna Procent Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, Sid 4

5 De som har det sämst röker mest Andel som röker dagligen (%) Yrkesarbetar Arbetslös Sjukpenning/aktivitetsers. Män Kvinnor Sysselsättning Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Sid 5

6 Män röker mindre än kvinnor Andel som röker dagligen (%) Tot Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, Sid 6

7 Längre utbildning, färre rökare Andel som röker dagligen (%) Kort Mellanlång Lång Utbildningslängd Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, Sid 7

8 Hög inkomst, få rökare Andel som röker (%) Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Män Ekonomisk situation Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Sid 8

9 Nysvenskar röker mer Andel som röker dagligen (%) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Män Kvinnor Födelseland Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, Sid 9

10 Ungdomsrökning År 9 år % pojkar och 26 % flickor i åk 9 rökte 2011 (5 % pojkar och 8 % flickor dagligen) Nästan 40% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle År 2 i gymnasiet år % pojkar och 39 % flickor i åk 2 gymnasiet rökte 2011 (8 % pojkar och 13 % flickor dagligen) Cirka 60% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN Sid 10

11 Hur många vuxna snusar? 18 % män och 3 % kvinnor snusade dagligen % män och 4 % kvinnor snusade då och då ,6 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten 2009 Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; Sid 11

12 Snusning bland ungdomar Ungdomar år % pojkar och 3 % flickor snusade (5 % pojkar och 0 % flickor dagligen) Ungdomar år 2 gymnasiet % pojkar och 7 % flickor snusade (3 % pojkar och 0 % flickor dagligen) Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN Sid 12

13 Snusvanor Andel snusanvändare (%) Snusar dagligen Snusar då och då Fd snusare Aldrig snusat Snusvana Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Sid 13

14 Totalt dagligt tobaksbruk vuxna 26 % män och 15 % kvinnor använde tobak dagligen 2011, sammantaget 21% av befolkningen. 2% av männen både röker och snusar dagligen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; Sid 14

15 Högt dagligt tobaksbruk bland vuxna Andel som röker och/eller snusar dagligen (%) Årtal Män Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, Sid 15

16 Totalt tobaksbruk ungdomar 23% pojkar och 27 % flickor i åk 9 använder tobak (8% pojkar/3% flickor både röker och snusar) 41% pojkar och flickor i år 2 gymn använder tobak (17% pojkar/5% flickor både röker och snusar) Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN Sid 16

17 Hur många utsätts för passiv rökning? Sammanlagt 15 % vuxna utsattes för passiv rökning år 2011, varav 3% i offentlig miljö, 8% på arbetet och 7% i hemmet. Nästan 9 % uppgav 2009 att de känt sig besvärade av tobaksrök i eller i närheten av sin bostad minst en gång/vecka senaste 3 månaderna. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen Sid 17

18 Varför rökavvänjning? Sjukdomarna Rökning är den faktor som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan Varannan som röker dör i förtid Rökare förkortar livet med 10 år i genomsnitt Rökare har 5 7 fler år av upplevd ohälsa I Sverige dör personer per år i förtid Rökare har 8 sjukdagar mer per år Nikotinberoendet är drog- och sjukdomsklassat enl WHO Sid 18

19 Hälsorisker med rökning 1 Rökning ger högre risk för 58 olika sjukdomar Vattenpipa ger liknande risker Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, slaganfall, åderförkalkning Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom - KOL Cancer Lunga, munhåla, luftstrupe, matstrupe, urinblåsa, njurar, magsäck, bukspottkörtel, livmoderhals Sid 19

20 Hälsorisker med rökning 2 Graviditet Graviditets- och förlossningskomplikationer Fertilitet Nedsatt kvinnlig/manlig fertilitet, spontanaborter Övrigt Magkatarr, ryggvärk, diabetes, åldersblindhet, hörselnedsättning, struma, benskörhet, tandlossning, depression Passiv rökning Lungcancer, hjärtinfarkt, luftvägsbesvär Sid 20

21 Hälsovinster vid rökstopp Mellan 20 minuter och tre månader Puls och blodtryck normaliserade inom 20 minuter Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad inom 12 timmar Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade inom två veckor till tre månader Mellan en månad och ett år Lungfunktionen återställs Risken för hjärtinfarkt halverad Mellan fem och 15 år Risken för slaganfall halverad inom fem år Halverad risk för cancer i lungorna, munnen, luftstrupen, matstrupen, blåsan, livmoderhalsen och bukspottkörteln inom tio år Risken för hjärtinfarkt densamma som för icke-rökarens inom 15 år Sid 21

22 Varför rökavvänjning? Ekonomin Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år Varje rökare kostar samhället 1,3 miljoner kr under ett liv Arbetsgivarens merkostnad för en rökare är minst kr per år (extra pauser, sjukdagar) Rökning ger rökaren sämre ekonomi (cigaretter, kostnader för ökad sjuklighet kr/år) Sid 22

23 Varför rökavvänjning? Rökare vill sluta 70-85% vuxna rökare vill sluta, var tredje vill ha hjälp 75-90% av rökande ungdomar vill sluta röka i både grundskola och gymnasium Rökare förväntar sig hjälp i sjukvården All form av rökavvänjning är kostnadseffektivt % av vård/hälsocentralerna har tobaksavvänjning Tobaksavvänjare arbetar endast i snitt 2 timmar/vecka Endast 5 landsting har adekvata resurser för avvänjning Sid 23

24 Varför snusavvänjning? Snus innehåller kemiska ämnen Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder för rökavvänjning kan tillämpas på snus Sid 24

25 Hälsorisker med snus Snus ökar risken för Ökad risk för cancer i bukspottkörteln Förhöjt blodtryck Dödlig hjärtinfarkt och stroke Munslemhinneförändringar Indikationer finns även för Cancer i matstrupen och magsäcken Metabolt syndrom Diabetes typ II Havandeskapsförgiftning, att barnet dör i livmodern, förtida förlossning, låg födelsevikt Sid 25

26 Socialstyrelsens nivåer i rådgivning om levnadsvanor Typ Tid Innehåll Enkla råd 5 min Mycket korta standardiserade råd Rådgivande samtal min En längre patientcentrerad rådgivning. Kvalificerat rådgivande samtal Minst 30 min Behandling av utbildad rådgivare som använder en patientcentrerad teoribaserad metod Sid 26

27 Enkla råd om tobaksvanor Kan erbjudas rökare (men mer kvalificerad rådgivning bör erbjudas) Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter Exempel: Jag rekommenderar dig att sluta röka Känner du till kopplingen mellan (rökning och diabetes) (berätta)? Har du funderat på att sluta? det finns ju många bra sätt (berätta) Kan du tänka dig att sätta ett stopp-datum? Sid 27

28 Rådgivande samtal om tobak Bör erbjudas gravida rökare/snusare och ammande snusare. Kan erbjudas andra snusare. Mer av en dialog och anpassat till individen Kan inkludera motiverande strategier (MI) Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel Kan kompletteras med uppföljning Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd

29 Kvalificerad rådgivning/ tobaksavvänjning Bör erbjudas rökare (vuxna och ungdomar) Samtalet är strukturerat/teoribaserat KBT-inriktad metod Kan inkludera motiverande strategier (MI) Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med läkemedel och andra hjälpmedel Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal Ofta särskild uppföljning Sid 29

30 En modell för tobaksavvänjning Individuell avvänjning Gruppavvänjning Screeening 1-2 träffen kartlägga/planera 3 träffen sluta-dagen 4 träffen inom en vecka från sluta-dagen 5-8 träffen inom 8 veckor Sid 30

31 Telefonrådgivning Ger kostnadsfri avvänjning per telefon till rökare och snusare Ger rådgivning på nivå 2 eller 3 beroende på personens behov Så många samtal som patienten behöver under så lång tid som behövs Samtalen journalförs Kompletteras med material som skickas ut Arbetar proaktivt vid behov, d.v.s. ringer upp personen efter överenskommelse Linjens personal handleder även professionella kostnadsfritt Öppet dagtid på vardagar Sid 31

32 Motiverande samtal MI Gott evidensläge för MI vid rökning Kan användas på rådgivningsnivå 2 och 3 Bygger på lyssnande Patientcentrerat Förändringsinriktat - stimulerar förändringsprat Erbjudande om information Betonar patientens självbestämmande Sid 32

33 Effekten kan tiodubblas Rökavvänjningsmetod (procent) På egen hand Kort rådgivning Kort rådgivning + nikotinläkemedel Sluta-röka-linjen + nikotinläkemedel Behandling hos rökavvänjare + nikotinläkemedel Inläggning Andelen rökfria 1 år efter rökstoppet 2 3 % 5 % 10 % 25 % % 50 % Sid 33

34 Alla arenor bör ha rådgivning och tobaksavvänjning Primärvård Mödra- och barnhälsovård Slutenvård Psykiatri Tandvård Kommunernas omsorg Skolhälsovård Företagshälsovård Socialtjänst Apotek Marknadsföring helt avgörande Sid 34

35 Upplevda hinder för rökstopp Rökning är guldkanten på livet det blir tomt och trist om jag slutar Att sluta röka är plågsamt Man går upp mycket i vikt när man slutar röka Rökare är trevligare och har roligare Jag är rädd att misslyckas Alla tjatar på mig Jag vill inte sluta, bara bli feströkare Det är farligt att sluta röka Sid 35

36 Rökning och stress Den viktigaste upplevda effekten av rökning är att det är lugnande Rökare är mer stressade Mera stress = mera rökning = ond cirkel Den lugnande effekten = abstinenslindring Slutsats: att sluta röka ger minskad stress Sid 36

37 Nikotinberoendet I Bästa välbefinnandenivå koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna Sid 37

38 Nikotinberoendet II efter stoppet Bästa välbefinnandenivå koncentrerad, stimulerad, lugn Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna Sid 38

39 Nikotinabstinens Cirka 80 % av de som slutar upplever någon form av abstinensbesvär. Vanliga symtom är: Sug efter nikotin Nedstämdhet Sömnsvårigheter Irritabilitet, frustration, ilska Koncentrationssvårigheter Ängslan, rastlöshet Långsammare puls Ökad aptit, viktökning Sid 39

40 Vikten när man slutar röka Den genomsnittliga viktökningen vid rökstopp är ca 3 5 kg, ca 10 % kan öka mer Blodsockernivån sjunker Vana att ha något i munnen Vana att föra handen till munnen Minskad förbränning - förbrukar inte det man äter Sysselsättning äter istället för att röka Uppmuntra till en plan för att förhindra viktuppgång; äta regelbundet dricka mycket vatten ökad motion Sid 40

41 Rekommenderat sätt att sluta röka/snusa 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1 4 veckor) 2. Tänk igenom de viktiga argumenten 3. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät regelbundet Drick mer vatten än vanligt Träning/motion är bra Pröva nya vanor vid nikotinsug Sid 41

42 Läkemedel för tobaksavvänjning Lindrar abstinens och röksug På marknaden idag finns 1. Nikotinläkemedel 2. Vareniklin (Champix) 3. Bupropion (Zyban) Används max 3-12 månader Ej för gravida 18-årsgräns För snusare finns ingen tydlig evidens för att använda läkemedel. Viss evidens finns dock för vareniklin Sid 42

43 Nikotinläkemedel Nikotintuggummi Nikotinplåster (dagplåster, dygnet-runt) Microtab (liten tablett) Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Sid 43

44 Vareniklin (Champix) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandling medan man röker. Rökstopp inom 2 v. Behandlingstid 12 v. Vanliga biverkningar: Illamående, sömnstörning och förändrade drömmar. Det finns även rapporter om depression, självmord och akuta hjärt-kärlhändelser Sid 44

45 Bupropion (Zyban) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Ökar chansen att lyckas sluta, minskar abstinensbesvär och lusten att röka Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor Vanliga biverkningar: Sömnstörning, illamående och muntorrhet. Det finns även rapporter om kramper Sid 45

46 Självhjälpsmaterial Självhjälpsmaterial är ett komplement till rådgivning och anses i sig ha låg effekt Fimpa dig Fri är ett vetenskapligt utvärderat självhjälpsmaterial Efter ett inledande samtal var -16% rökfria efter ett år jämfört med -23% som gick i rökavvänjningsgrupp -skillnaden var inte signifikant Sid 46

47 Avvänjning med ungdomar De flesta unga vill sluta Metoder som är lätt tillgängliga i skolmiljön Inga pekpinnar Korta insatser (4 5 korta samtal) Motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) Gärna uppföljning Låg effekt Sid 47

48 Rökavvänjning vid operation Svensk studie Rökavvänjning 4 veckor före ortopedisk operation 58 % slutade röka 33 % rökfria fortfarande efter 1 år Antalet operationskomplikationer halverades Dansk studie Sårinfektioner minskade från 31 till 5% Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0% Lunginflammationer minskade Blodproppar i ben och lungor minskade Risken för ny operation minskade från 15 till 4% Den totala vårdtiden minskade med 2 dagar Mer info, se Sid 48

49 Psykiskt sjuka Röker 2-4 ggr så mycket Blir mycket sjuka av rökningen Får stora eknomiska problem Mår bra av att sluta röka Är oftast starkt nikotinberoende Vill sluta röka Kan sluta röka Positivt för grundsjukdomen Behöver mycket stöd Nikotinläkemedel rekommenderas Sid 49

50 Alkohol- och drogberoende Röker mycket Blir mycket sjuka av rökningen Är oftast starkt nikotinberoende Kan sluta röka Större chans bli fri från alkohol om man slutar röka samtidigt Sid 50

51 Förändringsprocessens stadier 5. VIDMAKTHÅLLANDE 1. OINTRESSERAD Fokus: Väcka intresset. Vad är fördelarna med att röka/snusa tycker du? Någon fördel med att sluta? 2. INTRESSERAD Fokus: Väga för och emot. Fördelar med att sluta? Nackdelar, hinder/lösningar? 3. BEREDD Fokus: Beslut och planering. Beslut Sätta stoppdatum? Metoder? Läkemedel? 4. HANDLING Fokus: Hur gör man för att må bra efter tobaksstoppet? Hur lindra abstinens och nikotinsug? Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? Fokus: Hålla fast vid beslutet. Vad kan du göra i olika situationer istället för att röka/snusa? Vid återfall Hur kan du göra istället i situationen? Sid 51

52 Hemsidor innehåller en avdelning för den som vill sluta röka/snusa och en avdelning för professionella som vill hjälpa andra att sluta Statens folkhälsoinstituts hemsida med material om tobaksavvänjning och handledning utbildningsprogram i motiverande samtal MI om tobak Sluta-röka-program på Internet: och Sid 52