Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT.

Transkript

1 Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

2 Statens folkhälsoinstitut ISBN: Redaktörer: Barbro Holm Ivarsson, Statens folkhälsoinstitut och Seppo Wickholm, Centrum för folkhälsa tobaksprevention, Stockholms Läns Landsting. Redaktion: Margaretha Haglund och Paul Nordgren, Statens folkhälsoinstitut, Hans Gilljam, Centrum för folkhälsa tobaksprevention, Stockholms Läns Landsting, Göran Pershagen, Karolinska Institutet (snusets påverkan på hälsan) samt Göran Boethius, Tobakspreventiva enheten, Östersund. Grafisk produktion: Pangea Design, Stockholm. Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar.

3 Vad vi vet om snus STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

4 Så många snusar Snusning Vuxna 2005 (1) Gravida 2003 (2) Ungdomar 2005 åk 9 (3) Män 22 % dagligen (ytterligare 5 % då och då) 14 % dagligen/ nästan dagligen (20 % totalt) Kvinnor 4 % dagligen (ytterligare 3 % då och då) 1,4 % dagligen 3 % dagligen/ nästan dagligen (6 % totalt)

5 Vad vi vet om snus Traditionellt fuktigt munsnus har funnits i Sverige i cirka 200 år. Användarna fanns förr främst bland äldre kroppsarbetande män, bosatta främst på landsbygden. Efter en successiv nedgång av försäljningen under 1900-talet fram till 1960-talet ser man i dag en stadig uppgång i försäljning och användning. Marknadsföringen har samtidigt riktat in sig mot andra sociala grupper i samhället och under senare år även kvinnor. Till följd av detta har snusning nu blivit vanligt också bland tjänstemän och personer med lång utbildning, även om korttidsutbildade fortfarande snusar i dubbelt så stor utsträckning. Snuset har attraherat främst unga män, men andelen kvinnor bland användarna ökar, och vi har på senare år sett en uppgång särskilt bland unga flickor. I dag räknar man med att det finns cirka snusanvändare i Sverige och antalet ökar. Cirka 22 procent män var dagligsnusare år 2005 och andelen bland kvinnor var 4 procent (1). Andelen snusare varierar samtidigt kraftigt mellan olika län och snusning är vanligast i norra Sverige. Användningen bland ungdomar följer i stort de vuxnas mönster, men ligger på en lägre nivå. Blandbruk, det vill säga att både röka och snusa samtidigt eller växelvis, är utbrett bland både ungdomar och vuxna. Av vuxna dagligsnusare år 2005 var 36 procent blandbrukare, 26 procent hade rökt tidigare, medan 39 procent aldrig hade rökt (1).

6 Snusets påverkan på hälsan Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ till rökning och de skadliga effekterna jämförs ofta med rökningens. En sådan jämförelse blir skev då få produkter är så hälsofarliga att använda som cigaretter. Effekterna och hälsoriskerna för snusaren bör i stället jämföras med att inte använda någon form av tobak alls. I slutet av år 2005 presenterades en omfattande rapport, Hälsorisker med svenskt snus, sammanställd av forskare inom Karolinska Institutet (4). Rapporten innebär en säkrare grund när det gäller vilken påverkan svenskt snus har på hälsan. Trots den nya forskningsrapporten finns behov av mer forskning om sambandet mellan snus och cancer respektive hjärt-kärlsjukdomar samt andra hälsorisker med snus. Särskilt viktigt är det med så kallade longitudinella studier, där man följer personer över tid. Rapporten konstaterar att: Snus innehåller flera cancerframkallande ämnen. Snus är cancerframkallande. De starkaste indikationerna finns för bukspottkörtelcancer, men det finns också forskningsrön som tyder på förhöjd risk för till exempel munhålecancer. Snusning tycks inte öka risken att få hjärtinfarkt, men medför en ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar. Snus orsakar skador i munnen, bland annat i form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar.

7 En svensk studie tyder på att snusning under graviditet kan öka risken för att barnet föds för tidigt och för blodtryckssjukdom hos modern under graviditet (havandeskapsförgiftning). Nikotin och snus orsakar en kortsiktigt ökad belastning på hjärtat genom förhöjt blodtryck och ökad puls, men det är svårt att dra slutsatser om snusning som en riskfaktor för sjukdomen hypertoni (högt blodtryck). Vad gäller sambandet mellan snusning och stroke samt diabetes kan man ännu inte dra några säkra slutsatser från befintlig forskning. Snus som inkörsport till rökning? Om snus är en inkörsport till rökning är omdiskuterat. Det finns ett samband mellan snusning och ökad alkoholanvändning, andra droger och allmänt riskbeteende hos ungdomar (5, 6). I Sverige tycks det vara färre som börjar med snus och sedan övergår till rökning än tvärtom. Anmärkningsvärt är dock att två tredjedelar av de pojkar i årskurs 9 som snusar regelbundet även röker (6). Snuset har en väsentlig roll i experimenterandet med tobak bland ungdomar. En restriktiv attityd hos vuxna till snusanvändning är viktig för att hindra ungdomar från att börja, genom att vuxna är viktiga som förebilder och för att sätta normer.

8 Innehåll och upptag av nikotin från snus Svenskt snus är ingen homogen produkt. I Sverige saluförs ett stort antal snusmärken med varierande sammansättning. På marknaden finns i dag fler än 30 olika snusprodukter och nya tillkommer ständigt. Det finns till exempel både lössnus och portionssnus med flera olika smaktillsatser som lakrits, mint, whisky och eukalyptus. Snus består av finmalen tobak med olika tillsatsämnen som påverkar konsistens, fuktighet och smak. Snus innehåller även så kallade tobaksspecifika nitrosaminer som är cancerframkallande. Faktorer som påverkar graden av nikotinupptag via slemhinnan är snusets ph (surhetsgrad), nikotinhalt och fuktighet. Snusare placerar snuset under läppen, vanligtvis överläppen, som en bakad prilla eller i form av portionssnus. Nikotinet från snuset tas sedan upp genom slemhinnan i munnen och förs via blodbanorna till bland annat hjärnans belöningssystem. Nikotintillförseln från snus sker långsamt och över relativt lång tid i jämförelse med cigaretter. Nikotinnivåerna blir minst lika höga som vid rökning, men förblir höga under längre tid. Genomsnittssnusaren snusar en tredjedels dosa om dagen och använder snus under mer än halva dygnet. Det finns även personer som snusar dygnet runt, det vill säga även när de sover.

9 Snusning medför ett starkt nikotinberoende Det nikotin som finns i snus och cigaretter ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende. Nikotinet i snus påverkar hjärnans belöningssystem genom så kallade psykoaktiva effekter. Belöningen består av en känsla av avslappning och/eller stimulans. Nikotinets förmåga att skapa ett beroende är i vissa avseenden jämförbart med heroinberoende. I de internationella klassifikationssystemen för att diagnostisera sjukdomar (ICD och DSM) klassas nikotinberoende som en sjukdom orsakad av att en kemisk substans leder till psykisk obalans (7). Nikotinet bygger om hjärnans belöningssystem, och nikotin måste sedan tillföras kontinuerligt för att snusaren ska vara i fysisk och psykisk balans. Tillförs inte nikotin när man behöver det blir följden nikotinabstinens med koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och oro som framträdande drag. Nikotinabstinens påverkar i viss utsträckning förmågan att fungera socialt och i arbetslivet. Typiskt för beroendet är en upplevelse att man inte kan sluta och att man måste ta drogen fast man inte vill.

10 Snus och rökstopp I dag marknadsförs snus ofta som ett hjälpmedel för att sluta röka. Det är också troligt att nikotinet i snus kan fungera på samma sätt som i nikotinläkemedel, till exempel nikotintuggummi. Några kliniska studier som bevisar detta finns dock inte, och snusning är således inte en så kallad evidensbaserad (vetenskapligt baserad) rökavvänjningsmetod. I dag finns bra och evidensbaserade avvänjningsmetoder för att hjälpa rökare som vill sluta och utbildade tobaksavvänjare som kan hjälpa till på exempelvis vårdcentraler och Sluta-Röka-Linjen. Hälsoriskerna av snus är samtidigt större än av nikotinläkemedel. Det är också större risk att bli långtidsberoende av snus än av nikotinläkemedel. Svenska data tyder på att många snusare även röker i någon utsträckning, många till och med dagligen. Svenska kvinnor har under senare år slutat röka i nästan samma utsträckning som männen utan att ha använt snus som hjälpmedel. Vid en jämförelse framstår nikotinläkemedel som betydligt säkrare, mindre hälsoskadliga och bevisat effektiva hjälpmedel för att sluta röka (7).

11 Snus och idrott Snusanvändning är vanligt inom svensk idrott och speciellt inom lagsporter. En undersökning bland unga hockeyspelare visade att en fjärdedel snusade regelbundet (8). En norsk studie tyder på att snusare kan löpa en större risk att skadas under träning. Skador i muskler, leder, knän, ligament, senor samt ryggsmärtor var vanligare hos snusare än bland icke- snusare eller rökare (9). I en amerikansk studie bland professionella basebollspelare var spelarprestationerna likvärdiga mellan snusare och icke-snusare (10). Sammanfattning Snus är kraftigt beroendeframkallande. Det svenska snuset är ingen enhetlig produkt. Snusaren riskerar att drabbas av ohälsa, men tillräcklig kunskap om snusets hälsoeffekter saknas fortfarande och mer forskning behövs. Många snusare är även rökare. Snus kan inte rekommenderas som rökavvänjningsmedel.

12 Att sluta snusa Nästan varannan snusare vill sluta och en tredjedel vill ha hjälp (7). De vanligaste skälen till att vilja sluta brukar vara att man vill bli av med beroendet och känna sig fräschare, men även oro för hälsan. Det finns begränsad vetenskaplig dokumentation vad gäller snusavvänjning, men samma principer som för rökavvänjning gäller i stort (7). Vid snusstoppet kan snusare känna av en hel del besvär, speciellt de första dagarna. De flesta besvären brukar dock klinga av inom en månad. Abstinenssymtomen kan bestå av oro, rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet, nedsatt koncentrationsförmåga, trötthet, nedstämdhet, sömnsvårigheter, nikotinsug, långsammare puls samt ökad aptit och viktuppgång. Storkonsumenter som slutar tvärt upplever ofta starka abstinenssymtom. 10

13 Före snusstoppet För att lyckas måste man vara motiverad och ha klart för sig vad man kommer att vinna. Beslutet måste vara att sluta helt, det går inte att ta en prilla då och då. Uppmuntra till att sätta ett stoppdatum, exempelvis 1 3 veckor fram i tiden. Bra förberedelser är att träna på att ändra sina vanor. Här är några exempel: Lössnusanvändare kan gå över till portionssnus och prova att inte använda snus på natten. Låta det gå längre tid mellan prillorna och träna sig på att ha tomt under läppen. Lämna dosan hemma när man går ut en stund eller lägga den på en svåråtkomlig plats. Efter snusstoppet Uppmuntra till att äta regelbundet och dricka mer vatten än vanligt. Det hjälper att hålla sig sysselsatt. Kan man ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet är det bra eftersom det ökar välbefinnandet och dessutom kan vara ett sätt att minska risken att gå upp i vikt. Följ gärna munslemhinnans läkning genom att titta under läppen. Erfarenhet visar att nikotinläkemedel lindrar abstinens och ökar möjligheten att lyckas (7). Särskilt nikotinplåster tycks vara bra för snusare. Dock saknas indikation i FASS för läkemedelsanvändning vid snusavvänjning. 11

14 12

15 Hjälp för att sluta snusa Vid vårdcentraler och tandkliniker finns ofta utbildade tobaksavvänjare som kan hjälpa till att sluta snusa. Kostnadsfri hjälp per telefon av specialutbildad personal för att sluta snusa finns på Sluta-Röka-Linjen, , Internet: på finns en kostnadsfri Sluta-snusa-skola skriven av experter. Statens folkhälsoinstitut har gjort informationsbladet Expertens bästa råd om att sluta snusa, som kan beställas kostnadsfritt eller laddas ner från Fimpa dig fri är en självhjälpsbok med ett åttaveckorsprogram för att sluta röka eller snusa. Beställs via Cancerfonden, Snusare är ingen homogen grupp. Man kan vara: Renodlad snusare. Före detta rökare som snusar. Blandanvändare som använder snus när man inte kan röka. Blandanvändare som röker där det inte passar att snusa eller snus inte finns att tillgå. 13

16 Referenser: 1. Folkhälsoinstitutet. Nationella folkhälsoenkäten. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Socialstyrelsen. Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar. Stockholm: Socialstyrelsen; CAN. Skolelevers drogvanor Rapport 90. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; Cnattingius S, Galanti R, Grafström R, Hergens M, Lambe M, Nyrén O, et al. Hälsorisker med svenskt snus. Rapport A 2005:15. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Galanti MR, Wickholm S, Gilljam H. Between harm and dangers. Oral snuff use, cigarette smoking and problem behaviours in a survey of Swedish male adolescents. Eur J Public Health 2001;11: Wickholm S, Galanti MR, Söder B, Gilljam H. Cigarette smoking, snuff use and alcohol drinking: coexisting risk behaviours for oral health in young males. Community Dent Oral Epidemiol 2003;31: Folkhälsoinstitutet. Tobak och avvänjning. Rapport R 2004:29. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;

17 8. Rolandsson M, Hugoson A. Changes in tobacco habits. A prospective longitudinal study of tobacco habits among boys who play ice hockey. Swed Dent J. 2003;27: Heir T, Eide G. Injury proneness in infantry conscripts undergoing a physical training programme: smokeless tobacco use, higher age, and low levels of physical fitness are risk factors. Scand J Med Sci Sports. 1997;7: Robertson PB, Walsh MM, Greene JC. Oral effects of smokeless tobacco use by professional baseball players. Adv Dent Res. 1997;11(3):

18 16 Statens folkhälsoinstitut Tfn: E-post: ISBN: Stockholm Fax: Internet: